Kraftigt försenat plenarmöte i sommarhettan

Förväntningarna som kom av sig

Publicerad 2024-08-22

Medan Sverige var mitt i semestern höll kinesiska Kommunistpartiet ett extra viktigt toppmöte. Partipressen skrev att det skulle handla om ett nytt tänkande för ekonomiska framsteg. Och att det skulle komma riktlinjer ända fram till 2035.

Mötet var kraftigt försenat. I stället för på senhösten i fjol kom det att hållas i Peking under högsommarens fuktiga hetta. Det är en tidpunkt när ledarskiktet annars gärna flyr till badorten Beidaihe och den milda sjöbrisen från Gula havet.

Analys av GÖRAN LEIJONHUFVUD, goran.leijonhufvud@gmail.com

Visst talade kommunikén efter mötet om ”en ny filosofi för ekonomiska framsteg”, likaså om ”en högteknologisk tillväxt driven av allsidig innovation”. Men det blev inga förslag för genomgripande förändringar utan snarare små justeringar. Exempelvis kom inga nya öppningar som flera privata eller utländska företag hoppats på.

President Xi Jinping satte tonen dagarna före mötet när han sade till partiorganet Folkets Dagblad att ”när vi talar om reformer är det inte nödvändigtvis så att vi ska ändra riktning”.

Mötet ifråga var noga räknat tredje plenumet för Kommunistpartiets 20:e centralkommitté, den som valdes vid partikongressen i oktober 2022. Traditionellt är tredje plenumet för en ny centralkommitté det möte som prioriterar ekonomin och mera långsiktiga planer. Det brukar sammankallas ungefär ett år efter partikongressen som äger rum vart femte år.

Motsättningar bland ledare

Att mötet blev uppskjutet flera gånger berodde på motsättningar i högsta ledningen under landets segdragna ekonomiska kris. Presidenten Xi Jinping blev sommaren 2023 tillrättavisad av några pensionerade ledare från hans egen innersta krets. Uppgifterna kommer från sansade rapportörer och tankesmedjor som The Diplomat, Nikkei Asia, China Economic Review och Merics (tyska Mercator Institute for China Studies).

Och plötsligt i fjol försvann två profilerade medlemmar av regeringen, nämligen utrikesministern Qin Gang och försvarsministern Li Shangfu. De var borta i flera månader och det handlade enligt uppgift om disciplinfrågor eller korruption. Båda blev av med sina poster i regeringen och i centralkommittén. Qin Gang behåller dock något förbryllande sitt medlemskap i partiet.

Landets ekonomiska och sociala svårigheter beror till stor del på eftersläpande effekter från de förlamande restriktionerna under covidpandemin 2019-22. Krisen yttrar sig i låg inhemsk konsumtion, akut fastighetskris, dämpad tillväxt i industrin, minskande privata inhemska och utländska investeringar samt ett komplicerat läge i omvärlden.

Trögt på börserna

Även aktiemarknaden går trögt sedan länge och börserna i Shanghai och Hongkong tappade ännu mer när kommunikén från tredje plenumet väl kom.

Förhoppningarna hos många företag om att partiledningen skulle lätta på kontrollen över ekonomin blev inte infriade under mötet. Balansen vägde återigen över till förmån för säkerhet och stabilitet, det vill säga partikontroll. Samtidigt lutar sig systemet fortfarande tungt mot de ofta ineffektiva statliga företagen.

Under Xi Jinpings tid vid makten har den privata sektorns andel av investeringarna i den totala ekonomin minskat från nästan 60 procent år 2013 till 50 procent år 2023. Vid tredje plenumet påminde ledningen om att oavsett ägande ska alla företag ha samma tillgång till banklån och produktionsfaktorer. Samtidigt har Xi Jinping sedan 2021 ökat regleringen och partikontrollen för privata bolag.

Privata sektorn skeptisk

I sin retorik sänder regeringen ofta ut positiva signaler till privata sektorn. Både den 2 februari och den 26 april i år kom Peking med ett budskap om att ”skapa ett marknadsorienterat, lagligt förankrat och internationaliserat affärsklimat i toppklass”. Regeringen har i år börjat arbeta med en ”lag om att främja privatekonomin”. Den ska likställa behandlingen av statsägda, privata och utländska företag.

En hel del företag verkar lite skeptiska. Under andra kvartalet i år har utländska bolag fört ut mer pengar än vad de investerat i Kina enligt kinesiska regeringens valutastatistik. Utförseln var 15 miljarder dollar. Om det håller i sig blir det första året med nettominus i utländska direktinvesteringar på den här sidan sekelskiftet 2000.

Under samma kvartal investerade kinesiska bolag 71 miljarder dollar utomlands, ett nytt rekord.

Oro kring biltillverkarna

Undantaget i Kina är de tyska bolagen som under andra kvartalet ökade sina investeringar i landet med 4,8 miljarder euro, nästan en fördubbling jämfört med första kvartalet. Det går mot ett rekordår för tyska investeringar i Kina.

Det är biltillverkarna VW och BMW som leder utvecklingen vilket oroar många i EU-högkvarteret. Där vill man ju samtidigt höja tullarna för kinesiska elbilar som åtnjutit statligt stöd. Vissa pekar på också politiska risker med den nya investeringarna, om Peking till exempel skulle invadera Taiwan.

Inget megapaket denna gång

Hur ska Kina ta sig ur krisen? Det står klart att ledarna inte vill fortsätta med den standardlösning som de tillgripit vid tidigare kriser. Det har varit megapaket med satsningar på överdriven infrastruktur eller stora fastighetsprojekt. Nu försöker de i stället prioritera en hållbar och kvalitativ utveckling.

Det finns trots allt ljuspunkter som framstegen med elektriska bilar och utvecklingen av artificiell intelligens. Exporten inom vissa branscher som datorer, telefoner och transportfordon går hyggligt. Och slutkommunikéns ord från tredje plenumet om att stimulera högteknologi och innovation är ändå seriöst menade.

Copyright © 2024 Artikelförfattaren och Sweden-China Trade Council. Vid återgivning ska alltid källan anges. All rights reserved.