Modernisering till varje pris men Wang slåss för kulturarvet

Publicerad 2017-02-16

Spännande utställning om arkitekturen i dagens Kina

Av AGNETA ENGQVIST, agneta.engqvist@gmail.com

Arkitekten Wang Shu sätter fyr på en debatt om den rasande snabba urbaniseringen i Kina. Han är alldeles förfärad över den likriktade arkitektur som följer i den kinesiska tillväxtens spår. 

”Alla kineser vill vara moderna till varje pris, vi är som galna, men vår kultur och våra traditioner försvinner i rivningsvågen”, säger Wang Shu i en intervju med KinaNytt på det internationella konstmuseet Louisiana i Danmark. Där visar han nu upp sin alternativa byggnadskonst.

Utställningen är fantastiskt bra gjord och pedagogisk. Den berikar alla som vill förstå Kina, kineserna, kinesisk kultur och kinesiskt tänkande. Den som ser utställningen får en utmärkt plattform för intressanta samtal med sina kinesiska affärsvänner. Hur ser de på utvecklingen i städerna? Hur ska byggnaderna se ut? Vad ska de byggas av? Ska gammalt byggmateriel återanvändas?

Wang Shu på Louisiana vid pressvisningen av utställningen. Foto: Agneta Engqvist

Wang Shu tycker inte att det är självklart att när gamla byggnader rivs ska de automatiskt ersättas med den rådande globala arkitektur som i dag dominerar i Kina.

Det är lätt att se att Wang Shu är för den kinesiska arkitekturen vad Ai Weiwei är för den kinesiska konsten. Båda är mer kända, förstådda och uppskattade i västvärlden än i Kina. 

Arkitekturens Nobelpris

Wang Shu hedrades för fem år sedan med det amerikanska Pritzkerpriset. Det räknas som arkitekturens Nobelpris och har givit den 53-årige Wang, som alltid gått sina egna vägar, mer respekt och en tribun på hemmaplan.

Utställningen på Louisiana ökar hans aktualitet. Han inleder en serie på Louisiana som visar hur yngre uppmärksammade arkitekter från olika länder tänker och jobbar, hela den skapande processen. Vi får följa flera av de ovanliga projekt som Wang Shu och hans fru Lu Wenyu genomfört. De båda bildade tillsammans en fri arkitektbyrå för 20 år sedan.

Makarna Wang Shu och Lu Wenyu slår in en kil i den monotona kinesiska massarkitekturen. Bilden från utställningen på Louisiana. Foto: Poul Buchard

De kallar den Amateur Architecture Studio för att framhålla tanken om ett oförskräckt skapande utanför den monotoni som annars präglar större delen av byggindustrin i landet.

”Hantverkarna på landsbygden har alltid byggt fritt och utan ritningar. Ordet arkitekt har inte funnits för dem”, säger Wang Shu.

90 procent har rivits

Under intervjun är han ivrig att förmedla den stora bilden av urbaniseringen i Kina.

”På trettio år har 90 procent av den ursprungliga bebyggelsen i städerna rivits.” Han har själv flytt Peking och Shanghai som han tycker alltmer börjar likna USA både i centrum och i förorternas villakvarter. Han har i stället sökt sig till Hangzhou med dess rika kulturtradition, inte minst landskapsmåleriet som han är inspirerad av.

För KinaNytt beskriver Wang Shu drömskt hur staden 1950 bestod till hälften av byggnader och till hälften av landskap, ett idealiskt förhållande, menar han.

”Men även det relativt fridfulla Hangzhou har växt med 20 gånger i yta och 10 gånger i folkmängd.”

Exempel på en stadsbild som Wang Shu är kritisk mot när mängder av höghus trängs ihop på små ytor. “Det är en stadsplanering som får människor att känna sig små”, säger han. Bilden är från hans nuvarande hemstad Hangzhou. Foto: Iwan Baan

Den utvecklingen finns multiplicerad i de 120 städer som har över en miljon invånare. Utställningen visar flera videoklipp med skräckexempel på vilken stadsplanering – eller brist på sådan – och vilken arkitektur som denna landsomfattande byggboom lett till.

Räddningsaktion

Rivningsraseriet fortsätter och nu drabbas också byarna. Men Wang Shu har inlett en räddningsaktion. Med sina studenters hjälp har han kartlagt 100 byar i provinsen Zhejiang. I en av dem driver han nu ett pilotprojekt för att göra bönderna medvetna om vilken kulturskatt deras bebyggelse är och hur de kan modernisera sin by med måtta.

I en av utländska tidningsartiklar kallas den kinesiske pionjären och traditionalisten en revolutionär. Är han det? undrar KinaNytt.

”Nej, jag vill framför allt ge några exempel på vad man kan göra utanför systemet. Jag vill inspirera de unga, mina studenter.”

Han berättar om sin egen ungdom som till stora delar inträffade i den västliga gränsprovinsen Xinjiang under den omskakande kulturrevolutionen (1966-76). Föräldrarna var upptagna av kamp- och kritikmöten och skolorna var stängda. Pappan var musiker och mamman lärare i litteratur.

”Det var en fasansfull tid för de vuxna och en underbar tid för oss barn. Det var som ett paradis för mig, jag läste böcker och lekte fritt.”

Stå på egna ben

Kanske förklarar det hans starka vilja att stå på egna ben. När han studerade arkitektur på universitetet struntade han i föreläsningarna. I stället satt han på biblioteket eller var ute och observerade olika hus i staden eller lärde sig byggteknik av hantverkarna ute i byarna.

Jag frågar om han med tre ord kan sammanfatta vad som är viktigt när han skapar byggnader.

”Miljön där huset ska stå, människorna som ska leva där, och att gå omkring.” Det sistnämnda förklarar han med att det är viktigt att när människorna går omkring i huset ska de – precis som i en kinesisk landskapsmålning – kunna se landskapet från olika vinklar och höjder. ”Så att de ser världen”, säger han.

Till fasaderna på Historiska museet i Ningbo har Wang Shu helt och hållet återanvänt tegel från de rivna byar som fick ge plats för museet och stadens nya finansdistrikt. Foto: Iwan Baan

Den principen har han försökt tillämpa i sin mest berömda byggnad, museet i staden Ningbo. Museet visar också en annan princip som han gillar: återbruk. Det är bara återanvända tegelstenar från rivna byar i de djärva fasaderna.

”Formspråket kan vara nästan futuristiskt, samtidigt som byggmaterielen kan vara flera hundra år gamla. Men många undrar varför vi ska använda gamla och smutsiga rester i en modern stad”,säger Wang Shu.

Bambu använder han ofta. Om inte själva råmaterialet, kan det vara som stiliserade mönster eller som rena avtryck på betongväggarna.

Så slår han vakt om ett urgammalt byggmateriel i betongens och järnbalkarnas tid, ett av flera kulturarv Wang Shu värnar om.

Urbaniseringens möjligheter

Det finns stora avigsidor med städernas fortsatta expansion, men den öppnar också möjligheter för kinesiska och utländska företag.

Alla som besökt Kina de senaste årtiondena, särskilt på 2000-talet, har sett vilken utveckling det varit i städerna och på landsbygden. Det tog Kina lite över 20 år att öka urbaniseringen från 18 till 39 procent. Samma kliv tog 120 år i Storbritannien och 80 år i USA.

År 2030 kommer en miljard kineser att bo i städerna, en bra bit över 70 procent av befolkningen då. I dag är siffran 56 procent. Kinas ledare ser urbaniseringen som en motor för ekonomisk utveckling genom ökad konsumtion och produktion.

Bostadsministeriet i Peking beräknar att urbaniseringen mellan 2010 och 2025 öppnar för investeringar i infrastruktur som vattenförsörjning, sophantering, värme och andra nyttigheter på cirka 1 biljon yuan, alltså tusen miljarder (cirka 1,3 biljoner kronor). Per år. Det är ungefär en tredjedel av Sveriges BNP.

Så det bör egentligen finnas möjligheter även för svenska företag.

Fakta

Utställningen The Architect’s Studio på Louisiana pågår till och med 30 april.

Louisiana Museum of Modern Art ligger i Humlebæk en kvart söder om Helsingör per tåg eller bil. Nås på cirka 40 minuter via bilfärja mellan Helsingborg och Helsingör. Eller med Öresundståg från Malmö, Köpenhamn eller Helsingör.

Öppettider: Tisdag – fredag kl. 11-22. lördag, söndag och helgdag kl. 11-18. Måndagar stängt. Hemsida: www.louisiana.dk

Hangzhou är huvudstad i provinsen Zhejiang i Sydkina och ligger 18 mil sydväst om Shanghai. Det är en gammal kulturstad som var Kinas största med en miljon invånare för cirka tusen år sedan.

Ett par hundra år senare var Marco Polo lyrisk i sina beskrivningar av staden som mycket vacker och välordnad.

1970 var invånarantalet fortfarande en miljon, i dag är den tio miljoner och en av Kinas tio största städer.

Kinas två mest kända konstskolor finns i Peking och Hangzhou, den senare specialiserad på landskapsmåleri. Men även bilföretaget Geely som tagit över Volvo Personvagnar har sin bas i Hangzhou, liksom e-handelskungen Jack Ma.

Copyright © 2024 Artikelförfattaren och Sweden-China Trade Council, Vid återgivning ska alltid källan anges. All rights reserved.