Forskaren om kritiken mot BRI-rapport
Det var tydligt att det fanns en
obeslutsamhet och okunskap

Publicerad 2018-02-07

KinaNytt publicerade i måndags den 5 februari, två intervjuer där Thomas Lagerqvist och Frédéric Cho, ordförande och vice ordförande i Sweden-China Trade Council gav sin syn på Sverige och Kinas megaprojekt “ett bälte en väg”, president Xi Jinpings globala vision. Båda var samtidigt mycket kritiska till en rekommendation i en rapport om hur Sverige bör förhålla sig till projektet.

Författarna till rapporten föreslår att svenska företag satsar på de kinesiska projekten även om det finns frågetecken kring transparens och regelverk. Det är en rekommendation som går stick i stäv med vad bland andra europeiska och svenska handelskamrarna i Kina ställer för krav på de kinesiska myndigheterna.  

Här svarar en av rapportens författare, Mikael Weissmann, på kritiken och ger sin syn på Belt and Road Initiative (BRI). I morgon, den 8 februari, publicerar KinaNytt ytterligare två artiklar om ”ett bälte en väg”. Då blir det två helt nya infallsvinklar.

Mikael Weissmann:

“Man måste vara cynisk och realistisk i förhållande till BRI”

  Mikael Weissmann, seniorforskare vid Utrikespolitiska Institutet och docent vid Försvarshögskolan 

”Hälften brukar gilla och hälften brukar ogilla det jag skriver”, säger Mikael Weissmann när KinaNytt ringer honom och undrar hur han och hans medförfattare Elin Rappe kommit fram till slutsatserna och rekommendationerna i sin rapport om Sverige och BRI. (Utrikespolitiska Institutet, Sweden’s Approach to China’s Belt and Road Initiative, UI paper no. 1, 2017).

AV AGNETA ENGQVIST, agneta.engqvist@gmail.com

För många Kinakunniga inom näringslivet var åtminstone denna rekommendation i högsta grad förvånande: ”Svenska regeringen och näringslivet borde oroa sig mindre för bristen på transparens och klara regler och bli mycket mer engagerade i BRI. Det finns ett behov att vara proaktiv snarare än reaktiv för att maximera de möjliga fördelarna med BRI.” (Se kommentarer från Thomas Lagerqvist och Frédéric Cho i KinaNytt den 5 februari.)

Vad gäller det förslaget säger Mikael Weissmann, att BRI inte kommer med de klara juridiska regler som vi är vana vid i Europa och att det inte kommer bli några offentliga upphandlingar där andra länders företag har lika möjlighet att få kontrakt. ”Det kommer att vara en halvmesyr. Vill man som företag inte anpassa sig till det här sättet att göra affärer då är BRI inget för dem. Sedan är detta inte samma sak som att man ska glatt sitta ner och göra som Kina vill utan man måste vara cynisk och realistisk.”

Står fast vid rekommendationerna

Mikael Weissmann säger att han fortfarande står för både slutsatserna och rekommendationerna i rapporten. Samtidigt finns det frågor kring hur han och hans medförfattare till UI-rapporten har valt intervjuobjekt, hur representativa de intervjuade är för näringslivet och företagen, och varför de flesta är anonyma.

”Det är en blandning av folk vi intervjuat. Vi har lovat det stora flertalet att de skulle få vara anonyma och därför är de inte listade. Det är inte bara ofta ett krav från intervjupersonerna att de inte citeras med namn, utan anonymiteten öppnar också upp för mer ärliga svar från myndighets- och ambassadpersonal och från representanter från företag. Många hade helt enkelt inte varit beredda att tala så öppet om de inte fått vara anonyma”, säger han.

Mikael Weissmann förklarar att urvalet var strategiskt. Elin Rappe är för närvarande föräldraledig.

Vi valde ut de mest lämpliga personerna

“Vi försökte välja ut de mest lämpliga personerna för att i möjligaste mån kunna täcka in tänkandet kring BRI hos myndigheter, näringslivet och akademiker”, säger han.

Sedan använde de sig  av de olika intervjupersonerna för att få tips om andra kunniga personer som de kunde intervjua, så kallat snöbollsurval.

”Det var en balansgång, att hitta företag som var villiga att prata och försöka få det så heltäckande som möjligt”, säger han.

Det var tydligt att Sverige låg efter

Mikael Weissmann har tillbringat drygt ett och ett halvt år i Kina, kom dit första gången 2004 och har föreläst på bland annat Pekings universitet och Renmin-universitetet. Många av hans forskningsprojekt har gällt Kinas utrikespolitik och internationella relationer.

Weissman förklarar att han och Rappe först kom ut med en kortare version i en rapport från European Think Tank Network China (ETNC) i december 2016.

”Då var det mycket tydligt att Sverige låg efter andra europeiska länder när det gäller att uppmärksamma BRI. Det slog mig vilken obeslutsamhet och okunskap som fanns på den svenska sidan”, säger han.

Kapitlet som han och Elin Rappe skrev för ETNC avslutar de så här: ”Mycket lite har gjorts, mycket mer borde göras och borde ha gjorts. Det finns ett stort behov av starkt ledarskap och vägledning om Sverige inte ska hamna alldeles för mycket på efterkälken på Xi Jinpings väg mot ‘den stora vitaliseringen av den kinesiska nationen’.”

”I Sverige tenderar många att bara tänka på BRI som ett stort projekt. Men det här är ju en vision, någonting som även sätter ut en riktning för hur en alternativ världsordning som president Xi Jinping presenterat skulle kunna se ut.”

Bra att BRI börjar uppmärksammas

Han tycker att det är mycket bra att BRI nu har börjat få den uppmärksamhet som initiativet bör få. Han har märkt att de olika departementen börjar komma ifatt.

Mikael Weissmann noterar att det finns en tendens i Sverige att se Kina väldigt svart eller vitt. Han hänvisar som exempel till diskussionen om det nedlagda hamnprojektet i Lysekil.

”Det som jag egentligen tycker är viktigast är att våra beslutsfattare och andra här i Sverige tvingas förstå och kan ta välgrundade beslut kring hur Xi Jinping och Kinas vision för framtiden ska bemötas och hanteras. Om de sedan väljer att ta det försiktigt på grund av de osäkerheter och problem som finns med BRI – eller att de försöker haka på och få ut så mycket nytta som möjligt för Sverige och svenskt näringsliv är egentligen inte det centrala för mig som forskare. Även om jag själv skulle rekommendera det senare.”

Kina desk och strategi är viktiga redskap

Han tillägger att detta ”innebär inte samma sak som att man ska vara naiv och tro att Kina vill Sverige väl, utan det ska som sagt göras med stor cynism och fingertoppskänsla för hur man ska hantera Kina.”

“Behovet av en stark ‘Kina desk’ på regeringskansliet som Thomas Lagerqvist pekar på är helt riktigt. Likaså instämmer jag i att även om ett strategidokument kan vara viktigt, så är egentligen det mest centrala den strategiska processen som tvingar fram en en djupare förståelse, precis som Lagerqvist säger”, framhåller han.

European Think Tank Network China, som publicerade den första kortare versionen av Weissmanns och Rappes resultat, är ett nätverk av forskare och forskningsinstitut som är intresserade av Kinas utrikespolitik och EU:s relationer med Kina.

Åsikterna är författarnas

Rapporten som Utrikespolitiska Institutet (UI) publicerade är en längre version där delar av deras kapitel i ETNC-rapporten ingår, förklarar Mikael Weissmann.

”Den, UI-rapporten, var inte beställd av Utrikesdepartementet (UD). Varken rapporten eller forskningen bakom är styrd av UD eller någon av annan. Åsikterna i rapporten är författarnas”, framhåller han.

”Visst, det händer att UD beställer en rapport från UI, men detta är alltså inte en sådan”, säger han.

Rent allmänt är åsikterna i de rapporter som UI publicerar författarnas. UI är ett oberoende institut och uttrycker inte egna åsikter. Institutet får ett statligt basanslag men har många andra inkomstkällor.

Skyldig sprida forskningsresultat

KinaNytt frågar hur han ser på sin roll som forskare. Ska han göra rekommendationer som innehåller värderingar?

Mikael Weissmann säger att generellt tycker han att forskare ska dela med sig av sin kunskap inom ramen för den så kallade tredje uppgiften – det vill säga att förutom forskning och utbildning – har de en skyldighet att sprida sina resultat även utanför universitetens murar.

”Om man sedan som forskare känner att man även bör ge rekommendationer är ett personligt ställningstagande. Personligen tycker jag att det är bra att även presentera mer konkreta rekommendationer baserat på mina forskningsresultat”, säger Mikael Weissmann.

“Från min sida är rapporten främst tänkt att bidra till debatten kring BRI och Sverige. Jag hoppas att den kan vara av intresse för såväl beslutsfattare och experter som andra med intresse för Kina och svensk utrikespolitik.”

Copyright © 2024 Artikelförfattaren och Sweden-China Trade Council. Vid återgivning ska alltid källan anges. All rights reserved.