Artikelserie om vikten av kunskaper i kinesiska/Del 2

Många svenskar som är engagerade i vårt utbyte med Kina vill gärna att fler skolelever och vuxna ska få möjlighet att lära sig det kinesiska språket. Flera röster varnar för att Sverige kan hamna på efterkälken i ett skede när Kina gör stora framsteg på många områden. Men Kinaveteranen Mats Harborn, som själv är flytande i kinesiska på alla sätt, vill ändå höja ett varningens finger:

”Kinesiskan är svår, mycket svår! Det finns inget släktskap till europeiska språk och kinesiskan är ett tonspråk som är svårt att behärska.” Han nämner också svårigheten med de kinesiska tecknen. ”Frågan är om just bred språkundervisning i skolan är rätt väg framåt.”

Det här är den andra artikeln i KinaNytt:s serie om vikten av att fler lär sig kinesiska. Nästa vecka publicerar vi den tredje där Agneta Engqvist besöker en av de få skolor i Sverige som erbjuder språket som tillval. Där träffar hon den högt kvalificerade läraren i kinesiska, de vakna gymnasieeleverna som valt språket och rektorn som talar om att ge ungdomarna “en ryggsäck för livet”. Vi kommer senare få bekanta oss med studenterna och läraren som också brinner för kinesiskan och sinologen som oroar sig för tillväxten av doktorander i kinesiska. Den första artikeln i serien med Frédéric Cho hittar du här.

Av AGNETA ENGQVIST, agneta.engqvist@gmail.com

Han säger att han varje dag slår upp i lexikon fem till tio minuter för att uppdatera sig på språket. Detta trots att han är flytande på att tala, skriva och läsa kinesiska. ”Det kan gälla allt från ord som fallit i glömska till ord som inte längre används i det dagliga språket.”

Mats Harborn har bott och arbetat i Kina i över 30 år. Han är baserad i Peking som chef för tyska fordonstillverkaren Tratons representation i landet. Traton är huvudägare till Scania där Harborn på olika chefsposter byggt upp sin breda erfarenhet av Kina och fordonsbranschen – bland annat tack vare sina kunskaper i kinesiska.

Harborn säger också att ”kinesiska språket är fullt med levande historia och 5 000 år av visdom. Allt det behöver man komma till insikt om. Med turistkinesiska kan man inte föra riktiga samtal. Tröskeln är så mycket högre.”

Å andra sidan anser han att det går snabbt att nå en turistkinesiska som öppnar dörrar och som gör att man fungera i samhället. ”På den nivån möts du med stor respekt och med värme av kineser. Däremot är klivet väldigt långt för att kunna föra djupare och mer komplicerade konversationer.”

Vill du säga att du är en språkbegåvning? Är du musikalisk eller är det envisheten eller annat som tagit dig dit du är idag språkmässigt?

Orädd skådespelare

”Jag är orädd och `skådespelare´. För att tala ett språk trovärdigt måste man våga leva sig in i språkrollen. Det är jag bra på. Det handlar om kroppsspråk, ansiktsmimik, att anpassa sig till det konfucianska hierarkiska spelet och även tänka på tonläget. Mitt uttal är också bra. I övrigt slår jag även upp nya ord och uttryck varje dag, i stort sett.”

Skolverket fick 2012 i uppdrag att ta fram kursplaner för kinesiska. Eleverna skulle kunna läsa det som ett modernt språk på gymnasiet. Men projektet rann ut i sanden.

”Även om satsningen var lovvärd så hade jag personligen inte så stora förhoppningar på utfallet. Jag tror att det är jättesvårt att lära sig kinesiska utanför Kina. Det måste finnas andra sätt att locka fram språkgenier än att satsa brett.”

Fokus på hela världen

Mats Harborn talar hellre om hur vi i Sverige ska förstå vad som händer i Kina: ”Det gäller att ha fokus på hela världens historia och kultur. Nu är det väldigt centrerat på Europa. Lyckligtvis verkar svenska ungdomar ta till sig kinesisk kultur. Det är positiva tecken”, säger Mats Harborn och nämner Tiktok, TV-serier, labubu dockor, musik, idrott och liknande uttryck för soft power bortom den europeiska och amerikanska.

Han slår fast att det viktiga är att vi som land inte har beröringsskräck för Kina. Det innebär att vi måste lära oss landet både djupare och bredare. Det är en av skolans viktiga uppgifter, men även public service har en roll att spela här”.

”Vi har idag en snäv syn på vad som händer i Kina och har svårt att sätta det i ett vidare sammanhang. När jag och andra som försöker förstå Kina på djupet besöker Sverige får vi frågor och kommentarer som i mycket kommer från rädsla och misstänksamhet till exempel: Hur är det att leva i ett land som går bakåt, ett auktoritärt land där presidenten bestämmer allt? Mycket i Kina är läskigt, tror de”, berättar Mats Harborn.

Det blir lätt ett riskfokus. Men som alltid måste risk ställas mot risk.  Beröringsskräck är riskablare än engagemang,” säger Mats Harborn.

Flera tankar i huvudet

Han tar upp några exempel på positiv utveckling i Kina som fattigdomsbekämpningen, miljön, trafiksituationen, den minskade korruptionen, innovationskraften och livskvaliteten. ”Se bara hur mycket bättre de allmänna toaletterna ser ut i dag jämfört med för tio-tjugo år sedan.”

Mats Harborn tillägger att ”den enskilda människan i Kina har nu ett bättre och friare liv än någonsin i Kinas historia. Men självfallet brottas landet med stora utmaningar, inte minst omstruktureringen av industrin.”

Samtidigt säger han att Kina idag enligt västerländska tankesmedjor är en öppnare ekonomi än till och med vissa medlemsstater i EU. ”Vi möter idag mycket slipade konkurrenter från Kina och på samma gång kan vi dra nytta av några av världens mest effektiva leverantörskedjor. Bilden är inte svart-vit.”

”Som svenskar i ett litet land behöver vi studera världshistorien särskilt när det pågår så stora geopolitiska konvulsioner och skiften i världen mitt framför våra ögon. I takt med att länderna i den globala södern, i princip utvecklingsländerna, växer sig starka måste vi dessutom utvidga historieundervisningen.” säger Mats Harborn.

Han associerar till det internationella toppmötet som Kinas president Xi Jinping ledde i Tianjin i början av september 2025. Bara de tre ledande deltagarna Kina, Indien och Ryssland har 42 procent av världens BNP.

”Det påverkar maktfördelningen i världen, en föraning om vad som kan komma. Vi måste vara mer ödmjuka. Med ett alltför kraftigt eurocentriskt perspektiv riskerar vi att helt missa de ännu större trender som håller på att förändra maktbalanserna i världen,” varnar han.

Kina leder globala södern

”Idag leder Kina till exempel den globala södern i riktning mot en multipolär värld istället för dagens enpoliga värld med USA i centrum.”

KinaNytt frågar: Vad är det positiva med att kunna språket och den kinesiska kulturen och vad har det gett dig?

”Det är alltid så att ett språk skapar närhet och ömsesidigt förtroende. I mitt fall har hela mitt yrkesliv blivit ihopkopplat med Kina. Så har det också blivit för min fru och våra tre barn. Vi har fått ett spännande och berikande liv.”

”Jag har också fått vara med om att sätta en strategi för många företag, inte minst för Scania/Traton. Med Scania introducerade jag och mitt team till exempel förarutbildning, tävlingar för förare och mekaniker, transportekonomi och fordonsoptimering.”

Introducerade lastbilskultur

Han berättar entusiastiskt att de även förde in begreppet lastbilskultur. Det innebär att föraren och ägaren betraktar sitt fordon som mer än en lastbil. ”Det är en arbetshäst, en arbetsplats på hjul som levererar bättre resultat över längre tid om man tar hand om den.”

”Mycket av det här har nu plockats upp av den kinesiska fordonsindustrin. Det var fantastiskt att se kinesiska och västerländska lastbilar med motivlackering, extralyktor med mera på den senaste lastbilsfestivalen i Shanghai.”

Mats Harborn menar att vi svenskar har samma möjlighet att påverka i Kina som andra länder. ”Vi kan driva frågor via ministerier, branschförbund och tankesmedjor med flera. Då kan vi vara med och sätta agendan. Scania och de europeiska fordonstillverkarnas organisation Acea har exempelvis varit väldigt aktiva när det gäller få till lagar och standarder kring transportsystemets ramverk.”

Lag för jämlik konkurrens

Han nämner också att Kina har idag världens mest utvecklade motorvägsnät byggt enligt bästa standard. Detta vägnät skulle utnyttjas ännu bättre med minskat slitage på vägbanor och broar. ”Därför deltar vi aktivt i att få till stånd både nya lagar och en omarbetad mått- och viktstandard för tunga fordon för att sänka koldioxidutsläppen från vägtransporter och samtidigt minska dagens problematik med olagliga överlaster.”

I denna typ av kontakter har naturligtvis Mats Harborns goda kunskaper i kinesiska språket hjälpt till.

KinaNytt undrar: Hur ofta har du varit med på bilaterala möten, förhandlingar eller besök med kinesisk tolk då det blivit vilseledande fel i översättningen?

”I de flesta officiella sammanhang brukar tolkningen vara mycket bra. På lägre nivå, inte minst inom näringslivet, är oftare än man tror bristande tolkning ett problem,” svarar han.

Mats Harborn brukar se till att göra genomgångar med sina medarbetare för att fånga upp nyanser och innehåll som bara kan uppfattas mellan raderna. ”Det är också mycket tillfredsställande att gå igenom kinesiska översättningar av icke-kinesiska texter och ibland själv kunna föreslå förbättringar på kinesiska.”

Denne Kinaveteran är ändå orolig för vad det kan betyda i framtiden att så få ungdomar i Sverige är intresserade av att lära sig språket och den kinesiska kulturen. ”Vi missar hur vi ska förhålla oss till resten av världen. Under Olof Palmes tid, när jag var ung, fanns en medvetenhet om att Sveriges öde är beroende av u-ländernas utveckling och vi som land förhöll oss mer neutrala till de olika starka staterna i världen. Vi sågs till och med som utvecklingsländernas beskyddare.”

Föreslår elitgymnasier

Mats Harborn tycker att i stället för kinesiska borde vi införa något mjukare ämne på högstadiet, till exempel global kultur med en övergripande introduktion till kinesiska tecken. Han nämner Cecilia Lindqvists uppmärksammade bok ”Tecknens Rike” som exempel på kurslitteratur.

”Om någon då skulle fastna för det kinesiska språket skulle vi kunna kanalisera dem till elitgymnasier med undervisning på toppnivå. Så gör vi ju inom idrotten. Kina kommer i framtiden ännu mer beröra våra liv och det kan bli en unik karriärmöjlighet att ha kinesiska som komplement till en annan specialitet.”

Han rekommenderar alla som vill lära sig kinesiska att välja rätt pedagog. En fullt upptagen vd behöver till exempel en annan pedagogik än en heltidsstudent. Det är också viktigt att se till att hamna i rätt språkmiljö. Själv har han regelbunden kontakt med sin gamla lärare fru Li, som undervisar främst utländska diplomater i avancerad kinesiska. Hon är också hans äldsta vän i Kina sedan 1982.

”Vi brukar ofta läsa och diskutera artiklar som hon valt ut. Det är otroligt givande att bli uppdaterad på det senaste språkbruket, men också på hur artikelförfattarna ser på olika frågor. Det kan vara originaltexter från kinesiska politiska ledare. Många av mina viktigaste insikter om Kina kommer från dessa studier.

Vad har varit lättast och svårast i talspråket?

”Grammatiken är lätt, men semantiken är mycket svår, det vill säga ordens betydelse i en mening. Det finns ett antal uttryck som måste sitta för att språket ska flyta och kännas trovärdigt. Tonerna är också svåra att behärska. Det är lite som med engelsk grammatik, till slut sitter det och man hör själv när det blir fel.”

Samtidigt som han upprepar att kinesiska är svårt berättar han att i Kina idag finns det faktiskt många yngre svenskar med extremt bra kunskaper i kinesiska plus att de har gedigna yrkesutbildningar.

Själv tycker Mats Harborn att ”det roligaste med att kunna språket är när jag blir betraktad som ’en av oss’ och får vara med i diskussioner som få utlänningar kommer in i.”