Trump utlöser kris med Kina

Publicerad 2017-01-19

I dag den 20 januari  installeras Donald Trump som USA:s president. KinaNytts Göran Leijonhufvud försöker reda ut vad det kan betyda för Kina.

Kommentar av GÖRAN LEIJONHUFVUD, goran.leijonhufvud@gmail.com

Förhållandet mellan världens två största ekonomier slungas ut i ovisshet när Donald Trump flyttar in i Vita huset. Den nyvalde amerikanske presidenten har bland annat hotat Kina med höga strafftullar och vill ”ta hem jobben därifrån”. Han hotar också att riva upp samförståndet mellan Washington och Peking kring Taiwans ställning.

Det ser ut som om Kina och president Xi Jinping – trots sina hårda och enväldiga metoder på hemmaplan – kommer att framstå som förnuftets röst i de globala sammanhangen. I dessa dagar träder Xi Jinping fram som en av frihandelns allra främsta förespråkare på Världsekonomiskt forum i Davos. När allt kommer omkring är Kina världens största exportland.

Samtidigt är det upplagt för att Donald Trump och USA i protektionistisk nit ska utmana en världsordning som fungerar rimligt ur tillväxtens perspektiv (även om det brister när tillväxten ska fördelas). Kina fortsätter att expandera utrikespolitiskt, medan USA drar sig tillbaka.

Under sin valkampanj dundrade Trump ofta mot Kina och kallade landet en manipulatör av valutan som vunnit stora exportfördelar genom att hålla nere kursen på yuanen. Därför vill han införa 45-procentiga strafftullar på kinesiska importvaror.

Kinakritiska rådgivare

Den nye presidenten omger sig med Kinakritiska rådgivare, inte minst ekonomiprofessorn Peter Navarro som skrivit boken Death by China: Confronting the Dragon – A Global Call to Action, en uppgörelse med Kinas sätt att driva utrikeshandel. Trump gör nu honom till chef för ett nyskapat nationellt handelsråd.

Om den nya administrationen i Washington går vidare på den hårda linjen mot Kina riskerar amerikanska storföretag som Boeing, Apple och biltillverkarna att förlora sin ställning i världens näst största ekonomi. Samtidigt berövas amerikanska konsumenter tillgången till billiga varor tillverkade i Kina.

Ett amerikanskt–kinesiskt handelskrig kan slå hårt mot båda parter. Kinas export har redan tappat två år i rad.

Kina äger sju procent av den amerikanska statsskulden genom tidigare köp av statsobligationer. Peking skulle kunna orsaka störningar genom att börja sälja sitt innehav i stor skala.

Taiwan bricka i spelet

Donald Trump å sin sida verkar beredd att använda Taiwan som en bricka i ett förhandlingsspel med Peking. I värsta fall innebär det att han balanserar på randen till en väpnad konflikt.

Efter valsegern talade han i telefon med Taiwans president Tsai Ing-wen. Samtalet var planerat sedan länge, enligt uppgift. Kontakter på den nivån har hittills ansetts uteslutna sedan USA och Kina upprättade diplomatiska förbindelser 1979 – en uppgörelse som innebär att USA accepterar principen om ”ett Kina” där både fastlandet och Taiwan ingår. Peking betraktar Taiwan som en utbrytarprovins som i sinom tid ska återförenas med fastlandet.

När Trump pratade direkt med Tsai Ing-wen lät reaktionen från Peking inte vänta på sig och sedan dess har krisen trappats upp. I en intervju med Wall Street Journal sade Trump att han förbehåller sig rätten att erkänna Taiwan tills han ser framsteg med Peking i frågan om valutakursen och handelsfördelar.

På detta svarade regeringen i Peking:

”Principen om ’ett Kina’ är inte förhandlingsbar. Vi uppmanar ifrågavarande parter i USA att inse hur känslig Taiwanfrågan är och hålla fast vid det löfte som båda de politiska partierna i USA hållit sig till under årens lopp.”

Lek med elden

Regeringsorganet China Daily följde upp med att varna Donald Trump för att gå vidare och ”leka med elden”. Tidningen målade upp bilden av ”en period där hårda, skadliga utbyten blir oundvikliga och Peking inte har något annat val än att ta i med hårdhandskarna”.

Handelsdispyten och Taiwan är de två frågor som på kort sikt kommit förgrunden inför Trumps tillträde. Andra tänkbara kriser där Trump markerat engagemang är internetsäkerhet, immateriella rättigheter och Kinas anspråk på att kontrollera nästan hela Sydkinesiska sjön, där USA hävdar den internationella sjöfartens principer.

Donald Trump påstås vara lättstött och hämndgirig. Frågan är om hans inställning till Kina färgas av de nederlag han lidit som affärsman när han i olika kinesiska rättsprocesser inte kunnat skydda varumärket ”Trump” från att missbrukas av kinesiska företag. Allra senast, efter hans valseger, lanserade ett företag i Shenzhen till och med luxuösa ”Trump Toilets”.

Affärsmannen Donald Trump är inte den enda utländska företagaren som stöter på problem av olika slag i Kina. Medan Xi Jinping i Davos talar sig varm för frihandel och öppna ekonomier, klagar medlemsföretagen i de amerikanska och europeiska handelskamrarna i Kina på flera hinder som de möter på den kinesiska marknaden.

De vanligaste klagomålen på senare tid handlar om inkonsekvent och oklar tillämpning av regelverken för företagen. De anmärker också på att det är krångligt för utländska företag att investera i Kina, medan det är förhållandevis enkelt för kinesiska företag att investera i USA och Europa.

Sådana problem i Kina kan också bli en del av ett eventuellt handelskrig med Trumps USA.

Copyright © 2024