Sveriges forskningsråd i Peking:
Kina nu global nyckelspelare
inom forskning och innovation

Publicerad 2022-01-18

”Från att ha varit en ytterst marginell aktör har Kina på historiskt kort tid blivit en global nyckelspelare inom forskning, innovation och högre utbildning.” En sammanfattning för svenska regeringen för två år sedan slog huvudet på spiken. Och framstegstakten bara ökar, konstaterar doktor Nannan Lundin efter drygt tre år som regeringens forsknings- och innovationsråd på svenska ambassaden i Peking.

”Made-in-China” förvandlas till ”Innovated-in China” genom medveten styrning och stora finansiella resurser. Nannan Lundin säger att Kina nu lägger mycket större fokus på grundforskningen för att bli ännu mer innovativt och konkurrenskraftigt. Samtidigt oroar hon sig mycket för ”en politiserad och förenklad trend” både i och utanför Kina att koppla loss från internationella samarbeten.

AV AGNETA ENGQVIST, agneta.engqvist@gmail.com

”Ett nära utbyte med svenska företag i Kina om strategiska frågor för deras konkurrenskraft på lång sikt är en av de viktigaste uppgifterna för forsknings- och innovationskontoret på ambassaden”, säger Nannan Lundin som leder kontoret.

Hon berättar att detta utbyte blir alltmer centralt i kontorets dagliga arbete när svenska multinationella företag, särskilt inom informations- och kommunikationsteknologi, transport och life science, visar ett starkare intresse att satsa mer på innovation i Kina.

”Utbytet lär oss hur våra offentliga satsningar inom forskning och innovation kan skapa effektiv samverkan mellan näringsliv och offentlig sektor på den viktiga kinesiska marknaden.”

BESÖK hos Ericsson om digitalisering. Nannan Lundin ser ett nära utbyte med svenska företag i Kina om strategiska frågor för deras konkurrenskraft på lång sikt som en av de viktigaste uppgifterna.

Både innovation och hållbarhet har blivit alltmer strategiska frågor hos svenska företag i Kina. ”Till exempel har svenska och sverigerelaterade företag som Ericsson, Volvo Group, Scania och Ikea stora ambitioner och är världsledande inom hållbarhetsdriven innovation. De kan och vill bidra till global hållbar omställning inom klimat- och biomångfald, inklusive i Kina.”

”Vi får ofta positiva återkopplingar från svenska företag här om att vår blogg och vår analys har hjälpt dem att få en snabb och lättillgänglig inblick i Kinas strategiska utveckling inom såväl klimat- och miljöpolitik som forskning och innovation.”

Fart, bredd och djup

Kinas förnyade grundforskning och högkvalitativa innovation ska leda till en hållbar tillväxtmodell och en strategisk väg framåt, inte minst inom klimatområdet, enligt Nannan Lundin. Hon ser hur det kinesiska systemet bygger upp en kapacitet för att klara omställningarna digitalt och för klimatet. Hon talar redan om farten, bredden och djupet inom digitaliseringen som påverkat hela samhällsutvecklingen.

”Jag måste erkänna att jag är imponerad av Kinas många unga talanger med internationell utbildnings- och forskningsbakgrund som idag verkar i mycket konkurrensutsatta och dynamiska miljöer i landet.”

Hon tipsar om att söka på en översikt som visar vilken ”brain power” och drivkraft som finns hos unga kinesiska talanger, nämligen den senaste ”35 Innovators under 35” för Kina från MIT Technology Review.

”Alla mina gubbar”

Nannan Lundin är känd för sin energi. Hennes egen karriär har inslag av både tur och skicklighet. Så låter det i alla fall när hon själv berättar. Hon började med en akademisk grundutbildning i Shanghai och en doktorsexamen i nationalekonomi vid Örebro universitetet 2004.

Sedan följde en lång rad svenska och utländska uppdrag som alltmer kommit att handla om just innovation och forskning  ”Jag har bara haft tur att träffa äldre erfarna människor som gett mig både stort ansvar och extra uppmuntran.”

Hon kallar dem “alla mina gubbar”. Det är mansdominerade områden hon jobbat i. När hon arbetade för OECD i Paris 2005-07 var hon dessutom den yngsta där. “Jag fick väldigt mycket stöd. Det var komplexa uppgifter. Jag utvecklades oerhört snabbt.”

Hon är glad över att hon vågat vara djärv och aldrig dragit sig för att pröva olika områden som hon från början inte kunde eller var bekväm med som innovation, klimat och energi – långt ifrån nationalekonomin.

Två spännande universitet

Med utgångspunkt från det nuvarande uppdraget som forsknings- och innovationsråd i Peking berättar Nannan Lundin om två nya spännande kinesiska universitet som prioriterar forskning. Det ena är Westlake University i Hangzhou som är näthandelsjätten Alibabas hemstad.

Det andra är Southern University of Science and Technology (SuSTech) i frizonen Shenzhen, hemstad för bland andra telekombolaget Huawei och internetpionjären Tencent.

Båda universiteten etablerades med finansiering från respektive stad och i nära samverkan med stora ambitiösa teknikföretag, sådana som behöver utveckla spetsforskning för framtida konkurrenskraft. Dessa universitet har en unik profil av ”behovsdriven spetsgrundforskning”.

De lägger stor vikt vid tvärvetenskaplig forskning inom kvantfysik, materialforskning, life science, datateknik, ingenjörsvetenskap, liksom miljö- och klimatrelaterade områden, enligt doktor Lundin. Allt kombineras med humaniora och designrelaterade ämnen.

Länge låg nivå

”Bakgrunden är en mer utvecklad syn på att grundforskning är viktig för att nå en viss innovationshöjd och för att göra lokala regeringar och teknikföretag konkurrenskraftiga. Kina har länge haft en låg nivå på sina statliga och privata satsningar i grundforskning och har i stället prioriterat tillämpad forskning. Det förändras snabbt, delvis som en följd av teknologikriget mellan USA och Kina. Kina vill bygga upp en egen kapacitet för spetsgrundforskning”, säger Nannan Lundin.

LEDANDE EXPERTER. Nannan Lundin tillsammans med Kinas tre främsta experter inom dagens forsknings- och innovationspolitik idag. ”De var redan ledande experter från den kinesiska sidan när jag deltog i OECDs utvärdering av Kinas innovationssystem 2005 -2007. Efter så många år sågs vi igen vid vårt Nobeldagsevent 2020.” Från vänster professor Mu Rongping från vetenskapsakademin, professor Xue Lan från Tsinghua University och professor Liu Xielin från vetenskapsakademin.

Båda universiteten bygger på en för Kina unikt hög grad av internationalisering. Toppforskare från hela världen får mycket generösa villkor för sina forskarkarriärer i en attraktiv miljö som stimulerar både spetsforskning och avancerade tillämpningar. De får samverka nära med Kinas ledande teknologiföretag. ”De forskare jag träffat på de universiteten har verkligen imponerande meriter från USA och Europa, inklusive Sverige”, säger Nannan Lundin.

”En del utveckling går mycket fortare här i Kina än i omvärlden och det är mycket tal om tvärvetenskaplig forskning och utbildning. Här pågår ett mycket snabbfotat experimenterande med nya typer av samverkan, nya typer av laboratorier och forskningscentra.”

Akut behov av spetskompetens

”Forskare och beslutsfattare pratar också mycket om ett akut behov av att utveckla digital spetskompetens. Den utvecklingen går mycket fortare här och drivs av en mycket stark medvetenhet om kompetens- och talangbrister som Kina redan står inför. Under tre-fyra års tid har flera hundra universitet utvecklat nya kurser för att möta utmaningen.”

Nannan Lundin ser en tydlig trend att Kinas ambition att bli en stark forskningsnation till 2035 håller på att förverkligas, det vill säga avancera från ”Made-in-China” till ”Innovated-in-China”. ”Detta innebär förstås ett mycket starkt konkurrenstryck för Sverige och andra länder, så det är viktigt och angeläget att försöka se hur relevant det är för oss och vilka möjligheter som finns.”

”Jag märker ett mycket starkare självförtroende hos kinesiska forskare och innovatörer än till exempel när jag medverkade i OECDs första utvärdering av Kinas nationella innovationssystem 2005-07.”

Ny klimatsyn över en natt

”Synen på klimatet har också förändrats fundamentalt. När jag jobbade med den frågan inför klimatmötet i Köpenhamn 2009 var low carbon economy kontroversiellt. Det var ett okänt begrepp för många kineser. Men nu över en natt pratar alla om dual carbon goals, nämligen koldioxidtopp och koldioxidneutralitet”, sammanfattar Nannan Lundin.

På minussidan nämner hon tendenserna både i och utanför Kina att avglobalisera forskning och innovation:

”Det är ingen hemlighet att internationellt samarbete inom forskning och innovation påverkas av de rådande geopolitiska omständigheterna. Samtidigt finns det en tydlig samsyn att globala utmaningar, miljö, klimat och biologisk mångfald kräver mer internationellt samarbete, inte mindre. Ett konkret exempel är att klimat och biologisk mångfald i fjol för första gången blev ett så kallat flaggskeppsinitiativ för samarbete inom forskning och innovation mellan EU och Kina. Sverige är så litet i sammanhanget. Samarbetet med EU gör att vi når ut så mycket mer.”

Ökad protektionism

Nannan Lundin tror inte att avglobalisering eller fullständig frikoppling inom forskning och innovation är möjlig. ”I alla fall om man har en sakbaserad och vetenskaplig syn på hur det går till i praktiken, inte en politiserad och retorisk syn.”

”Men olyckligt nog ser vi redan att ökad nationalism, protektionism och slutenhet kan leda till att forskning och innovation inte utvecklas så brett och snabbt som annars vore möjligt”, säger hon.

Hon pekar på hur en del europeiska företag redan valt bort samarbete med vissa kinesiska universitet och företag som är svartlistade av USA. Svartlistningen kan bero på att USA-regeringen bedömer att viss forskning och vissa produkter kan användas mot amerikanska säkerhetsintressen eller mot andra utrikespolitiska intressen.

EU WORKSHOP om Kinas styrkor inom forskning och innovation. Två personer deltog från EU-delegationen, fyra från Nederländerna, sex från Frankrike som var värd, en från Danmark, en från Finland och en från Sverige. Nannan Lundin kommenterar: ”Vår bevakning ligger mycket bra till i denna krets. Vi lär oss också mycket av varandra. De få kvinnor som är med är alltid är starka och skarpa hjärnor.”

”Några innovationsintensiva europeiska företag är redan tvungna att utveckla separata system för den kinesiska och den globala marknaden. Den ursprungliga ambitionen att dra nytta av den ökade kapaciteten hos det kinesiska innovationssystemet har fått ett abrupt slut”, enligt Nannan Lundin.

Balansgång

I sina linjetal brukar president Xi Jinping ta upp målsättningen att göra Kina mer oberoende på vitala områden. KinaNytt frågar därför Nannan Lundin om det går att slå fast att kinesiska ledningen vill vara oberoende av omvärlden och nu tycker att Kina står sig så starkt att det går att avglobalisera? Är det Kina som vill sätta standarder för att slippa västvärldens? Hon svarar så här:

”Kina kan i nuläget inte vara oberoende av omvärlden när det gäller forskning och innovation. Kina vill inte heller i framtiden vara helt oberoende av omvärlden. Det finns en djupt rotad övertygelse hos Kinas politiska ledning och hos de intellektuella att Kina gynnas, och kommer att fortsätta gynnas, av en ökad öppenhet gentemot omvärlden.”

”Samtidigt är högsta ledningen alltmer medveten om att öppenhet också innebär sårbarhet, inte minst när konkurrensen och den strategiska rivaliteten ökar. Ledningen anser att beroende av utländska teknologier, strategiska komponenter och know-how kan hindra utvecklingen av inhemsk forskning och innovation.”

Därför tror Nannan Lundin att vi framöver kommer att se ett ännu mer strategiskt och selektivt angreppssätt från Kina för att balansera mellan öppenhet och frikoppling. Där blir det ännu viktigare för Kina att sätta standarder. Landet kommer både utveckla nationella standarder och deltaga aktivt i arbetet med internationella standarder.

Girl power

Doktor Lundin tycker att hon leder det bästa teamet bland de nio EU-ambassader i Peking som har team inom forskning och innovation.

”Jag har ett drömteam som är fullt med girl power och en skills mix som kombinerar forskning, innovation och hållbarhet. Det handlar om språkkunskaper och olika ämneskunskaper samt inblick i och förståelse för både den svenska och kinesiska kontexten. En av medarbetarna är specialist på kinesisk forskningspolitik. En annan är utbildad i USA och har jobbat i de bästa miljöerna inom deep tech i Kina. Den tredje är inriktad på miljö- och klimatfrågor.”

”Vi jobbar obehindrat med svenska, engelska och kinesiska underlag inom teamet. Vi arbetar med forskning och innovation och vad det betyder för Kinas och Sveriges hållbara omställning, både ur ett landspecifikt och ett komparativt perspektiv.”

Nannan Lundin säger att med gruppens samlade erfarenheter och nätverk som den utvecklat under åren träffar de rätt aktörer och partners i Kina på en kompetent och hög nivå. Utmaningen är snarare att fylla på med substans och konkreta samarbeten efter att framgångsrikt ha öppnat dörrar och byggt relationer enligt uppdraget från svenska regeringen. Det handlar särskilt om forskning och innovation för de stora och pressande globala utmaningarna inom klimat och miljö.

Främja svenska näringslivet

Forsknings- och innovationskontoret på ambassaden i Peking ska också främja svenska målsättningar och svenska näringslivets utveckling, presentera Sverige som en attraktiv kunskapsnation och sköta rapporteringen hem till Stockholm inom forskning, innovation, högre utbildning, miljö och klimat.

”Samtidigt ska vi ta hänsyn till att Kina inte bara är en viktig samarbetspartner utan också en allt starkare konkurrent”, påpekar Nannan Lundin.

Hon ger tre exempel där ansträngningarna från hennes team har resulterat i konkreta och nya samarbeten:

1) Sverige blev det första land som lanserade samarbete med Kina om hur man minskar föroreningarna av mikroplast från textilindustrier och vattenreningsverk. Detta är ett resultat av teamets nära samarbete med Naturvårdsverket och miljöforskningsinstitutet IVL. Från Kina deltog Institute of Oceanology vid kinesiska vetenskapsakademin, China Textile Information Center och Nankai University.

Global satsning mot mikroplast

Samarbetet avslutades i november i fjol. Det genomfördes med finansiering från Naturvårdsverket som en global satsning för att förebygga och minska mikroplastföroreningar. Den kinesiska sidan bidrog med forskningsresultat som input till detta projekt samt laboratorie- och testutrustningar under processen.

Sverige har redan innovativa företag som utvecklar nya tvättmaskiner och vattenreningsteknik som hanterar mikroplastutsläpp. Här kan kan det bli en öppning för affärer i Kina.

2) ”Vi kopplar ihop Sveriges och Kinas vetenskapsparker och inkubatorer för att tillsammans långsiktigt och strategiskt bygga kapacitet för internationalisering och samarbete. Detta är bland annat ett resultat av vårt nära samarbete med Swedish Incubators & Science Parks (SISP) och Vinnova.”

Dagar i Nobels anda

3) ”I samband med Nobeldagen 2020 och 2021 har vi utvecklat ett event på hög nivå inom forskning- och innovationsdiplomati. Temat är ”Science, Innovation and Sustainability – In the Spirit of Nobel”. Genom detta kan vi samla det bästa nätverket inom forskning, innovation och hållbarhet på både den svenska och den kinesiska sidan.”

Bland deltagarna senast märktes bland andra professor Liao Fulong, nära kollega till 2015 års Nobelpristagare i medicin Tu Youyou, samt doktor Jin Yuliang som ingick i forskningsgruppen hos fjolårets Nobelpristagare i fysik Giorgio Parisi. Även den svenske klimatforskaren Johan Rockström och den kinesisk-svenske klimatforskaren Chen Deliang var med, båda internationellt tongivande.

Det finns en uppfattning om att kineser kanske inte är så bra på att uppfinna eller hitta på nytt – men skickliga på att ta till sig och vidareutveckla teknologier. Den synen kommenterar Nannan Lundin så här:

”Delvis håller jag med. Men denna beskrivning är långt ifrån den innovationskraft som finns idag i Kina. Inom artificiell intelligens, teknologiutveckling för 6G, kvantkommunikation och quantum computing är landet redan ledande inom vissa specifika områden.”

Förlegad uppfattning

”Kina har varit mästare på att ta till sig och använda nya saker, men har också under tiden utvecklat en betydande inhemsk kapacitet för både forskning och innovation. Uppfattningen om kineserna som inte så kreativa är både förlegad och begränsad. Man kan inte ha en sådan stereotyp syn på vad kineser eller svenskar eller amerikaner är bra på eller inte bra på”, säger hon.

KinaNytt frågar Nannan Lundin vad som varit den största utmaningen i jobbet?

”Hela uppdraget i sig har varit den största utmaningen, men också nyckeln till framgång”, säger hon och talar om att hon mognat intellektuellt och fått ett större självförtroende tack vare jobbet i Peking.

KINAS FÖRSTA MILJÖMINISTER. Hemma hos Kinas första miljöminister. Så här berättar Nannan Lundin: ”En av Kinas främsta klimatekonomer, doktor Li Lailai, tog mig hem till Kinas första miljöminister Qu Geping på hösten 2018. Han ville diskutera Sveriges miljöpolitik. På bilden pratar han om sina minnen från FN:s första miljökonferens i Stockholm 1972. Idag är han över 90 år.”

”När jag nu känner mig mer uppdaterad inom kinesisk forskning och innovation ser jag tydligare både behovet och potentialen för samarbete mellan Sverige och Kina, särskilt inom hållbar omställning och de globala utmaningarna inom miljö och klimat.

”Detta kan och ska göras, trots att det finns skilda uppfattningar mellan länderna. Man kan vara både tydlig och bestämd, men samtidigt konstruktiv med detta”, anser Nannan Lundin.

Immateriella rättigheter

Som exempel nämner hon att skyddet i Kina av immateriella rättigheter fortfarande behöver förbättras. Likaså tillgången till forskningsresurser och samarbetsmöjligheter för utländska forskare och företag i landet.

Konkret ser hon flera områden där Sverige och Kina kan jobba mycket närmare, i synnerhet när Kina nu har satt sina nya klimatmål för 2030 (koldioxidtopp) och 2060 (koldioxidneutralitet). Hon nämner systemlösningar för hållbar avfallshantering och användning av biogas inom kollektivtrafik.

Vidare nämner hon fortsatt arbete mot föroreningarna av mikroplast från textil produktion och konsumtion. ”Detta är särskilt relevant och viktigt i och med att Kina är världens största textilproducent och textilkonsument. Samtidigt har Sverige ett starkt kunnande inom detta område.”

Hon tycker också att Sverige och Kina har många gemensamma utvecklingsbehov och intressen inom digitalisering för klimatomställning och resurseffektivitet.

Imponerande kinesisk pådrivare

KinaNytt frågar vilken person i Kina som imponerat mest under de här åren?

Nannan Lundin nämner då doktor Ma Jun, ledande rådgivare inom grön finans till kinesiska regeringsorgan och till Kinas centralbank. ”Förutom att han driver Kinas utveckling inom grön finans förankrar han denna viktiga agenda för klimatomställning och biologisk mångfald på en mycket hög politisk nivå i Kina, inom G20 och inom dialogen mellan EU och Kina.”

Nannan Lundin lämnar uppdraget i Peking i mars och går till en tjänst som chefsanalytiker inom strategisk omvärldsanalys på Vinnova, som är svenska regeringens innovationsmyndighet. Vad kommer hon att sakna när hon lämnar Kina?

Hon återkommer till sina medarbetare. ”De har varit mitt bästa stöd i jobbet. Det har varit en mycket intellektuellt stimulerande miljö där det händer så mycket hela tiden.”

”Privat kommer jag inte sakna något särskilt. Tvärtom saknar jag känslan i Sverige av att kunna vara i lugn och ro, både mentalt och känslomässigt.”

Forsknings- och innovationskontoret på Sveriges ambassad i Peking äger rättigheterna till alla bilder i artikeln. 

Nannan Lundin

Sveriges innovations- och forskningsråd i världen

Copyright © 2024 Artikelförfattaren och Sweden-China Trade Council. Vid återgivning ska alltid källan anges. All rights reserved.