Ovisst och tillspetsat mellan USA och Kina

Publicerad 2018-06-08

Flera svängningar har präglat spelet om handeln mellan Kina och USA de senaste veckorna. Än är det oklart om USAs varslade strafftullar på kinesisk export kommer att börja införas senare i juni.

Hittills har hela historien mer präglats av hot än verkställda åtgärder, men läget är spänt, tillspetsat och svårtolkat.

AV JOHAN MYRSTEN, johan.myrsten.stockholm@gmail.com

Hotet om ett kommande handelskrig mellan världens två tyngsta ekonomier såg ut att mildras efter att finansminister Steven Mnuchin den 20 maj sagt att USA skulle avvakta med de varslade strafftullarna på import från Kina. Ett par dagar tidigare hade han haft ett möte i Washington med Liu He, Kinas nye vice premiärminister med ansvar för ekonomisk politik och handelsfrågorna. De två hade enats om att USAs underskott i handeln med Kina borde minskas ”väsentligt”, men utan att ange några detaljer.

Amerikanerna hade vid det laget signalerat att de vill minska sitt årliga underskott i kinahandeln på 375 miljarder dollar med 200 miljarder, men Kina ville inte binda sig för några belopp. Kineserna erbjöd en sänkning av sina importtullar på bilar och ökade inköp av jordbruksvaror från USA, bland annat genom förhandlingar om Kinas existerande tekniska handelshinder för exempelvis kyckling, fläsk, nötkött och ris.

Skärpt läge

Avspänningen blev inte lång. Den 29 maj skärptes läget när Vita Huset meddelade att en slutlig lista över kinesiska produkter som ska beläggas med nya tullar kommer att publiceras den 15 juni, varefter tullarna ska börja införas ”kort därefter”. De ska gälla import för ett årligt värde av 50 miljarder dollar, samma runda summa som nämnts i Vita Husets hot i flera månader.

Dessutom ska regler som begränsar kinesiska investerares möjligheter att förvärva högteknikföretag i USA börja introduceras i slutet av juni.

De nya hoten hyllades av handelshökarna i president Trumps administration. Från kinesisk sida kom behärskat syrliga reaktioner. ”Kina kommer fortfarande att göra sitt bästa för att undvika ett handelskrig”, löd en kommentar.

Att tonen hårdnat igen märktes när USAs handelsminister Wilbur Ross och Liu He träffades i Peking söndagen den 3 juni utan att kunna publicera några nya överenskommelser. I flera kommentarer beskrevs deras samtal som misslyckade.

Enligt kinesiska medier varnade Kina vid detta möte att om USA inför handelssanktioner som inkluderar höjda tullar ”kommer alla ekonomiska och handelsmässiga förbättringar som förhandlats fram av de båda parterna att upphävas”.

Nytt utspel

Samtidigt gjorde ändå kineserna ett nytt utspel. Enligt Wall Street Journal erbjöd de sig i samband med söndagens möte att öka sin import av amerikanska produkter som sojabönor, majs, råolja och kol med totalt cirka 70 miljarder dollar – men bara på villkor att USA inte inför de hotande tullarna mot kinesisk import.

Situationen fortsätter alltså att vara spänd och riskabel. Mycket är oklart och nya utspel kan komma innan den 15 juni, även om Vita Huset de närmaste dagarna mest kommer att vara upptaget med toppmötet i Singapore den 12 juni mellan Trump och Nordkoreas diktator Kim Jong-Un.

Frågan om Trump verkligen är redo att utlösa ett handelskrig eller om han nöjer sig med kinesiska eftergifter har ännu inget svar. Enligt en kinesisk företrädare är Trump ”oförutsägbar men också förutsägbar. Han har varit protektionist i hela sitt liv”.

Under tiden försöker berörda i många länder att tolka och förhålla sig till det som händer.

Den amerikanska handelskammaren i Peking stöder administrationens ”försök att ta itu med Kinas orättvisa handelspraxis och politik” men är emot strafftullar. Sådana skulle i praktiken bli ”en skatt på amerikanska konsumenter och undergräva amerikanska företags konkurrenskraft, just som administrationens ståltullar dramatiskt har höjt stålpriserna i USA”, enligt handelskammarens ordförande Thomas Donohue.

Få igenom strukturella förändringar

Liknande argument i diskussionen har framförts av många, däribland USAs finansminister Steven Mnuchin. Enligt denna argumentation är det avgörande inte att pressa fram ökade kinesiska inköp av amerikanska produkter utan att få igenom strukturella förändringar i Kina så att utländska företag får mer rättvisa konkurrensvillkor i landet. Det skulle ”på egen hand tackla handelsunderskottet”, sade Mnuchin vid ett G7-möte i Kanada nyligen.

Att försöka förbättra konkurrensvillkoren för utländska företag i Kina är en klassisk fråga som bland andra Europeiska handelskammaren i Peking ägnat sig mycket åt, med blandade resultat. Skeptiker undrar förstås i vad mån den kinesiska näringspolitiken egentligen kan påverkas, och framtidsplanerna i ”Made in China 2025” har en mycket central roll i partiets politik.

Enligt den tidigare handelspolitikern och världsbankschefen Robert Zoellick har USAs president ”vare sig kunskap eller tålamod” att fördjupa sig i frågorna kring ”Made in China 2025”; i stället ägnar Trump sig mest åt att blockera kinesiska investeringar och kräva styrd handel, ”sektor för sektor”. Förloraren i detta blir USA, varnar Zoellick, som i en artikel i Financial Times bittert jämfört Trumps politik med hur USA för snart 20 år sedan tog initiativ för att förankra globala handelsregler och Kinas inträde i Världshandelsorganisationen.

En del analytiker framhåller samtidigt ironin i att hoten mot Kina kommer när det tidigare stora överskottet i landets bytesbalans i stort sett har försvunnit. Det överskottet var 10 procent av BNP 2007, men första kvartalet i år hade det till och med vänts till ett underskott. Detta är dock ett helhetsmått; i den bilaterala balansen med USA har ju Kina fortfarande ett stort överskott.

Hur hårt slår ett handelskrig?

Copyright © 2024 Artikelförfattaren och Sweden-China Trade Council. Vid återgivning ska alltid källan anges. All rights reserved.