Artikelserie om vikten av kunskaper i kinesiska/Del 1

Det är hög tid att göra kinesiska språket mer lättillgängligt som tillval för elever i svenska skolor, tycker Frédéric Cho. Han är den svensk som oftast är anlitad av radio och TV för att förklara den politiska och ekonomiska utvecklingen i Kina. Det är en roll som bygger på över 40 års erfarenheter av Kina och en tidig start med språket. 

Idag är han fristående Kinakonsult med kontor i Stockholm och vice ordförande i Sweden-China Trade Council. Varenda dag talar, läser och skriver han kinesiska. Han har många idéer om hur både skolelever och vuxna ska lockas att lära sig detta främmande språk och stärka vår konkurrenskraft.

Av AGNETA ENGQVIST, agneta.engqvist@gmail.com

Frédéric Cho har unika erfarenheter av utbytet mellan Sverige och Kina. Hans äventyr började när han som 19-åring följde med sina föräldrar på en resa till pappans hemtrakter i Kina på sommaren 1980. ”Jag tyckte kinesiska språket lät så vackert och uttrycksfullt, inte minst med tanke på tonerna. Jag blev nyfiken. Så i stället för juristlinjen, som jag kommit in på, började jag läsa kinesiska på Uppsala universitet. Vi var bara två eller tre studenter på den kursen 1980,” berättar han.

Sex år senare, via universiteten i Stockholm och Peking, fick han uppdraget som tolk och översättare på Sveriges första samriskföretag i Kina. Det var på Sino-Swed Pharmaceutical Corporation (SSPC) i Wuxi nära Shanghai där Astra var den svenska partnern.

”Det var min professor Göran Malmqvist som hjälpte mig att få jobbet efter en middag med Astras dåvarande vd. Han tipsade om mig som en person som skulle kunna hjälpa till att förbättra kommunikationen mellan den svenska och kinesiska sidan.”

Risk att gå snett

KinaNytt frågar Frédéric Cho vad han tycker om att det är så få ungdomar som har chans att lära sig kinesiska idag. Vad betyder det på sikt för Sverige inom politik, kultur, näringsliv, forskning och utveckling?

”Det är mycket tråkigt och onödigt. Vi riskerar att i ren okunskap gå snett när vi ska analysera och jobba med Kina. Synen på Kina blir ofta onyanserad och kategorisk som att `Kina tar över världen´, i stället för kunnig och mångsidig. Vi måste ha en egen djup kunskap om Kina för att navigera rätt – säkerhetspolitiskt, politiskt, ekonomiskt, forskningsrelaterat, kulturellt och språkligt.”

”Ett litet land som Sverige har alltid varit beroende av omvärlden när det gäller handel och investeringar. Det måste vi fortsätta med – helst med bättre kunskaper om Kina och andra länder än alla länder som vi konkurrerar med.”

Krigskonsten

Han lägger till att ”vi ska leva efter Sun Zi som lärde att om man känner sin motpart lika väl som sig själv, så går man segrande ur alla slag.” Sun Zi var en general och filosof som på 500-talet före vår tideräkning skrev den än idag ofta citerade boken Krigskonsten.

Frédéric Cho anser att det är extra viktigt att vi med kritiskt omdöme tar till oss information även på kinesiska nu när Kina ligger före Sverige och andra västländer. ”Så är det på allt fler områden inom teknologisk forskning och utveckling. Då måste vi hänga på och ha järnkoll på hur vi ligger till.” Han tycker också att det är lika viktigt att kunna kommunicera direkt på språket med våra motparter i landet.

Under åren har han ”otaliga gånger” varit med på bilaterala möten eller förhandlingar med kinesisk tolk där det blivit vilseledande fel i översättningen. Ofta har han fått hoppa in när han upptäckt fel i översättningarna, antingen till eller från kinesiska.

Koll på nyanser

”Sedan drygt ett årtionde tillbaka har jag noterat att det inte längre verkar vara viktigt vid möten med högt uppsatta kinesiska representanter att tolka mellan svenska och kinesiska. Översättningen sker istället alltför ofta mellan engelska och kinesiska. Det är synd. När vi väljer ett språk som inte är vårt modersmål betyder det att vi inte har hundra procent koll på nyanser och vad vi vill uttrycka”, säger Frédéric Cho.

Han anser att Sverige, liksom många andra länder som USA, Frankrike och Australien borde utbilda tolkar på EU- och FN-nivå mellan svenska och kinesiska.

”Det positiva med att kunna språket och den kinesiska kulturen är att det skapar respekt och intresse från den kinesiska sidan. Och har man bott, studerat eller arbetat i Kina under en längre tid lär man sig alla viktiga aspekter av kulturen och alla regionala skillnader från norr till söder och öster till väster.”

Oplanerad karriär

Vad har det gett dig och ditt liv att du studerat kinesiska? undrar KinaNytt och Frédéric Cho svarar att han fick ”en oplanerad karriär i näringslivet” med sammanlagt 18 år på plats i Kina, Hongkong och Taiwan. Han studerade i två år vid Pekings universitet 1982-84 och arbetade därefter 16 år i Peking (tre omgångar), Wuxi, Shanghai (två omgångar), Hongkong samt Taipei.

Han har varit chefrepresentant för svenska banker som Handelsbanken och SEB och även jobbat med Kina inom media, försäkring, investment banking och aktier för andra svenska och internationella företag.

För att få fler ungdomar att vilja lära sig kinesiska tycker Frédéric Cho att vi måste se till att det finns utbildningsmöjligheter i gymnasieskolor, men även kvällskurser på universitet och högskolor. ”Dessutom har många i Sverige en professionell relation med Kina inom handel, investeringar, akademin, kultur eller idrott. Flera kan förr eller senare vilja lära sig mer om språket, men hittar inte alltid undervisningsställen, varken fysiskt eller på nätet.”

Frédéric Cho ställer frågan: ”Varför inte återuppväcka de så kallade Östasienlinjerna som universiteten i Lund och Stockholm hade under 1980- och 90-talen?” Det var institutioner som erbjöd studier i ämnen som geografi, historia, ekonomi, filosofi och kultur samtidigt med språk från regionen med fokus på Japan, Kina och Sydostasien.

”Vi ska kunna Kina bäst”

Han går ännu längre och föreslår att kinesiska också borde erbjudas som komplement till utbildningarna till jurist, civilingenjör, statsvetare och läkare, ja alla slags yrkesutbildningar. ”Vi ska helt enkelt se till att vi som land kan Kina bättre än alla andra länder. Vi ska ha både elitutbildning och bredd i kinesiska. Alla som jobbar med Kina behöver skaffa sig kunskaper om språket och kulturen.”

Som baserad i Stockholm idag, hur många gånger per år brukar du i allmänhet resa till Kina? ”Före pandemin brukade jag besöka Kina minst en gång om året. Första gången efter pandemin var till Hongkong i december 2023, därefter till Shanghai, Hangzhou och Peking i mars 2024.”

Han räknar med flera resor per år framöver. Senaste resan var i april förra året till Shanghai och Hangzhou. ”Främsta syftet var att besöka den gigantiska bilmässan i Shanghai och olika biltillverkare som Volvo Cars, Geely, Leapmotor och GM.” Under våren planerar han några besök i Kina som har att göra med de olika uppdragen han är engagerad i. “Men inga datum är spikade än.”

Frédéric Cho tycker att det bästa med att kunna språket är att då kan du skaffa egen kunskap om och förståelse för Kina utan att vara tvungen att förlita dig på andrahandsuppgifter. ”Jag tycker också att det är roligt med dialekter och har försökt lära mig grunderna på alla ställen där jag bott och arbetat, alltså Peking-dialekten, Wuxi-dialekten, Shanghai-dialekten, dessutom taiwanesiska i Taiwan och kantonesiska i Hongkong.”

Spelade jazz för Shanghaiborna

Han delar med sig av ett roligt minne. ”Det var när den brittiske mediepionjären Graham Earnshaw och jag hade en trio i Shanghai 1995-96. Vi var två gitarrister och så jag på saxofon. Vi spelade på House of Blues & Jazz, som var Shanghais första jazzklubb efter kulturrevolutionen. Vi underhöll den lokala publiken med att sjunga Stings An Englishman in New York omdöpt till A Foreigner in Shanghai på shanghainesiska.”

För att sammanfatta vill Frédéric Cho ännu en gång framhålla att ”vårt lilla land är helt beroende av omvärlden och världsekonomin för vår välfärd och överlevnad. Då måste vi vara så kunniga vi bara kan om Kina som tar alltmer plats i världen. I stället för att tycka det ena och det andra om Kina ska vi veta både det ena och det andra.”