Nya trender för utländska bolag i Kina
Med ökad inhemsk konkurrens
kommer inget gratis längre

Publicerad 2021-10-12

“De stora svenska företagen i Kina har haft uthållighet och kapital. De har fått lång tid på sig att etablera varumärket och få del av marknaden. De mindre och små företagen däremot är kapitalkänsliga. De måste komma rätt från början med sin kommunikation, sin strategi och sitt produktsortiment.”

Detta såg Lars-Åke Severin tydligt under sina tio år i styrelsen för Svenska handelskammaren i Kina. De senaste fem åren var han dessutom ordförande men har nyligen avgått.

Nu sammanfattar han sina erfarenheter i en intervju med KinaNytt. Han ger också sina bästa råd till de svenska bolagen inför en mer komplicerad framtid i Kina.

AV AGNETA ENGQVIST, agneta.engqvist@gmail.com

Lars-Åke Severin har arbetat i Kina de senaste 16 åren och driver själv företag i både Peking och Shanghai med ett 20-tal anställda. Han är grundare och vd för säkerhetskonsultbolaget PSU. Han har därmed en djupare och längre kontakt med det kinesiska samhället än de flesta utlänningar. Förutom de täta kontakterna med de svenska företagen.

“Jag har haft förmånen att sitta i en styrelse som blandat medlemmar från några av Sveriges största bolag med enskilda entreprenörer. Och då har jag haft förmånen att lyssna och lära. Det har varit en källa till vetande och inspiration för mig”, säger Lars-Åke Severin.

BLOMMOR OCH CHAMPAGNE. Lars-Åke Severin blir avtackad av Daniela Ling-Vannerus Cassmer, vd för Svenska handelskammaren i Kina. I sitt tal sade hon att ”Lars-Åke har varit en ordförande av rang som under sina fem år bidragit till en mer modern och effektiv kammare med ökad medlemsnytta”. Foto: Svenska handelskammaren i Kina.

På KinaNytts fråga om vad han är mest nöjd med under sin styrelsetid svarar han:

 ”Jag var noga med att se till att styrelsen arbetade professionellt där vår vd ansvarade för den dagliga verksamheten utan dagligt tyckande från enskilda i styrelsen. Vi såg till att det fanns tydliga ansvarsområden och ett tydligt och gemensamt mål. Alla personliga ambitioner får ta plats någon annanstans. Styrelsen ska ägna sig åt kammarens bästa. Inget annat!”

Tuff etablering

I början av Lars-Åke Severins tid i Peking var det mest större bolag från Sverige. Idag är i stort sett alla nya svenska företag fåmansbolag och entreprenörer, ofta från tech-sektorn. Men totalt kommer färre idag.

För mindre och mellanstora företag kan det vara tufft att etablera sig i Kina. De kanske saknar kapital och uthållighet. De stora globala företagen växer genom förvärv – som AB Volvo som köpte ett stort lastbilsbolag nyligen.

”Det är sannolikt svårare om ett bolag måste växa organiskt. Det tar längre tid och bolaget blir känsligt för konkurrens. Efterhand har ju de kinesiska bolagen blivit allt bättre”, konstaterar han.

”För utlänningar som driver utvecklingsprojekt är Kina ändå en dynamisk marknad med tillgång till kapital och samverkan. Här finns en förmåga att suga upp idéer. Det finns också ett särskilt intresse för applikationer in mot fordonsindustrin, som växer som ingen annanstans. De svenska underleverantörerna finns redan här.”

Skarp konkurrens och nationalism

På nära håll har Lars-Åke Severin fått se hur hans konkurrenter inom säkerhet i Kina har förändrats de senaste tio åren. ”Först var det några få utländska bolag. Idag är några helt kinesiska och dessutom duktiga”, säger den energiske skåningen.

”Till detta kommer en nationalism. Kineserna idag frågar sig: varför jobba för en utländsk chef eller varför köpa utländska produkter? Det här är en stegvis utveckling som började för tio år sedan och som ökat radikalt de senaste två-tre åren”, framhåller han.

Enligt Lars-Åke Severin är det två händelser som påverkat denna attityd:

”Först var det finanskrisen 2009 då världen blev mer beroende av Kina än tvärtom. Det här har drivit Kinas tillväxt, att jämföra med USAs och Europas ekonomier som inte gått så bra. Självförtroendet växte och Kina visade tydligt att den som kom med kritik riskerade att få betala genom uteblivna affärer.”

Konservativ riktning

”Den andra avgörande händelsen var när Xi Jinping övertog makten 2012 och ledde Kina i en konservativ och nationalistisk riktning. Nationalismen har ökat förtroendet för Xi Jinping hos kineserna.”

Det som var viktigt för tio-tolv år sedan för kineserna är inte det idag. “Tidigare sneglade många på utlandet och utlänningar. Det är inte så att de ser ner på utlänningar. Men nu är vi inte lika intressanta eller viktiga. Idag tycker de flesta kineser att de kan minst lika bra själva”, säger Lars-Åke Severin.

”Kommunistpartiet har i folkets ögon lyckats skydda sin befolkning mot en katastrof under covid. Kineserna har även i inhemsk media fått presenterat hur många öppna och demokratiska samhällen misslyckats. Att myndigheterna så fullständigt kunnat kontrollera smittan beror bland annat på att de inte har samma syn på integritet och att lagstiftningen tillåter helt andra åtgärder. Men det är inget den enskilde kinesen har haft problem med”, sammanfattar han.

Kommentarer om Sverige

Han tycker att Sverigebilden som han ibland får av kinesiska bekanta eller till exempel av företrädare för myndigheter ute i någon provins är lite onyanserad och att det har blivit ett problem.

”Tidigare pratade de mer om ett land med ren luft och fina företag och varumärken. Nu får jag mer kommentarer om att vi förvisso har frisk luft i Sverige och är en demokrati men att människor kan skjutas ihjäl på öppen gata och att landet har stora problem med invandring.”

Nu i höst är det precis 16 år sedan Lars-Åke Severin startade eget i Kina. Han kom på ett kundbesök 2005. Efter bara ett par månader var han tillbaka i Peking och startade sitt bolag.

“Jag blev så intresserad av det affärsmässiga och av människorna. De var fantastiskt intressanta att samarbeta med.”

När Lars-Åke Severin kom till Peking 2005 tyckte han att Kina var mer utvecklat än vad vi i Sverige förstod.

”Tillgången på kapital och möjligheten att konsumera var mycket större än vad de flesta svenskar kände till. De verkade tro att kineserna fortfarande gick klädda i blå eller gröna uniformer. Då som nu är vi ganska oinformerade om Kina och vår omvärld.”

Lätt att samarbeta

Själv var han förvånad hur lätt det var att arbeta med kineser trots språkbarriären eftersom de var nyfikna och intresserade av att lära sig.

“Det har förändrats en del. Fortfarande är kineser inom svenska verksamheter i Kina intresserade av vad vi svenskar har att erbjuda. Men för kineser i allmänhet är det idag mer intressant att ta jobb på ett kinesiskt högteknologiskt bolag än ett svenskt. Det finns mer att välja på. Bilden är annorlunda.”

Tidigt på 2000-talet räckte det med att vara utlänning för att ta sig fram, men idag måste du vara en mycket kompetent utlänning, påpekar Lars-Åke Severin. ”Det finns en uppsjö av duktiga och välutbildade kineser. Inget är gratis längre. Ska du hit och jobba måste du ha mycket bra produkter och mycket driv själv, annars går det inte.”

Han säger att det som var svårast att förstå när han kom ny var kinesernas annorlunda syn på företagen. ”Vi i väst ser ett företag som en juridisk person, alltså att bolagets ekonomi är frikopplad från din ekonomi. För en kines, om du är ägare, så är ditt bolag lika med din plånbok.”

Extra belöning till anställda

Under flera år gjorde Lars-Åke Severin extra satsningar för sina anställda och bjöd hela personalen på resor, bland annat till Sverige för att lära mer om oss svenskar. I backspegeln tycker han att anledningen och syftet inte var så tydliga. ”Ett generellt belönande för goda resultat kan bli ett problem i en miljö där man inte riktigt förstår kopplingen till sin egen insats. Många hade kanske förväntat sig att en kinesisk chef investerat i sin egen ekonomi istället. Vi ser olika på personalvård och att berika sig själv som företagsledare. Vi måste vara noga med att det är resultat utöver det vanliga som räknas för att få del i något.”

För de svenska bolagen är det idag en väldigt annorlunda verklighet i Kina än för 10-15 år sedan, enligt den nyligen avgångne ordföranden i handelskammaren. Sverige befinner sig i en annan politisk situation gentemot Kina. Samtidigt har konkurrensen hårdnat betydligt för utländska bolag i landet, påpekar han. Dessutom måste bolagen idag ha mer fokus på att följa regelverken. Annars kan konsekvenserna snabbt bli stora. Regelverken förändras snabbt, det tillkommer nya lagar kontinuerligt och myndigheterna följer upp mycket noggrannare än förr.

Alla bolag måste idag följa det sociala kreditsystemet som ger poäng och minuspoäng, För de som inte sköter efterlevnaden av regler kan den yttersta konsekvensen bli att bolaget blir av med sin businesslicens och måste stänga. Det har redan drabbat flera tusen kinesiska företag. Det kan till och med leda till att personer i företagsledningen hamnar i fängelse.

Att säga något eller inte säga något

”Ett bolag måste vara noga med vad det kommunicerar eller inte kommunicerar av värderingar och ställningstaganden. Att säga något eller inte säga något i en viss situation kan vara lika riskfyllt”, säger Lars-Åke Severin.

”Att uttrycka sig oförsiktigt i en fråga som rör mänskliga rättigheter kan snabbt vändas emot ett företag. Ett foto som kan tolkas som nedsättande för kineser kan leda till upprörda känslor på sociala medier. Idag går de flesta utländska bolag på tå när de kommunicerar, helt enkelt av rädsla för att säga något som kan misstolkas.”

Han tycker att de svenska företagens huvudkontor i Sverige ibland bygger sina beslut på gamla antaganden. ”Ledningen är inte tillräckligt noga med kontroll och uppföljning. Vi får inget gratis längre och varumärket Sverige kanske inte alltid främjar affärer som förr. Vi kan inte heller utgå från att det alltid fungerar att delegera. Om inte huvudkontoret kan skicka personal till Kina, måste företaget använda lokala och oberoende partners.”

Ledningen måste även titta på vilka hot som finns på kort och lång sikt. Hoten kan bland annat komma från kinesiska och utländska konsumentgrupper och internetaktivister, vilket är mer påtagligt än för tio år sedan, enligt Lars-Åke Severin. HMs problem med kopplingen till situationen Xinjiang är ett exempel.

Kan bli svårare i Kina

”Jag tror att svenska bolag måste inse att det kan komma att bli svårare att verka i Kina, att det inte är lika attraktivt att arbeta för utländska bolag eller köpa utländska produkter som förr. Det pågår en sorts kulturrevolution 2.0 i Kina där eleverna redan på mellanstadiet får läsa Xi Jinpings tankar och citat.  Det växer också fram en nationalism som kan komma att påverka bolag och individer.”

”Våra värderingar kan mer och mer komma att prövas mot de krav som kinesiska myndigheter ställer på bolagen. Vissa bolag, kanske främst industribolag, kommer fortsatt finna den kinesiska marknaden mycket intressant. Andra, kanske främst inom konsumentsektorn, kan finna Kina mer utmanande och detta kan även påverka deras verksamhet på annat håll i världen. Ökade investeringar i Kina kan leda till ökad global risk eftersom landet är så kritiserat som det är nu.”

Lars-Åke Severin säger att bolag som vänder sig till enskilda konsumenter och som har starka värderingar i sitt varumärke måste räkna med att de kan komma under kritik. Om detta inte händer i Kina så kan det ske på andra marknader, just därför att bolaget är i Kina. Starka konsumentgrupper kan här snabbt orsaka stor skada. Han tror att vi får se bolag som tvingas att välja. De kan helt enkelt inte vara på två marknader med så olika förutsättningar samtidigt.

Ta inte bort kulturbärare

”Många svenska bolag söker en kinesisk ledning till sina kinesiska dotterbolag. De anser sannolikt att lokala förmågor  ska leda bolagen på respektive marknad. Det ligger mycket i det, men samtidigt är det farligt att helt ta bort det jag kallar kulturbärare, individer som har rötterna i bolagens hemmamiljö. De måste avgöra ifall de driver ett svenskt bolag i Kina eller ett kinesiskt bolag i Kina.”

Han tycker att en svensk på en senior funktion är ett sätt att säkra att företaget förstår och arbetar med de värderingar som finns i bolagets policydokument. ”Det är även ett sätt att få någon som har örat mot marken i Kina och samtidigt ena foten hemma i Sverige.”

HANDELSKAMMAREN PRISAR AMBASSADEN. I samband med Svenska handelskammarens årsmöte 2021 överlämnade Lars-Åke Severin som avgående ordförande kammarens årliga hedersutmärkelse i år till Sveriges ambassad i Peking. Ambassadör Helena Sångeland tog emot priset, men handelskammaren framhåller att det är en laginsats som belönas. ”Under senare år, med en snabbt växande marknad och en alltmer komplicerad affärsmiljö, har ambassaden helt klart ökat sin betydelse”, heter det i motiveringen. Den pekar bland annat på att ambassaden ordnat särskilda skräddarsydda möten och överhuvudtaget visat ett starkt engagemang för de svenska företagens utveckling i Kina. Foto: Aggie Chen

KinaNytt frågar om en välutbildad kines kan vara lika bra som en motsvarande svensk chef för ett svenskt dotterbolag i Kina? Lars-Åke Severin väger sitt svar: ”Sett ur ett kompetensperspektiv ja! Men vill du säkerställa ett inslag av en svensk företagskultur och full insyn som vi är vana vid, då skulle jag svara försiktigt nej. Man tappar inte kontrollen, men jag tror på en blandad sammansättning. Någon utländsk chef på någon funktion. Kulturblandning är hälsosamt.”

Balansera som vd

”Min erfarenhet är att det är bra för en vd – svensk eller kinesisk – att hitta en balans mellan att vara en svensk och en kinesisk chef. Det gäller som utländsk vd att vara väldigt tydlig med sina krav och skapa tydliga grundförutsättningar. Du måste vara tuffare än i Sverige redan från början mot de som inte presterar utan bara seglar med. Det kostar hur mycket pengar som helst att säga upp folk i Kina.”

”Vi jobbar just nu med ett stort europeiskt företag och tittar på deras uppförandekod. Samtidigt tittar vi på det kinesiska bolag som de just köpt. Vi ska utvärdera skillnaden mellan hur bolaget arbetar globalt och hur det har implementerat och följer detta lokalt. Vi ska också säkerställa att bolaget följer interna regelverk genom stöd och utbildning till lokala chefer och medarbetare.”

Kina är inte lika attraktivt som tidigare när svenska chefer ska rekryteras till Peking. ”Många tror felaktigt att luften och miljön är som förr, men det stämmer inte. Föroreningarna är mindre omfattande. Periodvis är luften bra”, säger han och när vi talas vid per WeChat är det stjärnhimmel i Peking.

”Men den viktigaste orsaken till att det kan vara svårt att rekrytera är den generellt negativa bilden av Kina som media ger. Tänkbara kandidater tittar nog hellre på andra marknader att arbeta på.”

Osaklig kritik

”Under de senaste åren har det varit en växande negativ bild av Kina även om viss kritik är välgrundad. Men det förekommer också mycket osaklig kritik och ibland rent obefogad som när Svenska Dagbladet nyligen ställde frågan ’hur kan du som svensk vara chef för ett kinesiskt bolag’ (TikTok)”

Det är dyrt att driva företag i Kina idag. I Lars-Åke Severins eget säkerhetsbolag har lönerna dubblats på fem år för de flesta anställda.

VÄRLDSBERÖMD ARKITEKTUR. Lars-Åke Severins företag har expanderat under 16 år i Kina. Kontoret i Peking ligger nu i Wangjing Soho. Komplexet är ritat av den världsberömda brittisk-iranska arkitekten Zaha Hadid. Foto: PSU

Att ha en utsänd svensk högre chef till Kina med familj, säg fru och två barn i skolåldern, kan kosta mellan 1,2 och 1,5 miljoner kronor extra förutom lönen. Det täcker boende, bil med chaufför, skolor, försäkringar och årliga hemresor. Därför växer marknaden för lokala utlänningar som får en bra lön men har eget boende och sätter sina barn i lokala skolor.

Lars-Åke Severin pekar på flera trender som de närmaste tio åren kommer att flytta om människor och näringsliv i Kina. Detta påverkar affärerna även för svenska företag.

Hejda växt i storstäder

Dels vill regeringen hejda tillväxten av okvalificerad arbetskraft  i de största städerna som Peking och Shanghai – utan att hejda tillväxten av företag och välutbildade. Dels söker sig många migrantarbetare till sina hemstäder. Där får de lägre lön men ändå mer över i fickan eftersom levnadskostnaderna är lägre. De får också ett lugnare liv. Även många i medelklassen flyttar till mindre storstäder eller till ännu mindre städer av samma anledning.

En del bolag är inte beroende av att sitta i Peking eller Shanghai. De kan etablera sig i någon annan stad och få ner kostnaderna för löner och annat. Städer som Hefei, Wuxi och Wuhan kan även ha god tillgång till knowhow, men lönerna kan vara uppemot 30 procent lägre än i de allra största städerna.

”Peking vill inte växa mer. Myndigheterna vill inte att folk ska komma hit ifall de inte kan tillföra specifik kompetens och då även ha råd att bo och leva här. Miljöregleringen de senaste fem åren gör att all tillverkningsindustri flyttat.”

”Jag tror att kommunistpartiet har som en del i sin strategi att det ska inte vara billigt att bo i Shanghai och Peking. Har du inte råd så har du inte här att göra. Partiet är mer intresserat av att låta de mindre städerna på landet växa.”

Titta på andra städer

Det som kommer att hända de kommande tio åren är att många bolag som kommer hit till Kina kommer att etablera sig på andra platser än i de största städerna.

Är man inte dagligen beroende av att möta sina kunder fysiskt, kan man titta på andra städer. Han nämner särskilt Chengdu. ”Människorna där har lite mer tid över. De har tid vara lite trevligare och charmigare, mer som folk var förr i till exempel Peking, lite nyfikna och mer öppna för dialog.”

Bostadsmarknaden i Kina har de senaste 15-20 åren lett till nya omfattande utmaningar. Den som vill jobba i Peking eller Shanghai, med de boende- och levnadsomkostnader som råder där, får se sin disponibla inkomst minska.

Många som tycker att de gått ut från bra universitet vill arbeta för ett känt företag i Peking eller Shanghai. Men för den som vill bilda familj kan det vara mer attraktivt att återvända till sin hemprovins med kanske lägre lön. Ändå blir det samma disponibla inkomst  i slutändan och du är nära familjen och släkten.

Sex veckor i karantän

I dagsläget lägger pandemin fortfarande sordin på stämningen i Kina. Lars-Åke Severin har fått känna på den kinesiska regeringens strikta försvar mot möjliga smittkällor. Efter två besök i Sverige det senaste året har han tillbringat sammanlagt sex veckor i karantän på olika hotell, senast i ett fuktigt rum på nedre botten utan riktigt dagsljus. Inte konstigt att det tog sin tid att få energin tillbaka, men han har tappert svarat på KinaNytts många frågor.

Lars Åke Severin

Copyright © 2024 Artikelförfattaren och Sweden-China Trade Council. Vid återgivning ska alltid källan anges. All rights reserved.