Vad hände under semestern?
Påskyndat stimulanspaket och
diplomatiskt genombrott för Kina

Publicerad 2018-08-21

Utländska investerare får lättnader i Kina. Samtidigt prioriterar Peking ett stimulanspaket när ekonomin börjar hacka och fullskaligt handelskrig hotar. Det har varit en händelserik sommar i Kina medan Sverige tog semester.

Göran Leijonhufvud uppdaterar KinaNytts läsare med några av nyheterna. De handlar också om ett kinesiskt diplomatiskt genombrott kring Sydkinesiska sjön, en ökad spänning kring Taiwan och en provins som kräver att familjeplaneringen avskaffas helt.

Av GÖRAN LEIJONHUFVUD, goran.leijonhufvud@gmail.com

USA-presidentens iver att trappa upp handelskonflikten med Kina har skapat rubriker de senaste veckorna. Båda sidor har lagt extratullar på över tusen av den andra sidans produkter till ett sammanlagt importvärde av 50 miljarder dollar i varje riktning.

Nu tänds vissa förhoppningar om en uppmjukning eftersom Kina skickar en delegation till Washington i morgon onsdag. KinaNytt kommer att återkomma till handelskriget mellan världens två största ekonomier.

Stimulanspaket med riskabla lån

Kinas regering lanserar vad som i praktiken blir ett nytt stimulanspaket i ett nytt svåröverskådligt läge. Peking tidigarelägger sina planer för mängder av lokala projekt inom infrastrukturen. Det gäller till exempel vägbyggen och sanering av slumområden i städerna.

Ställd inför sjunkande produktionssiffror, trög konsumtion och risken för ett fullskaligt handelskrig väljer president Xi Jinping som alltid att trygga tillväxten på kort och medellång sikt. Han vill framför allt bevara stabiliteten och undvika social oro. Kommunistpartiets starkaste kort är fortfarande att leverera tillväxt för en växande medelklass. Att kickstarta alla lokala projekt med ny belåning sker på bekostnad av mera långsiktiga reformer i den tröga statliga sektorn.

Sammanlagt blir upplåningen för de aktuella  lokala projekten 1,35 biljoner yuan, motsvarande 1,8 biljoner kronor, nästan dubbelt så mycket som hela den svenska statsbudgeten för 2018. Projekten ska finansieras med lokala obligationslån som ska tas upp i år. Centralregeringen har satt korta tidsfrister under hösten för att lånen ska vara klara.

Samtidigt är ju Xi Jinping och hans regering sedan länge inriktade på att minska låneskulderna inom landet totalt sett. Hur ekvationen ska gå ihop återstår att se. Men de lokala obligationslånen ska betalas tillbaka med vinster från projekten. De ska alltså inte belasta statsbudgeten. Det är dock oklart hur stora vinster de aktuella projekten egentligen kan ge.

För att öka stimulansen har centralregeringen dessutom börjat ge klartecken för att återuppta utbyggnaden av lokaltrafiken i vissa större städer, projekt som tidigare tvingats in i malpåse för att minska skuldberget.

Öppningar för utländska investeringar

Sedan sitt framträdande på Världsekonomiskt form i Davos i januari 2017 har Xi Jinping flera gånger talat om olika lättnader för utländska företag, men utan att bli konkret. Nu ser vi några exempel på handling.

Sedan slutet av juli har några viktiga sektorer öppnats mer för utländska investeringar. Det gäller lättnader inom finansiella tjänster, fordonstillverkning, järnvägar, sjöfart, transporter, energi och gruvor.

Bland annat sänker handelsministeriet (Mofcom) gränsen för hur mycket en utländsk investerare måste äga i ett börsnoterat kinesiskt företag för att ta en ”strategisk andel”. Gränsen sänks från 100 miljoner till 50 miljoner USA-dollar. Tiden för hur länge aktierna måste behållas sänks från tre till ett år. Med andra ord hoppas Peking stimulera intresset för de kinesiska börserna.

Samtidigt kommer nya regler om striktare nationell säkerhetsprövning när utländska bolag vill köpa sådana ”strategiska” andelar. Den skärpningen kommer efter att både USA, Tyskland och Storbritannien bestämt sig för att förstärka kontrollen av utländska (läs: kinesiska) förvärv och fusioner.

Schackdrag kring Sydkinesiska sjön

Kina verkar ha lyckats med att tillfälligt tysta mycket av kritiken från grannländerna mot landets militarisering av Sydkinesiska sjön. Vid ett toppmöte i början av augusti mellan Kina och Asean, de sydostasiatiska ländernas organisation, enades parterna om ett utkast till en uppförandekod för länderna kring Sydkinesiska sjön.

Den kinesiska delegationen hade formulerat viktiga delar av texten, särskilt förslaget att parterna ska informera varandra om större militära aktiviteter i regionen och ”inte hålla gemensamma militära övningar med länder utanför regionen, såvida inte berörda parter har informerats och förklarat sig inte ha några invändningar”.

USA-flottans jagare USS Mustin och USS Benfold passerade genom Taiwansundet 7-8 juli. Foto: iStockphoto

Konkret kan detta tolkas som att exempelvis Kina skaffar sig vetorätt mot manövrer som inkluderar den amerikanska marinen. Kinas statliga massmedier hyllade dokumentet och beskrev det som en varning mot ”utländsk inblandning”.

Nu är texten från mötet bara ett utkast för fortsatta samtal om en uppförandekod. Flera länder i Sydostasien har sedan kalla kriget byggt sin trygghet på militärt samarbete med USA. Många kommentatorer har svårt att tro att de inom en nära framtid skulle klippa det bandet, trots att Donald Trump i Vita huset är måttligt intresserad av denna typ av engagemang.

Än så länge hävdar amerikanska flottan sin rätt att segla i Sydkinesiska sjön som ett internationellt hav. Det gäller även i Taiwansundet mellan Kinas fastland och ön Taiwan där två amerikanska jagare passerade i början av juli. Det var också en markering av att USA höjt sin profil i Taiwanfrågan under Donald Trump.

Taiwan är självstyrande i praktiken samtidigt som Kina betraktar ön som en utbrytarprovins. Xi Jinping har satt återföreningen högt upp på sin dagordning. Efter jagarnas passage anklagade Peking omedelbart USA för att ”öka spänningarna i Taiwansundet”. Bland Trumps rådgivare finns några som anser att Taiwan är under väldigt tryck från Peking och därför bör få fortsätta att köpa amerikanska vapen.

Het debatt om familjeplaneringen

I juli blev familjeplanering åter ett stort samtalsämne. Ledarna i den fattiga provinsen Shaanxi i nordväst uppmanade centralregeringen att helt slopa alla begränsningar i antalet barn per familj. Det var första gången en provinsregering ställde sig bakom en åsikt som flera kinesiska forskare framfört på sistone.

Från slutet av 1970-talet tillämpade Kina en mycket strikt familjeplanering. Med vissa undantag var regeln ett barn per familj, en mycket impopulär politik.

För tre år sedan ändrades detta till två barn per familj. Bakom den reformen ligger en oro för en kraftig obalans när andelen äldre ökar kraftigt. Redan i dag är det förhållandevis färre människor i arbetsför ålder som kan försörja de äldre.

Efter tre år med den nya regeln visar det sig att många par trots allt nöjer sig med ett barn, särskilt medelklassen i städerna. Det är dyrt med barn i dagens ekonomi och många som växt upp som endabarn måste ensamma ta hand om sina föräldrar och svärföräldrar.

Det är bakgrunden till varför de lokala ledarna i den fattiga provinsen Shaanxi vill låta familjerna ha så många barn som de vill. Andra, mest ekonomer, som yttrat sig under sommarens diskussioner vill se extra förmåner för de par som skaffar barn.

Det verkar som om kommunistpartiet och regeringen har vaknat för sent i denna fråga. Nu måste de slopa alla begränsningar för att öka nativiteten. Och även om så sker är huvudtrenden att befolkningspyramiden blir ännu mer topptung, det vill säga flera äldre.

Copyright © 2024 Artikelförfattaren och Sweden-China Trade Council. Vid återgivning ska alltid källan anges. All rights reserved.