20 år med SCTC i medlemmarnas tjänst
Viktigare än någonsin
navigera rätt i Kina

Publicerad 2024-06-17

I 20 år har Elisabet Söderström varit vd för Sweden-China Trade Council och är även föreningens generalsekreterare. Hon står för stabilitet och uthållighet under en period då klimatet för handel och affärer med Kina gått igenom stora förändringar. Högst upp på hennes och SCTCs önskelista står nya bilaterala högnivåbesök mellan Sverige och Kina.

”Det är sju år sedan vi hade en näringslivsdelegation i Kina ledd av en minister. Att få till en sådan är ett önskemål från många av våra medlemmar”, säger hon.

Av AGNETA ENGQVIST, agneta.engqvist@gmail.com

Men hursomhelst, efter många begränsningar under pandemiåren varvar Elisabet Söderström och ekonomiska föreningen SCTC upp. Det är både nya och nygamla aktiviteter. På hösten 2023 tillkom ”Navigating China”, en heldagskonferens i stor skala.

”Det är absolut den programpunkt som överträffat alla under de här 20 åren. Vi lyckades att till en och samma dag engagera flera namnkunniga talare och paneldeltagare med stor kunskap om hur svenska företag gör affärer i Kina och och om affärsklimatet. De närmare hundra deltagarna fick en genomlysning av situationen för utländska företag. Vi upprepar konferensen den 3 oktober i år och arbetar nu för fullt med programmet”, säger hon.

Bland de nygamla aktiviteterna har kinesiska delegationer börjat återkomma efter covid-19. De kommer från provinser eller städer som vill ha hjälp av SCTC med program i Sverige. I fjol blev det drygt 20 sådana besök och det kan bli lika många i år.

SJÄLV ÄR BÄSTA DRÄNG. Elisabet Söderström på kontoret i Stockholm. Hon sköter själv alla sysslor med event, bokningar, delegationer och redigering av KinaNytt med mera – och har även tagit denna bild. 

När Kina öppnade

När Elisabet Söderström tillträdde 2004 fanns en öppenhet och nyfikenhet kring Kina som hade blivit medlem i världshandelsorganisationen WTO tre år tidigare och var på väg att presentera sig för omvärlden i samband med sommar-OS 2008. Hela landet kunde upplevas som ett smörgåsbord för tillverkare, investerare, exportörer och importörer och andra affärslystna.

Idag är det helt andra geopolitiska förutsättningar och globalisering är nästan ett skällsord. Hållbarhetsfrågor och arbetsrättsliga förhållanden kommer in i bilden för försörjningskedjorna. ”Det är oerhört viktigt att kunna navigera i det kinesiska affärslandskapet”, konstaterar SCTCs generalsekreterare.

”Som för alla som följt och arbetat med Kinarelaterade frågor under en längre tid har givetvis arbetet förändrats i takt med att själva Kina och synen på Kina har förändrats. Tidigare var det positivt att prata om Kina och om medlemmarnas affärer på plats. Idag påverkas SCTC och medlemmarna av den negativa Kinabilden i samhället. Vår uppgift är givetvis att lyfta möjligheter såväl som utmaningar i vårt utbud till medlemmarna.”

Opinionen har svängt

Svenskarnas syn på Kina har svängt från övervägande positiv på 1980-talet till en av de allra mest kritiska idag enlig globala opinionsmätningar. Kinas fängslande av den svenske förläggaren Gui Minhai kan spela in, liksom den aggressiva hållning som den förre kinesiske ambassadören i Stockholm intog.

Men Elisabet Söderström berättar att den nye ambassadören Cui Aimin istället har ett stort fokus på att vidareutveckla just handelsutbytet mellan Sverige och Kina. När han nyligen gästade SCTC hade han på kort tid besökt ett hundratal svenska företag.

Hon talar också om vikten av att ge en bred bild av Kina. ”Styrelsen lägger mycket tid på att diskutera hur SCTC kan bidra till en balanserad bild av hur det är att göra affärer med och i Kina.”

Drakstaden i Sverige

När KinaNytt intervjuar Elisabet Söderström med anledning av hennes 20 år vid rodret på SCTC-skutan berättar hon med viss stolthet om hemstaden Sundsvall. Med sitt läge har staden i alla tider lockat till sig människor från när och fjärran. I slutet av 1800-talet blomstrade industrierna och från den livliga hamnen hördes många främmande språk.

Hon berättar också om den förödande stadsbranden 1888, den största i Sveriges historia. Nästan nio av tio Sundsvallsbor blev hemlösa. Efter katastrofen började folk sätta upp drakar på hustaken som skydd mot allt ont. Medborgarna ordnar numera en drakparad och en drakbåtsfestival varje år och marknadsför sig som Drakstaden. ”Det finns en stark känsla för staden”, säger Elisabet.

DRAKPARAD. Varje år ordnar Sundsvall en festival med drakar som tema, ett historiskt arv i Elisabet Söderströms hemstad. Foto: Stadsparaden.se

Allt är saker som kan föra tankarna till Kina och Hongkong som ju har den populära draken som ett av de tolv djuren i den kinesiska kalendern, ja det mest imposanta.

Stor kinesisk investering

Hur var det att växa upp i Sundsvall för henne? ”På 1960-talet var det en av Sveriges mest förorenade städer. Pappersindustrierna dominerade och spydde ut sulfit eller sulfat. Idag är staden ren och fin.”

På dagens globala industriscen kommer Sundsvall i närkontakt med det kinesiska bolaget Putailai som ska bygga en stor fabrik i grannkommunen Timrå. Den ska tillverka anoder för batterifabriken i Skellefteå och väntas ge 1 900 nya jobb i Sundsvall, Timrå och Härnösand. Eventuellt blir det ytterligare 4 000 genom ännu en fabrik.

Investeringen är omdiskuterad. Kommunföreträdare pekar på alla arbetstillfällen och nyttan för den gröna revolutionen. Samtidigt visar andra oro över eventuella risker med den kinesiska motparten. De hänvisar till EU:s politik för riskminimering och till Sveriges nya lag om granskning av utländska investeringar. Frågan är om kommuner ska ta hänsyn till nationella säkerhetsintressen eller om det enbart är statens ansvar.

I dagarna har den statliga myndigheten Inspektionen för strategiska produkter inlett en granskning. Det innebär att projektet försenas.

Mod och styrka

I berättelsen om Sundsvallsdraken står det att ”den skänker mod och styrka till den som ska uträtta storverk. Den blåser sin varma andedräkt över staden för att ge fart åt fantasi och kreativitet”.

Kan det vara så att draken har inspirerat unga Elisabet? Tillsammans med en klasskamrat gjorde hon i tioårsåldern en tidning. ”Det var oskyldiga betraktelser, minnen som man i dag drar på munnen åt, det var så mycket man var intresserad av. Jag har alltid tyckt väldigt mycket om språk, tidningar och böcker”.

Hennes väg till tidningsbranschen började som 15-årigt tidningsbud på söndagarna. Hon fortsatte med pryo, sommarvikariat och deltid på redaktionen för Sundsvalls Tidning. Ett år efter studentexamen med toppbetyg i svenska och engelska blev hon fast anställd som reporter och redigerare.

I pappans fotspår

Som ansvarig för en medlemsorganisation som SCTC går det att säga Elisabet Söderström gått i pappans fotspår, eftersom han var ombudsman för Köpmannaförbundet, nuvarande Svensk Handel, också en medlemsorganisation.

Hennes mamma var sjuksköterska och Elisabet tror att moderns äventyr under en lång USA-vistelse i början av 1950-talet direkt eller indirekt inspirerade henne till att vilja se mer av världen. Mamman fick ett halvårs stipendium till Johns Hopkins-sjukhuset i New York, men dröjde sig kvar i nästan tre år i San Fransisco, Albuquerque och Santa Fé. Sedan återvände hon till Akademiska sjukhuset i Uppsala innan hon gifte sig och flyttade till Sundsvall.

Elisabet växte upp i ett hem där intresset för att läsa var stort och varje onsdag bar hon hem låneböcker i pappkassar från bokbussen. ”För min del var det mest spänningsromaner och senare också skildringar av till exempel kvinnor inom motståndsrörelsen under andra världskriget som imponerade stort på mig.”

Målmedveten

Att unga Elisabet så målmedvetet sökte sig till tidningsvärlden handlade mer om att få uttrycka sig i ord än att skriva om ett speciellt ämne. ”Jag blev alltid uppmuntrad av min svensklärare i skolan att skriva mer. En uppsats jag skrev i tolvårsåldern om en flicka i Tasmanien väckte uppmärksamhet. Det var kanske en föraning om att resor ut i världen skulle komma att bli min framtid.”

”Redan när jag slutade gymnasiet funderade jag på att söka in till Östasienlinjen vid Lunds universitet, men kunde aldrig bestämma mig för om jag ville läsa med inriktning på Japan eller Kina. Sen kom jobbet på Sundsvall Tidning och när jag pratade med kollegerna där om Journalisthögskolan tyckte de att det inte var någon idé – du har ändå lärt dig allt du behöver kunna här hos oss”, berättar Elisabet Söderström.

Hon håller med om att det knappast gick att få en bättre skola. ”Jag fick så oerhört många olika arbetsuppgifter, allt från sportreferat, ’bästa baseball-referatet’ sa dom, till att åka till Stockholm och intervjua intressanta personer som Vera Siöcrona som krigade för husen i Gamla stan. Jag fick också redigera allt möjligt och vikariera för kulturredaktören.”

Intensivt i Stockholm

På hösten 1985 flyttade Elisabet Söderström till Stockholm för att läsa statskunskap. Samtidigt var hon med om att starta lokaltidningen På Gång där hon raggade annonser och skrev om vad som var på gång på Östermalm.

Under två somrar vikarierade hon på Expressens nattredaktion  ”Den redaktionen minns jag mest som en oerhört manlig värld på den tiden. Där fick man stå ut med det mesta.”

”Via gemensamma vänner träffade jag sedan min blivande make Bo Söderström. Han jobbade då på Skanska vid vattenkraftverksbygget Mrica mitt på den indonesiska ön Java. Jag åkte först dit på semester och blev kvar. Jag fick så småningom jobb i den lilla svenska skolan på campen som stödperson för två av eleverna.”

Efter två år på Java fick maken ett uppdrag för Skanska i Hongkong. Från en liten indonesisk by till megastaden Hongkong var som att flytta tillbaka till civilisationen, tyckte Elisabet. ”Men på Java stötte jag för första gången på den kinesiska diasporan i den närmaste staden Purwokerto där kineserna drev både restauranger och elektronikaffärer.”

Tagen av Hongkong

”Första gången jag kom till Hongkong var i april 1988 och jag blev omedelbart förälskad i denna livliga stad som hela tiden strävar framåt”, berättade Elisabet Söderström år 2008 för Svenska Handelskammarens tidskrift Dragon News. Hon kände att där kunde man åstadkomma saker och att folk var beredda att arbeta hårdare än andra för att uppfylla sina mål och drömmar.

”Jag hade turen att få ett jobb som assistent på den då tvååriga Svenska Handelskammaren under Arne Dimblads ledning på kontoret på Ice House Street.” Hon lämnade Hongkong för Sverige 1990 men var glad att vara tillbaka fyra år senare. Familjen hade då utökats med sonen Viktor som föddes 1991.

Under 1994 var Elisabet Söderström hemma med Viktor som sedan började i engelsk förskola. Han var i början skeptisk när hans mamma delade med sig av sin kärlek till staden. Men snart nog förklarade han glatt och stolt att Hongkong var hans hem.

Oro för övergången

”På 1990-talet hade de flesta Hongkongbor som hade råd flyttat till länder som Kanada, USA, Australien och Storbritannien – eller planerade att göra så. Inför Hongkongs återförening med Kina 1997 ville de försäkra sig om visum till dessa länder – om något skulle gå fel med återföreningen”, påminner Elisabet Söderström som på våren 1997 blev medarbetare på Exportrådet i Hongkong.

Även andra var oroliga. ”En dag i februari 1997 ringde mamma och jag förstod att hon var extremt bekymrad. Utan att ens säga hej frågade hon när vi skulle komma hem. Hon var inte alls nöjd med svaret om att hennes dotter och femåriga barnbarn inte skulle komma hem förrän mycket närmare återföreningen den 1 juli. Hon hade nämligen sett tevebilder på hur kinesiska befrielsearmén hade ryckt in i Hongkong för att förbereda maktskiftet. Intrycket man kunde få var att soldaterna helt hade tagit över gatorna i Hongkong.”

Elisabet och Viktor kom ändå hem till Sverige på semester och tillsammans med mormor såg de ceremonin på tv den 30 juni 1997 när Hongkong återlämnades till Kina.

Resor med X2000

Åter i Hongkong efter semestern fortsatte Elisabet Söderström som kontorschef på Exportrådet, nu på heltid. Hon fick även hjälpa till att öppna Exportrådets kontor i Kanton (Guangzhou) och vid invigningen av det svenska generalkonsulatet där. Det blev många resor tur och retur med det svenska X2000-tåget som trafikerade sträckan Hongkong–Kanton.

SVENSK HONGKONGPROFIL. Elisabet Söderström tillsammans med Anders Nelsson. Han är missionärsbarn som var tre år när familjen 1949 tvingades lämna revolutionens Kina för att bosätta sig i Hongkong. När familjen flyttade vidare var Anders 16 år och just etablerad som popidol. Så han stannade permanent i Hongkong som musiker, låtskrivare, konsertarrangör med eget musikbolag, radiopratare, tv-värd och skådespelare. Bilden är från 2003 när Exportrådet, Generalkonsulatet och Svenska Handelskammaren arrangerade en Sverigevecka i den stora gallerian Ocean Terminal där Anders Nelsson uppträdde till Hongkongbornas förtjusning. Foto: Jens Wernborg

En oväntad prövning var finanskrisen i Asien som bröt ut i Thailand den 2 juli 1997, alltså  dagen efter övergången i Hongkong. ”Men då visade Hongkong återigen sin förmåga till återhämtning och var bland de första att studsa tillbaka”, säger Elisabet Söderström.

Blev hon vän eller närmare bekant med några Hongkongkineser och vad lärde hon sig i så fall? ”Absolut! Jag lärde mig att vara rak i kommunikationen, men samtidigt aldrig sårande. Och att en måltid är så mycket mer än att äta sig mätt. Varje rätt har sitt syfte för hälsan och för gemenskapen att dela maten runt bordet med hela sällskapet.”

Hon ångrar att hon inte lärde sig kinesiska, men menar att kantonesiska som talas i Hongkong är ganska svårt att lära sig.

Hem till SCTC

”I slutet av 2003 bestämde jag mig för att flytta tillbaka till Sverige efter två år i Indonesien och elva år i Hongkong. Men självklart hade jag som mål att arbeta med svenskt näringsliv i Hongkong och Kina. Jag fick ett tips om att söka jobbet som vd för Sweden-China Trade Council”, berättar Elisabet Söderström.

”Först var jag tveksam hur det skulle vara att arbeta med en styrelse med så många som 21 ledamöter. Ganska snart såg jag styrelsen som en stor tillgång, ett tvärsnitt av våra medlemmar och ett bollplank vad gäller aktuella frågeställningar. På samma gång arbetar styrelsen för att föreningen ska vara så uppdaterad som möjligt om Kina. Jag är så nöjd med det samarbetet och engagemanget från dem.”

”Vi träffas fem-sex gånger per år och på föreningsstämman. Dessemellan har jag haft nästan daglig och givande kontakt med ordförandena, i tur och ordning Bo Landin 2000-2011, Thomas Lagerqvist 2011-2021, tillförordnade Frédéric Cho 2021-22 och nu sedan 2022 Ulf Pehrsson.”

VÄLKOMSTKRAM. Värden Peter Wallenberg välkomnar den kinesiska handelsministern Wu Yi till SCTC:s affärsmiddag på Konserthuset i Stockholm i september 2004. De var redan gamla vänner. Foto: Micael Engström

I ledningen för SCTC har hon kunnat behålla sitt gamla nätverk i Hongkong och Kina och även involvera nya kontakter. Hon tycker fortfarande att hon är på en mycket givande resa med ett ytterst utmanande jobb – att försöka öppna dörrar för svenska bolag.

Utbyten på hög nivå

Kort efter att Elisabet Söderström börjat på nya jobbet fick hon i september 2004 arrangera SCTC:s affärsmiddag med madam Wu Yi, då Kinas handelsminister och vice premiärminister. Det var på Konserthuset i Stockholm med Peter Wallenberg som värd. ”Det var lyckat med över hundra deltagare. Det bestående minnet är hur varm och hjärtlig relationen mellan Wu Yi och Peter Wallenberg var.”

2006 var SCTC kraftigt involverat under kungens statsbesök i Kina som sammanföll med Ostindienfararen Götheborgs ankomst till Kanton.

När president Hu Jintao kom på statsbesök 2007 var det återigen Peter Wallenberg som var värd för middagen som SCTC stolt arrangerade på Grand Hôtel. Det tog en lång stund innan middagen kunde serveras eftersom alla ville ta en bild på de båda herrarna vid bordet.

PRESIDENT PÅ GRAND HÔTEL . Elisabet Söderström hälsar på Kinas president Hu Jintao inför affärsmiddagen som SCTC arrangerade i Stockholm under det lyckade statsbesöket 2007. Foto: Micael Engström

”Med i Hu Jintaos delegation var bland annat dåvarande handelsministern Bo Xilai som besökte Sverige flera gånger och uppfattades som en utåtriktad och karismatisk ledare. När delegationen lämnade Stockholm samma kväll utbröt ett kraftigt åskväder och enligt uppgift möttes delegationen på Arlanda av en dubbel regnbåge. Besöket kunde därmed betraktas som mycket lyckat”, berättar Elisabet Söderström. (Bo Xilai blev senare avsatt och dömd för korruption.)

Xi Jinping i Gyllene Salen

I samband med Xi Jinpings besök i mars 2010, då i egenskap av vice president, arrangerade SCTC och dåvarande Exportrådet tillsammans med Svensk Handel en stor konferens i Blå Hallen i Stockholms Stadshus i närvaro av vice statsminister Maud Olofsson och gräddan av svenskt näringsliv. Av närmare 500 deltagare var nästan hälften från Kina.

TVÅ VICE. Som Kinas vicepresident hedrade Xi Jinping med sin närvaro det stora affärsforum som SCTC arrangerade i Blå Hallen i Stockholms stadshus i mars 2010. Medarrangörer var dåvarande Exportrådet och Svensk Handel. Vicepresidenten flankeras av vice statsminister Maud Olofsson och Ulf Berg, vd för Exportrådet. Foto: Janerik Henriksson / SCANPIX/TT

Besöket sammanföll med 60-årsfirandet av de diplomatiska relationerna mellan Sverige och Kina och UD stod värd för den efterföljande lunchen i Gyllene Salen i Stadshuset. I samband med besöket undertecknades avtalet om Geelys övertagande av Volvo från Ford i närvaro av kinesiske industriministern Li Yizhong.

Det senaste högnivåbesöket ägde rum 2017 då statsminister Stefan Löfven besökte Kina och ledde en rekordstor delegation med närmare 70 företag och myndigheter.

”Varför inga fler högnivåbesök? Det är många anledningar. Jag konstaterar att det är väldigt tråkigt. Vi framför önskemålet till våra kontakter inom UD och även till Kinas ambassad så fort tillfälle ges”, säger Elisabet Söderström.

Överbrygga kulturskillnader

Hon berättar om vad som dominerade arbetet på SCTC när hon började för 20 år sedan: ”Då var etableringsfrågor stort och även frågor kring import från Kina. Att överbrygga kulturskillnader var också en stor fråga, precis som idag men på ett annat sätt. Idag kommer affären mycket mer i centrum, men fortfarande är det av största vikt att bygga relationer.”

Hon utvecklar vad som gällde i början jämfört med hur det är idag. ”2004 handlade det även om praktisk vägledning i hur man hälsar, hur man lämnar över visitkort, hur man kommunicerar på bästa sätt. Vad göra och framför allt inte göra. Idag har importfrågorna kommit i skymundan. Vår programförklaring är nu att SCTC ska tillföra kunskap och erfarenheter till medlemmarnas affärer.”

FORDON OCH BIOGAS. I januari 2014 engagerades SCTC av Scania att medverka i en delegation till Kina. Syftet med resan var främst att, via möten med flera ministerier och borgmästare, bana väg för regeluppdateringar inom den kinesiska fordonsindustrin och inom biogasframställning. Till höger om Maobysten står Göran Persson, engagerad såsom tidigare statsminister, Elisabet Söderström, Mats Harborn, då Scanias strategichef i Kina samt Henric Henricsson, sedermera vd för Scania. Bland deltagarna på bilden finns även Jonas Törnblom, fjärde person från vänster, Envac som bland annat gör sopsugar samt IVL Svenska Miljöteknikinstitutet, båda medlemmar i SCTC. Foto: SCTC

Elisabet tycker att hon har nytta av sina erfarenheter som journalist i jobbet på SCTC. ”På en tidning handlar det om att försöka vara tydlig och nära läsarna och samma gäller nu gentemot medlemmarna – dessutom att vara noga med research och källkritik.”

Dagens utmaningar

Hon förlitar sig även på sitt starka nätverk i Sverige av medlemsföretagen och de organisationer och myndigheter som arbetar med Kina som UD, Kommerskollegium och Business Sweden.

På frågan om möjligheterna och utmaningarna idag för svenska företag som vill göra affärer i Kina svarar Elisabet Söderström: ”Möjligheterna är givetvis den enorma marknaden, men det har blivit tuffare, inte minst mot bakgrund av pandemiåren. Den kinesiska ekonomin har det tungt just nu.”

Både Team Sweden (Business Sweden, Svenska Handelskammaren i Kina och ambassaden) och Europeiska handelskammaren i Kina släppte nyligen rapporter som pekar på ett försämrat affärsklimat i Kina. Det handlar om den allmänna ekonomiska nedgången och oron för växande handelskonflikter.

Starkt varumärke

”De svenska företagen märker också en större priskonkurrens från lokala företag. Samtidigt står sig det svenska varumärket starkt när det gäller konsumentvaror och där finns utrymme till stärkta positioner för svenska företag”, sammanfattar Elisabet Söderström rapporten från Team Sweden.

Den stora marknaden lockar fortfarande bolagen framöver, medan de är något försiktigare vad gäller investeringar. 38 procent av de svarande företagen planerar öka sina investeringar de kommande tolv månaderna jämfört med 47 procent i samma undersökning för två år sedan. ”Men kom ihåg att 61 procent av bolagen går med vinst, även om det är på lägre nivåer än före pandemin” tillfogar hon.

Uppvaktar regeringen

Högst upp på önskelistan för SCTC:s medlemmar står som sagt att återuppliva besöksutbytet på hög nivå. Sedan slutet på pandemin har Elisabet Söderström och ordföranden uppvaktat regeringen med ett förslag om att skicka en näringslivsdelegation ledd av en minister till Kina. Regeringen är svaret skyldig.

Det är alltså 14 år sedan Xi Jinping, då vice president, besökte Sverige. Däremot har han som president sedan 2012 gjort 31 besök till 18 andra länder i Europa. Frankrike toppar listan med sex besök av den kinesiske ledaren. Länder som Tyskland, Italien och Spanien har fått två besök, medan Sverige, Norge och Danmark har blivit utan. Samtidigt har ministrar från länder som Danmark, Holland, Frankrike och Tyskland också besökt Kina vid ett flertal tillfällen efter pandemin.

”Om jag ska summera är det idag viktigare än någonsin att ta till sig kunskap om och andras erfarenheter av den kinesiska marknaden – och gärna söka sig till Sweden-China Trade Councils nätverk”, säger Elisabet Söderström.

Mer om SCTC

Sweden-China Trade Council startade 1980 som en del av dåvarande Exportrådet och ombildades 1996 till den fristående Sweden-China Trade Council Ekonomisk Förening. Ulf Gerbjörn var då vd. Elisabet Söderström tog över som vd den 1 mars 2004 och utnämndes några år senare även till generalsekreterare för föreningen.

Av AGNETA ENGQVIST, agneta.engqvist@gmail.com

SCTC är ett nätverk för svenska företag som gör affärer med och i Kina. “SCTC verkar för en ökad kunskap om Kina och kinesiskt affärsliv bland medlemmarna och det svenska näringslivet. Målsättningen är att bidra till bättre affärsrelationer och samarbeten för våra medlemmar”, säger Elisabet Söderström.

I dag representerar SCTCs medlemmar företag och organisationer med globalt sammanlagt 1.8 miljoner anställda med tillsammans 2 050 miljarder kronor i intäkter.

Föreningens kontor ligger i Näringslivets hus vid Storgatan på Östermalm i Stockholm.

Grupper från Kina ökar

Kinesiska delegationer från provinserna som vill ha hjälp att lägga upp program i Sverige har börjat återkomma efter covid-19. ”Förra året tog vi emot drygt 20 delegationer. Det var stora namn som Kantonmässan och Invest Beijing, där vi arrangerade möten mellan dem och SCTCs medlemmar. För de mindre delegationerna ordnade vi enskilda möten. Det kan bli lika många grupper i år.”

2004 hade SCTC 210 medlemsföretag. Idag är det cirka 150. Som mest var det 240 medlemmar 2008 före finanskrisen. ”Medlemskretsen är så bred att det hela tiden är ett omlopp”, säger Elisabet Söderström.

Industriföretag

Huvudkategorin bland medlemmarna är svenska industriföretag som tillverkar i Kina. Bland storföretagen märks SKF, AB Volvo, Atlas Copco, Ikea, HM, Sandvik, Scania, Ericsson och bankerna SEB och Swedbank.

Enligt SCTC:s stadgar kan företag, kommuner, organisationer, myndigheter och institutioner, med säte i Sverige, som strävar att utveckla sina affärsrelationer med Kina, ansöka om medlemskap i SCTC.

Följande kinesiska bolag med säte i Sverige är medlemmar: Bank of China, China Telecom, Huawei, Invest Shanghai, Jiangsu International Investment Promotion Center, Minmetals North Europe och Senior Material.

Medlemsföretagen betalar en årsavgift på mellan 3 500 och 22 000 kronor beroende på antal anställda och omsättning. De flesta har mellan 1 och 200 anställda och omsätter upp till fem miljoner kronor.

Elisabet Söderström uppskattar att hon använder 50 procent av sin tid på event och aktiviteter, 15 procent på arbetsgrupperna, 10 procent på styrelsen eller delar av den, och 10 procent på administration och förfrågningar.

”Vi brukar hinna med cirka 30 event per år. Våra fysiska aktiviteter sker i första hand i Stockholm, men också i Göteborg och Malmö. Efter pandemin har vi återupptagit ett lyckosamt samarbete med Sydsvenska Industri- och Handelskammaren i Malmö och i Göteborg samarbetar vi med Business Region Göteborg och andra medlemmar som ställer upp med lokaler för våra aktiviteter”, säger Elisabet Söderström.

FIRARE PÅ OSTINDIEFARARE. På grund av pandemin blev SCTC:s 40-årsfirande uppskjutet till september 2021. Ett lämpligt tillfälle var när Ostindiefararen Götheborg gästade Stockholm. Elisabet Söderström står i mitten i bakre raden. Framför henne står Frédéric Cho, då tillförordnad ordförande för SCTC under ett år, 2021-2022, idag vice ordförande i föreningen. Övriga på bilden är också festklädda styrelsemedlemmar. Foto: Micael Engström

”När pandemin slog till på våren 2020 fanns som tur var digitala plattformar som Teams. Med Teams kunde vi också bjuda in talare som befann sig i Kina. Det har gett en extra dimension till medlemmarna under hela covid-tiden.”

Tre arbetsgrupper

Det finns tre arbetsgrupper inom SCTC: Sweden-China Greentech Alliance, SCGA, Sweden-China Marine Group, SCMG, samt Sweden-China Forum for Sustainable and Responsible Business, SCSB. Elisabet Söderström är involverad i alla.

”Den första, miljögruppen som vi kallar den, ligger vilande sedan något år och vi söker en ny ordförande för Sweden-China Forum for Sustainable and Responsible Business. Den sistnämnda är av stor vikt för våra medlemmar idag.”

Medlemmarna i SCMG, eller Maringruppen som den kallas, träffas två gånger per år och flera av medlemmarna ställer också ut i den svenska paviljongen vid mässan Marintech China som äger rum varje udda år i Shanghai.

KinaNytt

Från SCTCs start fick medlemmarna nyhetsbrev i A4-format som innehöll senaste nytt om Kina och intervjuer med svenskar som jobbade i landet. Senare tillkom även analyser.

Elisabet Söderström såg till att utvidga informationen. Mellan 2010 och 2016 utkom KinaNytt som en tryckt tidskrift med fyra eller fem nummer per år.

Sedan 2017 är den en webbtidning med analyser och reportage löpande.

Den bilaterala handeln

Kina är Sveriges största handelspartner i Asien. Varuexporten dit var 76.7 miljarder kronor 2023, störst bland asiatiska länder. Den är 3.7 procent av vår totala varuexport. Samtidigt säljer de svenska tillverkande företagen på plats i Kina fem gånger mer där än varuexporten från Sverige.

Största exportkategorin är hel- och halvfabrikat inom verkstadsprodukter, därnäst maskiner och apparater och sedan kommer produkter från kemiska och närstående industrier.

Varuimporten från Kina 2023 var 94 miljarder kronor, vilket var 4.8 procent av den totala importen. Även här är hel- och halvfabrikat största kategorin som verkstadsprodukter, maskiner och apparater. Kläder svarar för drygt 11 miljarder kronor.

SCTCs hemsida sctc.se visar bland annat vilka event som är på gång, vilka som är medlemmar och vilka som sitter i styrelsen och de företag de representerar.

Källa statistik: Kommerskollegium

Personruta

Copyright © 2024 Artikelförfattaren och Sweden-China Trade Council. Vid återgivning ska alltid källan anges. All rights reserved.