Svensk migrationsexpert hjälper Kina
Lanserar projekt
mot människohandel
för utländska företag

Publicerad 2017-05-04

Kontrollen av utlänningar i Kina ökar successivt. Nyligen infördes nya visumregler i ett stort pilotprojekt som KinaNytt rapporterade om i går. Bakom detta finns bland annat ett samarbete med IOM (International Organization for Migration) där svensken Pär Liljert är Kinachef. 

”Kineserna är otroligt intresserade av expertis från multinationella företag. De söker fler utländska experter för att bearbeta marknader utanför landets gränser”, säger Pär Liljert.

En nyhet för företag med tillverkning i Kina är att IOM lanserar en utbildning som kan hjälpa företagen att bekämpa människohandel i sina produktionsled.

AV AGNETA ENGQVIST, agneta.engqvist@gmail.com

I Pär Liljerts jobb ingår att hålla nära kontakt med ministeriet för offentlig säkerhet (Ministry of Public Security, gong an bu). Där ingår polisen, gränspolisen och migrationsansvariga. ”Det är ett av de mest inflytelserika och slutna ministerierna”, säger han när KinaNytt träffar honom på ett kafé i Taikoo Li i Peking.

Intervjun fortsatte sedan per telefon och mejl. Pär Liljert håller annars en ganska låg profil, eftersom hans arbete är utanför de vanliga ramarna.

Han har också ofta kontakt med utrikesministeriet och andra ministerier, tankesmedjor och icke statliga organisationer för att diskutera migration till och från Kina.

”Även när Kina öppnat upp sig något är detta fortfarande ett ganska känsligt ämne”, säger Pär Liljert.

Kina mest spännande

Han har arbetat utomlands i snart 30 år, mest i olika afrikanska länder men även i Genève i Schweiz. Han tycker att Kina är det mest spännande och utmanande landet av dem alla att jobba i: ”Dels för att migrationsfrågor är ett känsligt ämne men också eftersom kulturen och arbetssättet är så annorlunda från mina tidigare erfarenheter”.

”Migration är väldigt nytt för Kina. Antalet kinesiska medborgare som varje år besöker till exempel Europa ökar explosionsartat varje år”, konstaterar Pär Liljert. Detta gäller även visumansökningar till Sverige. Totalt utfärdades i Kina (exklusive Hongkong) nära 79 000 viseringar enbart till Sverige under 2016. Av dessa var över 50 000 för turism. Merparten av övriga viseringar var för affärsresor.

Pär Liljert har redan varit i Kina i fem år som egentligen är maxtiden för utsända från International Organization for Migration (IOM). Men organisationens chef i Genève har bett honom att stanna ett år till.

De nya visumreglerna är både mer strikta och mer generösa än tidigare beroende på vem som söker. Kina uppmuntrar nu särskilt ”talanger” från utlandet att komma och arbeta. Nobelpristagare tas emot med öppna armar, men även till exempel erfarna chefer från storföretag är välkomna.

MIGRATION. Pär Liljert, till höger, under ett besök vid Exit and Entry Adminstration Service Center i staden Yiwu. Han överlägger med Juan-Jose Almagro-Herrador från EU-delegationen i Peking, med en tjänsteman från centret, samt med Matthew Parnell från brittiska ambassaden. Yiwu har Kinas största partihandelsmarknad och lockar till sig många utländska affärsmän. Yiwu är också utgångspunkten för en ”ny sidenväg” per järnväg till London. Häromdagen anlände det första godståget från London. Den 1200 mil långa resan tog arton dygn och gick genom nio länder. Foto: IOM

Många svenskar och andra utlänningar upplever att visumreglerna i Kina har blivit hårdare – inte minst de som levt i landet i många år och som plötsligt tvingas lämna därför att de inte får sitt visum förnyat.

Vill ha talanger

”Kina vill ha in talanger,” betonar Pär Liljert som har en annan infallsvinkel på de nya riktlinjerna. Han säger:

”Det är en ambitiös strategi som kommer från den politiska toppen. Tanken bakom skiljer sig inte nämnvärt från resten av världen, i varje fall västvärlden, där syftet är att attrahera en speciell kategori av arbetskraft som är viktig för landet.”

Pär Liljert tycker att den stora skillnaden nog är metoderna och tankesättet bakom strategin, inte regelverket i sig. Om kinesiska företag vill expandera inom en viss geografisk region, till exempel i Europa, inser företagen att de behöver mer kunskap om hur marknaden fungerar.

Han ser det inte som osannolikt att kinesiska företag kommer att söka fler utländska experter, till exempel inom bolagsstyrelser, för att kunna erövra nya marknader.

Kina inför ett poängsystem som liknar de som finns i USA och Kanada. De som nu rankas allra högst av Kina är experter och fackmän (professionals) med internationella framgångar. Nobelpristagare och andra som fått fina utmärkelser ligger särskilt bra till, framgår det av reglerna. Generellt är det utbildning, arbetserfarenhet och meriter som ger poäng.

Mer öppen migration

”Kinas linje de senaste åren har varit en mer öppen migrationspolitik, medan myndigheterna internt stärker kontrollen. Ett bevis på detta var den migrationslagstiftning som kom för tre år sedan. Vi på IOM fick ge synpunkter på den både formellt och informellt”, berättar Pär Liljert.

Han tillägger att sedan dess har nya regler tillkommit inom olika områden. Ett exempel är visumreglerna i det pilotprojekt som precis införts och som KinaNytt berättade om i går. ”Denna typ av pilotprojekt är väldigt vanliga och de kan även skilja sig åt mellan olika provinser.”

”Sett i ett längre perspektiv så är detta en stor förändring. Kineserna är otroligt intresserade av att få hit duktiga chefer och expertis från stora internationella och multinationella företag. De söker utlänningar med väldigt stor kunskap.”

Pär Liljert har även personligen blivit tillfrågad om han känner några talanger, till exempel inom amerikanska telekombolag.

Minst en gång i månaden träffar Pär Liljert tjänstemännen på ministeriet för offentlig säkerhet. ”Vi reser ofta ihop till olika delar av Kina också”, berättar han. Fokus är på migration till och från Kina. Därför går resorna bland annat till Kinas gränser mot andra länder som Ryssland, Mongoliet, Myanmar (Burma) och Vietnam. Sådana resor har han gjort flera gånger. I samtliga fall är syftet att undersöka trafficking av kvinnor.

Illegala migranter till EU

Antalet illegala kinesiska migranter till EU ökade kraftigt under 2014. Då kom det närmare 300 000 – mer än en fördubbling jämfört med året innan. Kina är den näst vanligaste källan utanför EU-länderna för människohandel riktad till EU, enligt Eurostat. (Vanligast var Nigeria.)

I oktober 2013 inledde EU och Kina en migrationsdialog – Dialogue on Mobility and Migration – för att föra fram europeiska och kinesiska prioriteringar inom migration och rörlighet. IOM genomför för närvarande ett projekt som stödjer den politiska dialogen. Projektet bidrar till lösningar där det finns vissa meningsskiljaktigheter, enligt Pär Liljert.

Han säger att organiserad brottslighet med smuggling av migranter är en prioriteringsfråga, men också en fortsatt utmaning för migrationssamarbetet mellan EU och Kina.

Pär Liljert poängterar att det är viktigt att förstå skillnaderna mellan smuggling och människohandel (trafficking). Han säger att på svenska skiljer vi till exempel inte alltid mellan människohandel och människosmuggling, precis som vi inte alltid skiljer mellan begreppen flykting och migrant.

Fattiga kvinnor på landet

I de flesta fall handlar människohandeln i Kina om fattiga kvinnor från landsbygden. Trots att Peking har ökat sina insatser för att ta tag i frågan och i synnerhet gjort stora framsteg nationellt, så är internationell trafficking och smuggling ett område som behöver mer uppmärksamhet, anser Pär Liljert.

”Trafficking från Kina till Sverige är ingen jättestor grej. Däremot är den större mellan Mongoliet och Sverige, och tyvärr större än vi känner till”, säger Pär Liljert. 2015 identifierades 13 mongoliska kvinnor som blivit utsatta för människohandel till Sverige, ofta via Kina.

”Man önskar att det fanns mer samarbete mellan polis- och migrationsmyndigheter mellan Sverige och Mongoliet, samt Sverige och Kina, för då skulle vi kunna förebygga vissa av dessa mänskliga tragedier”, säger Pär Liljert.

Han avslöjar en nyhet för näringslivet: ”Inom trafficking lanserar vi snart ett nytt koncept där vi erbjuder kunskapsuppbyggnad för företag med produktion i Kina. Det kan hjälpa dem att bekämpa trafficking i sina produktionsled. Det är en viktig aspekt och det ska bli intressant och utmanande att också försöka jobba mer med näringslivet.”

Det kan gälla trafficking av utländsk arbetskraft till Kina, till exempel från Vietnam till södra Kina. Det kan också handla om intern trafficking inom Kina och trafficking av barn som lämnats kvar i byarna av sina migrantarbetande föräldrar.

Kontakt med ministerier

Pär Liljert tror också att hans organisation kan vara till hjälp för multinationella företag i Kina som behöver stärka sina relationer med olika ministerier, till exempel när det gäller att få arbetsvisum för utländska experter.

Vad som blivit ganska vanligt i Kina är så kallad giftermålsmigration. Kinesiska män söker kvinnor från grannländerna som förs in illegalt. Det är smuggling och trafficking.

”Så kallade ormhuvuden (snakeheads) sköter ruljangsen. De förmedlar kvinnor till kinesiska män som saknar någon att gifta sig med. Det är män på landsbygden, handikappade eller män från fattiga delar av landet som inte finner en kinesisk fru”, berättar Pär Liljert.

Han har lyckats jobba med myndigheterna, så att han och hans medarbetare kunnat rädda och skicka tillbaka 60-70 kvinnor från Kambodja. Några av dessa var utsatta för människohandel medan andra var smugglade in till Kina. Många av dessa kvinnor hade blivit lovade att få gifta sig med rika män i Shanghai.

”Vi introducerar också idén att utfärda särskilda giftermålsvisa för att legalisera processen. Det finns redan i andra länder, till exempel Sydkorea”, säger Pär Liljert.

Återvända frivilligt

IOM arbetar dessutom tillsammans med kinesiska myndigheter för att på frivillig basis återföra illegala migranter som uppehåller sig i Kina. Oftast kommer de från Asien eller Afrika. Hittills har det varit relativt lätt att ta sig till Kina på 30 dagars turistvisum och sedan har många stannat kvar illegalt. Nu skärps lagstiftningen och tillämpningen av reglerna.

När KinaNytt frågar Pär Liljert vad som är svårast i hans arbete i Kina svarar han: ”Att skapa förtroende hos ministerierna. Att skapa kontakter där vi tillsammans kan prata helt öppet om känsliga saker.”

Samtidigt säger han: ”Att Kina blev medlem i IOM förra året var både stimulerande och otroligt viktigt eftersom det visar Kinas intresse av att delta i det internationella migrationsarbetet”.

Fakta - International Organization for Migration, IOM

Fakta - Pär Liljert

Copyright © 2024 Artikelförfattaren och Sweden-China Trade Council. Vid återgivning ska alltid källan anges. All rights reserved.