Ödesdigert val på Taiwan
utmanar Pekings planer

Publicerad 2020-01-10

Taiwan går till ett ödesdigert val i morgon lördag. Utgången riskerar att ytterligare öka spänningen mellan Peking och den lokala regeringen på Taiwan. Stabiliteten i regionen kan i värsta fall hotas och USA har redan en roll i händelseförloppet. Det kan också bli störningar i det omfattande ekonomiska utbytet mellan de båda sidorna av Taiwansundet.

Segertippad är den sittande presidenten Tsai Ingwen. Hon avvisade nyligen bryskt den kinesiske presidenten Xi Jinpings inbjudan till samtal om en återförening mellan Kina och Taiwan – ön som Peking räknar som en provins i Kina. men som i praktiken varit självstyrande i 70 år.

ANALYS AV GÖRAN LEIJONHUFVUD, göran.leijonhufvud@gmail.com

Vid slutet av inbördeskriget i Kina 1949 flydde det förlorande Nationalistpartiet KMT (Kuomintang) till Taiwan. KMT styrde länge diktatoriskt men Taiwan har gradvis infört en fullvärdig och livfull demokrati.

Presidenten Tsai Ingwen representerar Demokratiska progressiva partiet, DPP. Partiet är  KMTs mångåriga konkurrent. KMT och DPP har turats om vid makten i ett par årtionden.

Kärnan i KMT är de fastlandskineser som flydde till ön 1949-50 och deras ättlingar. Trots sin gamla motsättning till det styrande Kommunistpartiet på fastlandet är KMT mera öppet för samarbete med Peking i dagens läge än vad DPP är.

Stommen i DPP är den majoritet av befolkningen som funnits på ön i flera hundra år. Partiets yttersta målsättning är att göra Taiwan oberoende från Kina, medan regeringen i Peking alltså betraktar ön som en utbrytarprovins som någon dag måste återförenas med fastlandet.

Sätta fart

Xi Jinping vill på allvar sätta fart på den processen. I ett stort tal i januari 2018 erbjöd han Taiwan samtal om en lösning enligt samma modell som i princip gäller i Hongkong sedan 1997, nämligen ”ett land, två system”. Det betyder att Taiwan skulle återförenas med Kina och lyda under regeringen i Peking, men få behålla sitt nuvarande politiska och ekonomiska system, åtminstone under en övergångstid.

Tsai Ingwen har tackat bestämt nej. I ett mycket skarpt nyårstal den 1 januari i år tog hon återigen avstånd från förslaget. Hon hänvisade till det senaste halvårets sammanbrott i Hongkong ”där invånarna har visat att ett land, två system absolut inte fungerar… Det är ingenting för Taiwan”. Ju mer oron ökat i Hongkong, desto mer har Tsai Ingwens opinionssiffror stigit.

Den sittande presidenten Tsai Ing-wen är favorit inför lördagens presidentval. Men det är inte säkert att det går lika bra för hennes parti Demokratiska progressiva partiet i parlamentsvalet som också hålls i morgon. Foto: REUTERS/Ann Wang/TT Nyhetsbyrån

Samtidigt säger presidenten att hon ändå vill ha en dialog med Kina, men i så fall på jämlika villkor och med ömsesidig respekt.

Handeln mellan fastlandet och Taiwan är betydande. Den svarar för cirka fem procent av Kinas utrikeshandel. Taiwan har en befolkning på 23,5 miljoner, men är ändå Kinas sjunde största handelspartner. Det finns närmare 100 000 taiwanesiska investeringsprojekt igång på fastlandet. Taiwan svarar för 3,7 procent av investeringarna utifrån.

Svidande nederlag

Tsai Ingwen och DPP led ett svidande nederlag i lokalvalen på Taiwan för ett år sedan. Missnöjet handlade om hennes impopulära reformer på arbetsmarknaden och inom pensionssystemet. Hon tog direkt ansvar för nederlaget och avgick som partiordförande.

Ändå har hon på ett år vänt på opinionssiffrorna genom att ta spjärn mot Xi Jinpings utspel och på vad hon kallar ”Pekings ökande diplomatiska offensiv mot Taiwan, de militära påtryckningarna, och annan inblandning och infiltration”. Hon målar också upp en bild av omfattande påverkan och desinformation från fastlandet på sociala medier, något som verkar oroa många väljare.

Hon framstår nu som den enda kandidat som står upp emot vad många uppfattar som hotet att slukas av det kinesiska Kommunistpartiet, enligt valanalytiker i Taiwans huvudstad Taipei.

KMTs kandidat Han Kuo-yu hade en klar ledning i opinionen för ett år sedan. Han betraktades då som partiets räddare. Nu ligger han hela 20 procentenheter efter Tsai Ing-wen.

Den sittande presidenten har också drivit en skicklig valkampanj på sociala medier och verkar ha sitt starkaste stöd i åldersgruppen 20-29 år, enligt de senaste undersökningarna.

Hennes kampanj är rörlig, avspänd och ovanlig, medan KMT framstår som ett mera gammalmodigt parti.

Unga för självständighet

Bland de unga väljarna vill hälften ha ett självständigt Taiwan. I befolkningen som helhet nöjer sig 58 procent med status quo, alltså självständighet i praktiken. 90 procent avvisar ett land, två system.

Medan förhållandet till Kinas centralregering i Peking är alltmer ansträngt har relationerna med USA förbättrats med Donald Trump i Vita huset. ”Förbindelserna har aldrig varit så bra”, sade Tsai Ingwen på ett valmöte.

Trump har stiftat lagar som gör det möjligt att ha ett utbyte på högre nivå med civila och militära representanter för regeringen på Taiwan. Detta trots att USA erkänt att Peking har överhöghet över Taiwan i och med att Washington upprättade diplomatiska förbindelser med Folkrepubliken Kina år 1979.

Ökad vapenförsäljning

Donald Trump har också ökat försäljningen av vapen till Taiwan. Ytterst är syftet med dessa vapen att avskräcka Peking från angripa Taiwan med vapenmakt. Det strategiska spelet kring Taiwan drivs nu med allt högre insatser från Peking, Washington och Taipei.

Copyright © 2024 Artikelförfattaren och Sweden-China Trade Council. Vid återgivning ska alltid källan anges. All rights reserved.