Thomas Lagerqvist om sina 30 år med Kina
Från barfotajuridik
till stegvis utveckling

Publicerad 2021-06-08

På årsstämman i Sweden-China Trade Council nyligen avgick Thomas Lagerqvist som ordförande efter tio år. Bland många initiativ under dessa år startade han arbetsgrupper för medlemmar med liknande intressen som samlas utifrån bransch eller frågeställning. De aktuella grupperna är Sweden-China Marine Group, Sweden-China Forum for Sustainable and Responsible Business och Sweden-China Greentech Alliance.

Thomas Lagerqvist har också verkat för ökat engagemang och arbetat hårt för att hålla medlemmarna informerade, till exempel med China Updates. Där visade han sin förmåga att sammanfatta skeenden och frågor av mer komplicerad natur när det gäller affärer med och i Kina.

Förmågan att presentera ett ämne gav Thomas Lagerqvist också prov på i samband med årsstämman. Då sammanfattade han 30 år av kinesiska erfarenheter som affärsjurist. Rubriken på det digitala seminariet var ”Mina år med Kina – att gå över floden genom att känna på stenarna”. Artikeln här nedan är ett referat av Thomas Lagerqvists föreläsning.

REFERAT: AGNETA ENGQVIST, agneta.engqvist@gmail.com

”Euforin kring ekonomins utveckling har överskuggat de legala framstegen.” Så säger advokaten Thomas Lagerqvist när han sammanfattar sina 30 år med Kina. Han tycker att de kinesiska lagarna inom affärsjuridiken har blivit alltmer sofistikerade och att kinesiska bolag och myndigheter alltmer förstår nyttan med dem. Han tror till och med att affärspraxis på sikt kan spilla över och leda till politiska reformer.

Samtidigt påminner Thomas Lagerqvist om att Kina under sin femtusenåriga historia varit laglöst och rättsfientligt. Detta bland annat på grund av det konfucianska tänkandet och en enväldig kejsarmakt. Men på bara 42 år sedan 1979 har kineserna lyckats skapa en förhållandevis modern lagstiftning inom kommersiellt viktiga områden.

Det är ett perspektiv där han tycker att majoriteten av politiker och media missar möjligheter att se Kina från ett perspektiv där det faktiskt skett reformer.

Nyfiken efter första besöket

”Mitt intresse för Kina väcktes när jag första gången besökte landet 1985. Det var en en halvofficiell resa med besök på bland annat justitieministeriet och hos några av de få advokatbyråer som fanns och som alla arbetade i statlig tjänst. Då fanns det runt 300 advokater i hela landet”, berättar Thomas Lagerqvist.

Resan lämnade en tilltagande nyfikenhet, men jobbet förde honom till länder bakom järnridån som redan hade börjat öppna sig mot omvärlden, särskilt Sovjetunionen. De ville testa den företagsform som verkade vara en lagom blandning av invant och främmande – joint ventures.

Mellan 1985 och 1991 blev det många resor och många joint ventures i dessa länder. ”Till slut trodde jag att jag behärskade konceptet och tekniken med joint ventures. Men det var innan jag hade börjat jobba med det i den kinesiska kontexten.”

Från sina upplevelser i Kina kan han vittna om vilka unika lösningar han ibland fått medverka till för att runda stela regelverk utan att bryta lagen – särskilt i början av sin verksamhet på 1990-talet.

Barfotajuridik

”Tidigare var det viktigare att ha en bra relation till den lokala borgmästaren och så vidare än att känna till lagarna. Därför blev det barfotajuridik ibland. Det gällde att hitta legalt hållbara, praktiskt gångbara och kreativa lösningar”, berättar Thomas Lagerqvist.

Som när ett utländskt bolag fick den första detaljhandelslicensen i Kina – som byggde på ett bageri som ingen har sett efteråt. För kineserna var bageri detaljhandel och den som ägde ett bageri var därför licensierad att ägna sig åt detaljhandel. Då kunde bolaget med myndigheternas goda minne och genom att vara ett stort företag få dem att förstå att det nog var till Kinas fördel att företaget fick göra så.

Eller ett välkänt bolag som sysslade med säljträning. Det ansågs vara utbildning och det var definitivt förbjudet för utlänningar. Så lösningen blev att företaget förvandlades till ett konsultbolag med tjänster till individuella klienter i ämnet marknadsföring och försäljning. Då gick det att ge säljträning.

Det var först efter att kejsardömet störtats 1911 som Kina började få en del lagar och ett rättsväsende. När Kommunistpartiet tog över landet 1949 var de styrande under Mao Zedong först upptagna av att konsolidera makten genom masskampanjer som präglades av stor rättsosäkerhet. Men i början av 1950-talet kom i alla fall bland annat en jordreformslag och en äktenskapslag.

Maos legala nihilism

Det första större steget togs när folkrepubliken fick sin konstitution 1954, följd av ett intensivt lagstiftningsarbete. Men Mao Zedong tillämpade vad Thomas Lagerqvist kallar en ”legal nihilism”, det vill säga att Mao förnekade alla legala värden och normer. Hans masskampanjer som ”hundra blommorna”, ”stora språnget” och ”kulturrevolutionen” slog stora hål i juridiken.

Men sedan Mao Zedong avlidit, kulturrevolutionen avvecklats och Deng Xiaoping tagit över rodret började nya saker hända. Deng ville reformera ekonomin och bjuda in utländska investerare. Det krävde ett regelverk och hur skulle regeringen gå till väga?

Deng Xiaoping hänvisade till ett gammalt talesätt. Kina skulle ”korsa floden genom att känna på stenarna”. Nya marknadsekonomiska reformer skulle testas i en frizon eller en provins. Ledarskapet skulle därefter dra lärdomar och slutsatser innan de gick vidare i större skala.

”Gradvis förändring har varit helt utmärkande för Kinas reformarbete. Detta gäller både den ekonomiska utvecklingen och framväxten av affärsjuridiken och juristkåren”, säger Thomas Lagerqvist.

Stegvist och metodiskt

Så snart det blivit aktuellt med en ny lag inom ett område där Kina saknat erfarenhet har den stegvisa introduktionen varit den självklara lösningen.

”Framgångarna med detta metodiska sätt har gjort Kina unikt bland de tidigare planekonomierna”, säger Thomas Lagerqvist och jämför med den abrupta övergången i Ryssland som ”kantades av många och stora problem”.

När Thomas Lagerqvist avgick som ordförande för Sweden-China Trade Council fick han en stor och fin blombukett. Den var också ett tack för föreläsningen han höll om juridiken i Kina från antiken till nutid. Han fick också en mapp med bilder från de gångna åren samt individuella tack från de andra i styrelsen. Foto: Lena Fransson 

Samtidigt varnar han för att bedöma Kina som en mogen marknadsekonomi och talar om en statskapitalism i stället:

“Staten i alla dess skepnader är en allestädes närvarande hand och spelar en mycket större roll i marknadsekonomin än vad många västerlänningar tror. Dessutom går partiets intressen före allt annat. Detta har definitivt påverkat även den legala utvecklingen.”

Attrahera utländska investerare

Thomas Lagerqvist anser att även under reformperioden från 1979 till idag fungerar lagarna i grund och botten för att legalisera och upprätthålla den socialistiska politiska ordningen.

”Men lagarna utnyttjas också för att säkra legal infrastruktur så att Kina dels kan attrahera utländska investerare och affärsutbyten, dels uppfylla kraven för medlemskap i WTO”, säger han. ”Hittills kan lagstiftarna primärt ha strävat efter den ekonomiska effekten snarare än den rent legala.”

Han sammanfattar allt som har hänt inom loppet av drygt 40 år:

”Kina började 1979 med grovt tillyxade och därför inte så användbara eller vägledande nya lagar och förordningar. De var också politiskt färgade. Därifrån har 2000-talets verktygslåda växt fram med väl genomtänkta, internationellt synkroniserade och alltmer sofistikerade lagar. På ett effektivt och genomtänkt sätt underlättar de olika typer av affärstransaktioner.”

Fyra steg för bolag

När ledarna prövat sig fram genom att känna på stenarna på flodens botten har de tagit följande steg:

1) Från samriskföretag till helt utlandsägda bolag.

2) Från samriskföretag till aktiebolag.

3) Från samriskbolag till holdingbolag.

4) Från inga företagsöverlåtelser till en ”M&A verktygslåda”  för sammanslagningar och förvärv.

Och över tid, enligt Thomas Lagerqvist, visade också de kinesiska myndigheterna att de vunnit en allt djupare förståelse för de metoder och rutiner som västerländska företag tagit med sig in.

Utländska bolag tillförde kunskap

”Vad som bidrog till det var nog att många västerländska företag på uppköpsstråt tillförde ny kunskap om förvärvsobjekten, kunskap som inte ens de kinesiska ägarna hade en aning om. De hade ju inte tillämpat samma typ av intern styrning och efterlevnad som vi är vana vid”, säger han.

Thomas Lagerqvist berättar om när han var rådgivare i ett förvärv av ett större kinesiskt statsägt företag under kontroll av mäktiga SASAC (State Asset Supervision and Administration Commission).

”Av skäl som blev allt tydligare under resans gång blev vi motarbetade i den due diligence vi inledde med SASAC:s goda minne. På olika sätt lyckades vi ändå hitta kritiska stenar att vända på och blev nästan aldrig besvikna när det ena efter det andra negativa började krypa ut”, säger han.

Maskhållning

”Efter ett drygt halvår var vi färdiga att leverera vår rapport, inte bara till klienten utan också till SASAC som vi hade lovat. Även om kinesernas maskhållning var strålande blev det uppenbart att det vi rapporterade gav nya, negativa insikter om tillståndet hos det egna bolaget som de skulle övervaka.”.

Resultatet blev att SASAC tydligt förklarade att ”detta vill vi inte sälja till er; vi pausar förhandlingarna och återkommer om några månader när vi städat upp”.

Och så blev det. Men SASAC ville samtidigt behålla 10 procent av ”aktierna” under två år för att på närmare håll kunna följa hur köparen såg till att utveckla företaget.

Säljare backade ur

Thomas Lagerqvist kan också ge exempel på att de lokala förhandlarna inte alltid förstod, eller ville förstå, de begrepp och uttryck som var självklara för de tilltänkta utländska köparna.

”Vi har fallet med den potentielle säljaren som vägrade låta oss genomföra en due diligence innan vi slutförhandlade förvärvet. Logiken för detta var tung och enkel. Säljaren sa att ni är ju konkurrenter. Det är ju därför ni vill köpa mitt företag. Men det kanske inte blir någon försäljning och då har ni redan fått veta allt om min verksamhet. Aldrig i livet.”

Ibland spökade gammal lagstiftning så att den stegvisa förändringen hamnade i otakt. ”Det måste vi affärsjurister förklara för klienten och påminna om att det du köper är inte alltid det du får”, säger Thomas Lagerqvist.

Om någon till exempel köper ett kinesiskt företag som sysslar med flera saker så prövas det mot de regler som gäller för utländska investeringar. Det kan innebära att det kinesiska bolaget måste upphöra med hela eller delar av sin verksamhet.

Uppriktig vilja att lära

Slutligen vill Thomas Lagerqvist gärna förklara varför han ser ganska ljust på framtiden:

”Varför tror jag på en fortsatt synkronisering mot västerlandet av kinesiska företags sätt och syn på affärsutbyte med internationella inslag? För att jag varit med om det. För att jag upplevt just det som varit drivkraften bakom det stegvisa anslaget, nämligen kinesernas uppriktiga önskan att förstå och få lära mer av andras erfarenhet.”

”Ytterst vill de kunna fatta egna mer välgrundade beslut om de kinesiska förtecken som de vill sätta på västerländska koncept, begrepp och metoder.”

Han nämner flera möten och seminarier där han kommit nära kinesiska domare och representanter för statsföretag. ”I alla de här sammanhangen har det funnits något helt annat än det som pågår i politikens universum. Jag har mött för det mesta härliga människor och haft innehållsrika utbyten över kulturgränser. Jag har mött uppriktighet, ömsesidig respekt, värme och rörliga intellekt på hög nivå.”

Köpmännens lag en urkraft

Thomas Lagerqvist säger att alla som arbetar med Kina på allvar är ense om att den ”hårt auktoritära” väg som president Xi Jinping just nu slagit in på inte leder in i framtiden. ”Den leder bara till stagnation och tillbakagång och kan dessutom hota även partiets överlevnad. Alltså måste han eller hans efterföljare så småningom slå in på den mjukare varianten, den som innebär måttfulla reformer.”

Han pratar om Lex Mercatoria, köpmännens lag som styrde mycket av ekonomin i det medeltida Europa.

”I näringslivets självreglering finns en urkraft som politiken får svårt att råda över så snart den kraften blir gränsöverskridande. Den påverkar rättssamhället i stort. Våra västerländska rättssystem har redan bidragit till att Kinas rättsutveckling får ytterligare fäste och det fortsätter i takt med att de kinesiska företagen blir mer och mer internationellt engagerade.”

”Om kanske 10-15 år kommer det att tvingas fram reformer i Kina, också bortom det rent kommersiella och ekonomiska. Det skulle bara bli kontraproduktivt om partiets syn på Kinas kommersiella utveckling skulle bli tuffare och mer inskränkt”, slutar den erfarne affärsjuristen och avgående ordföranden i SCTC.

Föredraget i sin helhet går att titta på här. Lösenord: SCTC210527

Personruta

Copyright © 2024 Artikelförfattaren och Sweden-China Trade Council. Vid återgivning ska alltid källan anges. All rights reserved.