Ekonomisk kris inför höstens partikongress
Ny regional
spänningsnivå
kring Taiwan

Publicerad 2022-08-22

Under några dagar i augusti förflyttades de globala mediernas fokus från Ukraina till spelet kring Taiwan. Sedan dess får omvärlden vänja sig vid en ny nivå av säkerhetspolitisk och ekonomisk anspänning i östra Asien. Kina och USA blir huvudaktörerna. Det nya kalla kriget.

Ön Taiwan är i praktiken självstyrande och har utvecklat en hög grad av demokrati. Ekonomin är stark, till och med världsledande på hett eftertraktade halvledare bland annat. Samtidigt betraktar Kinas regering ön som en utbrytarprovins sedan slutet av inbördeskriget 1949. Då flydde det förlorande Nationalistpartiet och etablerade en diktatur på ön.

ANALYS AV GÖRAN LEIJONHUFVUD, goran.leijonhufvud@gmail.com

De infödda Taiwanborna vände sig allt starkare mot det inflyttade Nationalistpartiets styre och bildade Demokratiska progressiva partiet, en liberal gruppering som ytterst har oberoende för Taiwan på agendan. Partiet har idag både presidentmakten och en klar majoritet i parlamentet. I val efter val sedan 1992 har Nationalistpartiet, som upprätthållit en viss kontakt med Peking, tappat mark.

De flesta länder accepterar principen om ”ett Kina” som inkluderar fastlandet och Taiwan. Även företag som vill göra affärer med Kina måste agera så att de inte kan beskyllas av Peking för att uppmuntra en splittring genom att till  exempel  publicera en karta som kan tolkas som att Taiwan är ett eget land.

Principen om ”ett Kina” slogs fast i en banbrytande överenskommelse mellan Kina och USA 1972. Dock tolkar parterna olika vad ”ett Kina” betyder i praktiken. De var eniga om att vara oeniga och låta status quo gälla tills vidare. Sedan dess har USA stiftat en egen lag som säger att USA motsätter sig en återförening med militära medel.

Om detta betyder att Pentagon och den stora amerikanska flottan i Stilla havet måste ingripa den dag kinesiska trupper anfaller är officiellt oklart. Experter beskriver den amerikanska inställningen som en ”strategisk tvetydighet”.

Känslig fråga

Hur känslig frågan är blev väldigt tydligt när det amerikanska representanthusets talman Nancy Pelosi dök upp på en snabbvisit i den taiwanesiska huvudstaden Taipei den 2 och 3 augusti. Hon ville stödja den demokratiska utvecklingen samtidigt som hon sade att ”ett Kina” fortfarande gäller.

Under sitt omtvistade besök på Taiwan blev Nancy Pelosi mottagen av president Tsai Ing-wen. Besöket var på den högsta nivån från USA på 20 år. Tsai Ing-wen, jurist i grunden, är 66 år och har varit Taiwans president sedan 2016, den första kvinnan på en hög post på ön. Hon blev omvald 2020 med en stor marginal. En fientlig kampanj från regeringen i Peking ansågs ha bidragit till att hennes segermarginal ökade betydligt. Foto: Wang Yu Ching/Zuma Press/TT

Hursomhelst reagerade regeringen i Peking med full kraft och kallade besöket en oacceptabel provokation. Som talman i representanthuset är hon är ändå nummer två efter presidenten i den amerikanska politiska hierarkin.

Snart var den största militära manöver som Peking genomfört kring Taiwan ett faktum. Hela ön var omringad av kinesiska marinen, stridsplan kränkte ideligen den taiwanesiska luftförsvarszonen och missiler landade här och var bara några mil från kusten.

Redan när det började gå rykten om att Nancy Pelosi planerade ett besök sade den kinesiske presidenten Xi Jinping att ”de som leker med elden går under, vi hoppas att USA inser detta klart och tydligt”. Det sade han i ett telefonsamtal till Joe Biden i Vita Huset i slutet av juli.

Sensationsrubriker

Mot bakgrund av det uttalandet och den upptrappade militära avskräckningen var det väntat att massmedia många gånger tog till sensationsrubriker och underblåste oron med alarmistiska rapporter.

Samtidigt tog Taiwanborna det hela ganska lugnt, enligt flera rapporter. Livet i Taipeh gick sin gilla gång och samtalen på tesalongerna hade en vardaglig ton. Några nyfikna tog sig till stränderna för att försöka se de kinesiska örlogsfartygen på nära håll och filma med mobilerna.

Taiwanborna har de senaste årtionden helt enkelt vant sig vid många hotelser. De militära markeringarna från fastlandet har blivit fler och större. Ändå är det ett nytt allvarligare läge sedan den 2 augusti. Peking har utnyttjat det amerikanska besöket för att släppa loss en riktigt storskalig manöver, ett utmärkt tillfälle att samöva de olika vapenslagen. Samtidigt ökar naturligtvis riskerna för en sammanstötning av misstag mellan kinesiska och taiwanesiska trupper, men även med amerikanska enheter.

Nytt handelspolitiskt läge

Det blir också ett nytt ekonomiskt och handelspolitiskt läge. Kina ströp genast importen av taiwanesiska jordbruksprodukter till fastlandet. Men Taiwan är samtidigt i framkant när det gäller halvledare och där ropar Kina efter leveranser liksom hela världen. Flera tusen taiwanesiska bolag i olika branscher är etablerade på fastlandet och det är oklart hur de påverkas.

Medan stormanövern pågick började Kinas grannländer som Japan och Sydkorea göra beredskapsplaner för evakuering av sina medborgare på fastlandet och Taiwan.

Samma dag som Peking avblåste krigsövningarna kring ön släppte den kinesiska regeringen den första vitboken om Taiwan på 20 år. Den vänder sig i mångt och mycket till omvärlden enligt Lu Xiang, specialist på relationerna mellan USA och Kina på samhällsvetenskapliga akademin i Peking. Den vill förklara den historiska bakgrunden.

Vitboken lovar att Kina ska anstränga sig till det yttersta för att åstadkomma en fredlig återförening. ”Skulle det ske med vapenmakt siktar den in sig på externa och separatistiska aktiviteter, inte på öns invånare”, heter det. Vitboken öppnar också för första gången för att tillåta utländska konsulat på Taiwan – för att ge ett mer öppet och positivt intryck.

Hur nära militärt angrepp?

Analytiker försöker bedöma hur nära ett kinesiskt militärt maktövertagande på Taiwan kan vara. Flera säger att Xi Jinping för närvarande har skäppan full med ekonomiska och sociala problem på hemmaplan. Han har också siktet inställt på den stora kongressen i Kommunistpartiet i oktober eller november. Det är då han väntas bli omvald för en tredje femårsperiod som partichef och därmed landets president.

Kinas strikta nolltolerans mot pandemin innebär bland annat att medborgare i många kvarter periodvis måste köa en eller två gånger per dag för att göra covidtester. Bilden från Peking i juni 2022. Foto: Noel Celis/AFP/TT

De omfattande restriktionerna under regeringens nolltolerans mot covid utsätter ekonomin för stora påfrestningar och får hård kritik på sociala medier. Särskilt efter den två månader långa nedstängningen av Shanghai i våras har missnöjet växt. Den åtgärden bidrog också starkt till att tillväxten under andra kvartalet sjönk till 0.4 procent jämfört med samma tid i fjol.

Lägg därtill inflation, stigande arbetslöshet och den värsta torkan på 60 år med elransonering och stängda fabriker som följd.

Krisen i fastighetsbranschen förvärras och leder också till folkligt missnöje. Ett bankfiasko i provinsen Henan nyligen gjorde att tusentals småsparare förlorade nästan alla sina pengar, vilket utlöste gatuprotester i provinsens huvudstad Zhengzhou. Många av deltagarna klubbades ner av civilklädda personer medan polisen tittade på.

Slagord om gemensam välfärd

Xi Jinping och hans närmaste rådgivare visar att de uppmärksammar de ökande inkomstklyftorna. De försöker på olika sätt ge konkret innebörd åt det senaste slagordet om ”gemensam välfärd”. De ställer sig exempelvis på bostadsköparnas sida mot fastighetsbolagen. De vill omskapa de senare till företag som ska vara något i stil med de allmännyttiga bostadsbolagen i Sverige.

Men om raset i ekonomin fortsätter och människor får det mer och mer knapert utesluter en och annan utomstående bedömare inte att ett sådant läge kan bli startskottet för en invasion av Taiwan. Tanken är att det skulle avleda uppmärksamheten från vardagsbekymren och utlösa en nationalistisk våg som samlar människor.

Det finns antydningar om att premiärministern Li Keqiang motsatt sig Xi Jinpings strikta restriktioner kring covid eftersom ekonomin tar stryk. Men premiärministern har sagt att han ska avgå vid nationella folkkongressen i mars. Det är också svårt att bedöma vilket stöd han har bland kollegerna i partitoppen. Som vanligt är sekretessen och slutenheten rigid kring kring högsta ledningen i Peking.

Copyright © 2024 Artikelförfattaren och Sweden-China Trade Council, Vid återgivning ska alltid källan anges. All rights reserved.