Artikelserie om vikten av kunskaper i kinesiska/Del 5

Cecilia Walles har pluggat kinesiska till och från i tio år. Hon började redan när hon var 13 år. Som dagelev på internatskolan i Sigtuna blev hon inspirerad av klimatet med många elever från hela världen. Så när hon skulle välja ett tredje språk efter svenska och engelska blev det kinesiska.

Hon uppfattade att ”det var det nya och mest användbara”. Att hon är road av design och konst spelade också in. ”Jag har ett genuint intresse för de vackra kinesiska tecknen och strukturen”, berättar hon.

Det här är den femte artikeln i KinaNytt:s serie om vikten av att fler lär sig kinesiska. Nästa vecka publicerar vi den sjätte artikeln där vi får bekanta oss med den kinesiska läraren som bara längtar efter att hennes resurser ska tas till vara igen. De tidigare artiklarna i serien hittar du här.

Av AGNETA ENGQVIST, agneta.engqvist@gmail.com

Efter ett års studier av kinesiska fick hon och ytterligare fyra elever från Sigtuna göra en språkresa till Kina på påsklovet 2016. Det besöket bara ökade hennes intresse för det kinesiska språket.

”Järnvägsstationen i Chengdu var gigantisk och futuristisk med maximerade reklamtavlor. För en 13-åring blev intrycken enorma. Det var lite småläskigt först men det väckte min nyfikenhet. Samtidigt mötte folket mig med en otrolig värme”, säger Cecilia Walles.

I en skola i Chongqing var gruppen med på morgonsamlingen med skolans alla 3 000 elever. ”Vi fem från Sverige fick presentera oss på mandarin och applåderna var helt otroliga.”

Under senare delen av tonåren hoppade Cecilia Walles av studierna i kinesiska. Men sedan hon startade om har hon haft hjälp av vänner genom sitt utbyte med Singapore. Hon har även bedrivit självstudier och tagit lektioner online för att öva på uttal.

Sedan i höstas har hon varje lördag gått på Ruiqing-skolan i Stockholm där Meisang Wang Fredmark är rektor och lärare. Denna lördagsskola är inrymd i Södra Latins gymnasium i Stockholm.

 “Wang Laoshi som vi tilltalar henne, har fått min utvecklingskurva att gå skarpt uppåt. Jag har till exempel lärt mig att prata vardagsspråket mycket bättre.”

“Vår lärare har starkt tålamod och vill verkligen vårt bästa. Och dessutom har hon fixat att vår klass får åka till Shanghai på påsklovet nu i april på en tiodagars språkresa”, berättar Cecilia Walles.

Klassen består av åtta elever mellan 16 och cirka 30 år. Läraren har ordnat ett kinesiskt statligt stipendium som täcker kostnaderna för resan. Eleverna behöver endast betala för flygbiljetterna.

Ivrig att söka till Kina

I dag är Cecilia Walles 23 år och har sökt till fem universitet i Peking och Shanghai. För hon känner sig redo att börja det tvååriga masterprogrammet i höst på något av de här universiteten.

Chanserna är goda. I bagaget har hon bland annat en kandidatexamen i internationella relationer och en termin på National University i Singapore.

Idag kan hon cirka 600 kinesiska tecken. Denna kompetens  motsvarar svenskt gymnasieprogram för språk, det vill säga B1-nivån.

”Jag har alltid haft lättast att läsa och skriva, även det kinesiska. Nu jobbar jag med det muntliga. Kan idag hålla enklare muntliga konversationer som att beställa mat, fråga och ge vägvisning och presentera mig själv.”

I Kina vill hon fortsätta studera internationella relationer, men med fokus på kinesisk politik. Undervisningen på masterprogrammet är på engelska. Samtidigt vill hon också förbättra sin kinesiska.

Cecilia Walles betonar att hon fått och har chansen till allt detta tack vare att hennes skola faktiskt erbjöd kinesiska språket och det redan på högstadiet. ”Utan det hade jag kanske aldrig hittat mitt intresse. Att inte erbjuda ett språk bara för att man tror att det inte finns tillräckligt intresse är kortsiktigt.”

Hon uppfattar att språk ofta går i trender efter vad som är aktuellt i världen. ”När jag föreläser på skolor och nämner mitt intresse för Kina möter jag ungdomar som blir nyfikna. Men de blir ofta besvikna när kinesiska inte ens finns som alternativ. Det är inte elevernas vilja som saknas utan snarare tillgången.”

Efterlyser långsiktig svensk satsning

Hon efterlyser en tydlig och långsiktig satsning från regeringen och skolorna. ”Då skulle fler våga testa och intresset växa naturligt. Annars riskerar vi att få en svagare position gentemot andra länder. Språket är nyckeln till att förstå ett land på djupet. Vi blir beroende av andrahandskällor och översättningar där nyanser lätt går förlorade. Andra länder, där intresset för kinesiska är starkare, bygger relationer som vi går miste om.”

Cecilia Walles är säker på hur viktigt språket är för näringslivet när det gäller att skapa långsiktiga affärsrelationer. ”Att kinesiska affärskontakter kan mötas på sitt eget språk skapar förtroende och gör samarbeten enklare. Idag kämpar många kineser med att lära sig engelska, men om vi inte anstränger oss på samma sätt kan det bli en obalans”, säger hon.

Att lära sig språket har gett henne en helt ny syn på Kina, tycker hon också. ”Det är som att varje tecken bär på en liten berättelse ur historien. Jag älskar till exempel att 休, som betyder `vila’ är en människa som lutar sig mot ett träd. Man föreställer sig hur människor arbetar på fältet hela dagarna för att sen luta sig mot ett träd i skuggan. Och tecknet för trygghet 安 är en kvinna under tak. Exemplen säger så mycket om hur de såg på livet förr. Det gör språket levande. Jag tror att kineserna, tack vare sitt gamla språk, aldrig kommer att glömma sin historia.”

Grammatik som matematik

Cecilia Walles fascineras av att den kinesiska grammatiken nästan är som matematik. ”Två träd blir 林 (skog), tre träd blir 森 (stor skog). Så logiskt, men också så vackert. Eller att dator heter elektrisk hjärna (电脑) och flygplan heter flyg-maskin (飞机). Ofta ler jag för mig själv när jag lär mig nya ord – så smart och poetiskt på samma gång.”

”Språket är roligt, kreativt och fullt av historia. Samtidigt ger det en respekt för kulturen som jag inte hade fått på samma sätt utan språket. Jag kommer närmare idéerna bakom orden och lär mig saker om landet på samma gång.”

Hon påpekar att skriftspråket har över 200 betydelseangivare eller så kallade radikaler som i olika kombinationer skapar ord. ”Man lär sig ett helt system av tankesätt. Hjärnan tränas att se mönster och visualisera saker. Att studera kinesiska har format mig som person, ett bevis på att jag kan sätta upp långsiktiga mål och nå dem.”

”Att så få svenska ungdomar är intresserade av Kinas språk och kultur gör att vi riskerar att fastna i ett snävt tänkande redan tidigt i ungdomen, om vi bara tar till oss kulturer nära oss”, säger Cecilia Walles.

Stipendier

Hon talar om Kinas ambassad i Stockholm: “De har varit väldigt hjälpsamma med tips och möjligheter till stipendier. Kinesiska universitet erbjuder också stipendier som täcker hela utbildningen i Kina.” Cecilia Walles har även sett att det finns möjlighet söka Svenska skolan i Pekings stipendium för personer under 25 år. Mer information finns att ladda ner här.

Och för den som vill studera i Kina går det att få ett vanligt studielån. Men CSN behöver granska universitetet först innan de godkänner lånet.

Dessutom måste den som söker till engelskspråkiga program på universitet i Kina – gäller både kineser och utlänningar –  ha klarat ett test i engelska. I Sverige administreras dessa av test-organisationerna TOEFL eller IELTS. Cecilia Walles betalade i höstas närmare 4 000 kronor till en av dessa.

Inte ett udda intresse

Hon tror att den långsiktiga attityden till Kina kan förändras positivt med mer insikter: ”Kunskap om olikheter är ofta det som driver utvecklingen framåt. Vi måste förstå att intresse för ett språk eller en kultur inte betyder att man automatiskt sympatiserar med ett lands politiska system. Tvärtom, det är genom ökad insikt som man faktiskt kan vara kritisk på ett mer nyanserat sätt.”

Cecilia Walles tycker att vi svenskar behöver nyansera bilden av Kina i den offentliga debatten. ”Vi fokuserar nästan uteslutande på det negativa. Självklart ska problemen lyftas, men man måste också fokusera på de fantastiska möjligheter som språket och kulturen ger, både på individ- och samhällsnivå.”

Så här vill hon sammanfatta: ”Hur ska intresset väckas om inte språket finns som ett alternativ i undervisningen. Kinesiska borde ses som en strategisk framtidsinvestering och inte bara som ett udda intresse.”