Ling Nyfelt är kinesiskan som kom till Sverige för snart 32 år sedan och undervisade i 17 år i sitt modersmål för svenska elever vid ”fyra högklassiga skolor”.
”2015-2019 var en blomstrande tid för mig och min undervisning i kinesiska när jag jobbade på heltid. Sedan minskade intresset för Kina allmänt och i skolorna”, konstaterar hon. De senaste tre åren har hon arbetat heltid som idrottslärare och trivs bra med det. ”Men det är synd att min starka kompetens som lärare i kinesiska inte utnyttjas.”
“Jag känner mig bortglömd”, säger denna resursperson.
Det här är den sjätte artikeln i KinaNytt:s serie om vikten av att fler lär sig kinesiska. Nästa vecka publicerar vi den sjunde och sista artikeln där vi får bekanta oss med studenten som tog alla sina sparpengar för att åka till Kina och lära sig kinesiska och äta sin favoritmat. De tidigare artiklarna i serien hittar du här.
Av AGNETA ENGQVIST, agneta.engqvist@gmail.com
Till att börja med var Ling Nyfelt tveksam till att medverka i KinaNytts serie om Vikten av kunskaper i kinesiska. ”Sedan de politiska vindarna i Sverige vände mot Kina ville jag inte vara ’den fågeln som sticker ut’ enligt vårt ordspråk”, sade hon då.
”Men efter alla frågor från KinaNytt har jag grävt djupare hos mig själv och jag är väldigt stolt över vad jag redan gjort och vad jag håller på med. Jag förmedlar mina bästa kompetenser som språk och idrottskunskap till svenska elever. Jag känner mig oerhört lyckligt lottad”, försäkrar Ling Nyfelt.
Hon är född i april 1968, en jordapa enligt kinesisk astrologi, det vill säga smart, kvick och klok. Själv kallar hon tolvårscykeln med olika djur för ett ”lekmoment” som hon ägnade sig åt som barn. ”Vi kan fortsätta att leka. Kinesisk astrologi inkluderar folks visdom genom tiderna”, säger Ling Nyfelt.
Det var i Chengdu i provinsen Sichuan som hon föddes och det var där och i Chongqing som hon växte upp – båda är jättestäder. Senare bedrev hon högre studier i idrottskunskap i Peking. Där träffade hon en svensk Kung Fu-kille som läste på grannuniversitetet. Det är genom honom som hon fått sitt svenska efternamn Nyfelt.
Hon talar om vad hon kallar kärlekens spår: ”Vi träffades i Peking på våren 1993, vi började umgås i Chengdu, vi gifte oss i Chongqing sommaren 1994 och flyttade till Sverige och Sigtuna i oktober samma år. Äktenskapet varade i 13 år. Paret fick en dotter och en son. ”Efteråt var det lätt att förstå att vi växte ifrån varandra. Men jag är glad att han fick mig att komma in i tai chi-världen.”
Det tog ett år för henne att lära sig grunderna i svenska på SFI (svenska för invandrare). Sedan blev det svenska på universitet. Hon skaffade sig också en masterexamen i kinesiska på Uppsala universitet.
”Fortfarande tycker jag att det är krävande på svenska att använda rätt tempus och att skilja singularis och pluralis – ingendera behövs på kinesiska. Det visar att språken har olika karaktär. Att vara perfekt på svenska är nästan ett onödigt krav mot sig själv, tänker jag. Vi är människor, vi måste få göra fel. Men man ska sträva efter en bättre nivå.”
Hon fortsätter:
”Jag är legitimerad lärare både i kinesiska och idrott och hälsa från förskoleklass till och med gymnasiet. Jag har högskoleutbildningar från både Kina och Sverige, en mycket fin kombination som jag själv är tacksam för.”
Hon kom snabbt in på arbetsmarknaden som instruktör i tai chi på ABF. Därefter fick hon vikariat som idrottslärare och senare ordinarie deltidstjänster som lärare i kinesiska på två skolor i Sigtuna ”Jag blev väldigt bra mottagen. Kände mig välkommen. Allt var positivt.”
Till de glada minnena i sitt liv räknar hon också de fem språkresorna till Kina mellan 2009 och 2016 med svenska högstadie- och gymnasieelever som studerade kinesiska för henne på Sigtunaskolan.
”Vi besökte skolor där de svenska ungdomarna träffade jämnåriga elever som blev som speglar där de kunde se sig själva. De kommunicerade, pratade och idrottade och fick en kinesisk lektion i vardera musik, hantverk och språk.”
Ling Nyfelt är också den lärare som lotsade eleven Cecilia Walles igenom de första stegen i kinesiska språket i grundskolan och på en av språkresorna. Hon sådde ett frö som fortfarande växer hos Cecilia tio år senare. Se artikeln om henne i denna serie i KinaNytt den 12 februari.
”Cecilias framsteg har väckt intresset för hennes upplevelse av att lära sig kinesiska redan i grundskolan,” säger Ling Nyfelt.
”Denna bästa tid för eleverna finns inte längre kvar i Sigtunaskolan eftersom grundskolan där är nedlagd. Många tyckte att det var ett tråkigt beslut, jag också”, säger Ling Nyfelt och kommenterar med ännu ett kinesiskt ordspråk: “När människorna lämnat kallnar teet 人走茶凉 ren zou cha liang.” Det uttrycker enligt Ling Nyfelt att det är sällan någon bryr sig längre.
KinaNytt frågar: Hur ska Sverige få fler ungdomar att vilja lära sig kinesiska?
”Det är en omfattande fråga egentligen. Men personligen tror jag att det redan finns så många elever som är intresserade. De frågar mig både från grundskolan och gymnasiet”, säger Ling Nyfelt.
Hon anser att språkresan inom högstadiet och gymnasiet har tidigare varit en stark svensk tradition som tagit fram språkliga kompetenser sedan många år. ”Det har varit en svensk styrka på världsnivå som bör främjas i dagsläget. Det var en jätterolig tid för eleverna. Nu är allt förändrat. Sveriges utbildningsvärld har förändrats mycket.”
Ling Nyfelt vill att kinesiska kurser ska ingå i skolbudgeten och i företagsbudgeten. Hon levererar ännu ett ordspråk eller slagord: ”Det gäller att gå på båda benen 两条腿走路 liangtiaotui zoulu.” Ordspråket betonar enligt Ling Nyfelt att om det finns olika vägar går det lättare att nå målet.
”Det bästa vore att ha både elitutbildning och bredd eftersom kinesiska språket i sig omfattar historisk, kulturell och innovativ information. Sällan har man tråkigt om man vill lära sig kinesiska tecken som är kärnan i skriftspråket och skiljer sig ifrån många andra språk.”
KinaNytt frågar om hon vet hur det gått för hennes elever i kinesiska.
”Ibland har jag fått överraskande besök eller besked: En elev ska läsa masterprogram i Peking (Cecilia Walles), en annan bor i Kina och arbetar som egen företagare sedan länge, en tredje elev fick sitt arbete genom ett sommarjobb på Arlanda flygplats tack vare att hon läst kinesiska på gymnasiet. En fjärde sysslar med import & export. Många andra har läst vidare på universitet efter gymnasiet”, svarar Ling Nyfelt.
Under de 17 åren du jobbade som lärare i kinesiska, hur många år var det på heltid?
”Mellan 2015 och 2019 arbetade jag tio terminer på heltid med kinesiska tack vare att kurser för svenska elever i grundskolan och i gymnasiet på Sigtunaskolan fungerade väl tillsammans.” En del av hennes timmar i skolan var också att undervisa i kinesisk litteratur för internationella kinesiska elever i skolan som läste till IB, den internationella studentexamen.
”De åren var en blomstrande tid för min kinesiska undervisning eftersom jag kunde utnyttja min kompetens till fullo. Jag saknar denna tid”, säger Ling Nyfelt.
Sedan dess har hon haft tid att fundera över skillnaderna mellan kinesiska och svenska språken i praktiken. Hon uppmärksammar vad Mats Harborn, chef för tyska fordonstillverkaren Tratons representation i Kina, berättar om hur han efter årtionden i Kina lärt sig att använda sina kunskaper i språket. Se KinaNytt den 22 januari 2026.
”Det handlar om kroppsspråk, ansiktsmimik, att anpassa sig till det konfucianska hierarkiska spelet och även tänka på tonläget”, säger Harborn. Detta gör att han efter varje affärsmöte brukar se till att göra genomgångar med sina medarbetare för att fånga upp nyanser och innehåll som bara kan uppfattas mellan raderna.
Detta kommenterar Ling Nyfelt så här:
”Diskussionen väcker vidare intresse, det är bara roligt. Vad Mats gör är hans personliga val och det passar honom. Många kineser gör som Mats med mycket konfucianskt agerande. Samtidigt väljer många utlänningar som lever i Kina att gå andra vägar.”
Ling Nyfelt anser att uppträda konfucianskt mot varandra är naturligt för kineserna, eftersom den hierarkiska samhällsstrukturen är ”en kärnkaraktär för Kina. Ett individuellt val kan forma oss, men vi människor formas också av det omgivande samhället”, framhåller hon.
Efter att ha funderat mer på saken och googlat lite återkommer hon med perspektiv från lingvistiken och antropologin som hon läste om under studierna för masterexamen. Hon tycker att de förklarar skillnaderna mellan vardagsbruket av svenska och kinesiska ännu bättre. ”Jag har upptäckt att google AI instämmer med vad jag kan minnas om de här begreppen”, säger Ling Nyfelt.
En lågkontextkultur kännetecknas av raka och tydliga budskap som förmedlas genom ord snarare än genom omgivande sammanhang, kontext eller kroppsspråk. Man säger vad man menar. Det är vanligt i Skandinavien, Tyskland, USA och Nederländerna, där effektivitet, transparens, individualism och det skrivna ordet värderas högt.
Ling Nyfelt tillägger: “Amerikanske antropologen Edward T. Hall nämner låg- och högtextkulturer i sin bok Beyond culture 1976. Vi vet i dag att språk i sig präglas av kulturutvecklingar från olika tider med olika förändringar.”
I högkontextkulturer som till exempel Kina, Japan och Indien kan gester, intuition, kroppsspråk, relationer och kollektivism värderas högt. Ling Nyfelt tycker att kineser har en traditionell värdering som alla vill följa, nämligen att vara artig mot andra.
”Det kan spåras till det antika Kina. Då var folket mer respekterande mot andra för att undvika missförstånd och konflikter,” säger hon och nämner eufemismer, förskönande omskrivningar, som finns i alla språk även i modern tid. ”Det handlar om integritet, att folk inte vill göra bort sig, vill skydda ansiktet på sig själva eller på andra.”
KinaNytt frågar om Ling Nyfelt har några tips till dagens ungdomar om varför de ska studera kinesiska. Hon svarar: “Vi kineser brukar tala om grodan som sitter i botten av en källa 井底之蛙, jing di zhi wa. Går vi inte utanför vår trygga vardag, då blir vi grodan som bara ser sin begränsade zon. Svenskarna är visserligen kända för sin nyfikenhet och reslust, men saknar de förståelse för andra språk och kulturer kommer de att missa mycket värdefull information som kan inspirera deras utveckling.”
Ling Nyfelt pekar på att Kina har samlat ett rikt humanistiskt arv genom tiderna och i dagsläget skjuter Kinas teknologiska utveckling i höjden. ”Då finns det så många saker som vi i Sverige bör titta närmare på. Så vill ungdomarna vara den groda som sitter i en källa nära hemmet eller vill de bli en flygande fågel som kan se den större världen?”
”Jag kämpar hårt med min svenska och jag är tacksam att jag har sett en större värld än innan jag kunde svenska”, avslutar Ling Nyfelt.
Född: 1968 Chengdu, Sichuanprovinsen i Kina. Flyttade till Peking 1990 för studier och därefter till Sverige 1994.
Familj: Två vuxna barn.
Bor: I Sigtuna sedan 1994.
Utbildning i urval
Mars 2023 Masterexamen i kinesiska, Uppsala universitet.
Masteruppsatsen: The Diary from Qutang Gorge and the letters about Donner Lake, A literary study of Mulberry and Peach by Nie Hualing.
Jan 2019 fil kand i kinesiska, Uppsala universitet.
Kandidatuppsatsen: Den rödvita lyckan. En intersektionell analys om litterära skildringar i två romaner från 1920-1930 talet: Familjen av Ba Jin och Kamel Xiangzi av Lao She.
Dec 2011-feb 2012 Kompletteringskurs i kinesiska vid Stockholms universitet.
Vårtermin 2004-2006 Företagsekonomi A,B,C,D 100p + , Uppsala universitet.
Mars 2003-jan 2004 Svenska som främmande språk, nivå 2-nivå 3, 60p, Stockholms universitet.
Vårtermin 1998 Fristående kurs i akupunktur vid Sichuan Chengdu TCM University.
Sept 1990-juli 1994 Bachelor of Physical Education samt diplomerad idrottslärare, akademisk utbildning fyra år vid Beijing Sport University.
Arbetserfarenhet i urval
2022- Heltid idrottslärare vid Enöglaskolan, Enköping.
2020-2022 Deltid lärare i kinesiska, kurs i ledarskap och organisation för gymnasieelever, samt idrott och hälsa för både grundskole- och gymnasieelever vid Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket, Sigtuna.
2015-2019 Heltid lärare i kinesiska vid Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket, Sigtuna.
2013-2015 Deltid lärare i kinesiska och idrottslärare vid Westerlundska gymnasiet, Enköping.
2007-2010 Deltid lärare i kinesiska vid Arlandagymnasiet, Märsta.
2006-2015 Deltid lärare i kinesiska vid Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket, Sigtuna.
2003-2014 Deltid idrottslärare vid S:t Pers skola, Sigtuna.
1995-1999 Timanställd instruktör i tai chi vid ABF Norra Storstockholm.
© Artikelförfattaren och Sweden-China Trade Council. Vid återgivning ska alltid källan anges.