Ny rapport om svenska SME:s

Svenska små- och medelstora företag verksamma i Kina märker av en ökad effektivitet och minskad korruption i landet, men denna utveckling följs samtidigt av en utökad censur och politisk kontroll enligt en ny rapport på temat tillit och transparens.

AV ELISABET SÖDERSTRÖM, elisabet.soderstrom@sctc.se

“Frågor om tillit och transparens är konstant på dagordningen för svenska företag verksamma i Kina” berättar Keika Lee, vd på affärsutvecklingsfirman Six Year Plan som sammanställt rapporten ‘Trust and Transparency Report – How Swedish SMEs in China handle political and legislative challenges’.

Den generella förhoppningen hos västerländska företag om att landet och dess politiska system långsamt skulle komma att närma sig det västerländska systemet med en större grad av öppenhet, frihet och demokrati som en del av en öppnare marknad har grusats.

“Utvecklingen har snarast gått i motsatt riktning”, fortsätter Keika Lee.

Under kinesiska kommunistpartiets 19:e kongress som hölls i oktober förra året gavs tydliga signaler från den högsta ledningen att Kina kommer att fortsätta på sin inslagna väg av ett unikt socialistiskt marknadsekonomiskt system med en fortsatt stark politisk kontroll. Utmaningen för svenska företag i Kina att navigera under dessa förutsättningar kvarstår. Det är utmanande att verka i en alltmer komplex miljö där ett företags värderingar och kulturella traditioner ofta inte stämmer överens med hur den kinesiska staten och samhället utvecklas.

Djupgående intervjuer

Rapporten har undersökt vilken effekt den politiska och regulatoriska utvecklingen har på svenska små- och medelstora företag med verksamhet i Kina. Den utgår från de stora kvantitativa undersökningarna som årligen görs av den europeiska handelskammaren i landet och granskar i detalj hur skiftande regulatoriska förutsättningar samt den föränderliga kinesiska affärskulturen påverkar det dagliga och långsiktiga arbetet.

“Vi har byggt rapporten på djupgående intervjuer med svenska SMEs från olika branscher som alla har varit verksamma i Kina under en längre tid. Rapporten behandlar ämnen som politiskt klimat, censur, korruption och arbetskontakter med kinesiska myndighetsorgan”, berättar Keika Lee vidare.

I rapporten framkommer att de svenska företagen är oroade för den politiska utvecklingen. Man upplever en ökad censur och politisk kontroll i alla delar av samhället. Den kinesiska staten tar ett allt fastare grepp om sina medborgare där yttrande- och åsiktsfrihet är långt ifrån en självklarhet. De undersökta bolagen går, detta till trots, väldigt bra finansiellt. Den globala högkonjunkturen har bidragit till det goda resultatet, men även den kinesiska marknaden går starkt framåt inom sektorerna där de undersökta bolagen är aktiva. Det finns dock utrymme till förbättring, till exempel hämmar ett antal politiska initiativ  den potentiella tillväxttakten. Den ökande censuren bedöms ha en negativ inverkan på de svenska bolagens finansiella resultat där den begränsade tillgången till västerländska sociala medier minskade möjligheterna till att kommunicera både externt och internt.

Effektivare myndigheter 

Kina har under de senaste åren genomfört riktade insatser för att effektivisera sina myndigheter. Den kinesiska byråkratin ansågs skadlig av partiet och bedömdes utgöra ett hinder för ett hälsosamt affärsklimat. Antikorruptionskampanjer har därför varvats med omorganiseringar i ett försök att effektivisera myndigheterna.

“Detta har gett en tydlig positiv effekt enligt de svenska företagen i rapporten” enligt Keika Lee.

“Företagen lyfter fram att den kinesiska administrationen med tiden har kommit att bli alltmer effektiv och transparent där minskade ledtider och snabbare behandling av ärenden, både lokalt och nationellt, har kunnat noteras.”

Däremot anser företagen i undersökningen att de kinesiska myndigheterna på senare år i allt högre utsträckning kommit att favorisera kinesiska aktörer framför utländska. Västerländska bolag utsätts för diskretionär behandling och man upplever sig allmänt granskas och kontrolleras hårdare samtidigt som sporadiska myndighetskontroller drabbar västerländska bolag oftare i jämförelse med deras kinesiska konkurrenter. Den regulatoriska miljön bedöms också bidra till problemet då kinesiska lagtexter ofta innehåller gråzoner vilket skapar en stor portion osäkerhet. En kinesisk och en västerländsk aktör som bedriver sin verksamhet på exakt samma sätt kan därmed från myndighetshåll ändå bedömas olika. För utländska aktörer som har Kina som sin huvudmarknad blir det allt tydligare att de verkar på en ojämn spelplan.

Komplicerat affärsklimat

Rapporten belyser också att det kinesiska affärsklimatet är fortsatt komplicerat. Trotts att mutor och korruption minskat drastiskt, framförallt hos de kinesiska myndigheterna, är personliga relationer med affärsbekanta och myndighetspersonal fortfarande en stor framgångsfaktor i Kina. För att skapa sig goda kontakter inom det kinesiska affärslivet är gåvor av olika slag väsentligt, något som går stick i stäv med västerländska sättet att göra affärer. Den generella tilliten till det kinesiska affärsklimatet bland intervjupersonerna är låg och verkar minska ju längre tid man har spenderat i landet.

“Vi ser också att svenska små- och medelstora företag finner det närmast omöjligt att förändra eller påverka policyfrågor på egen hand. Det enda sättet att göra sin röst hörd är att gå samman via ett större samarbetsorgan som Sweden-China Trade Council i Sverige, Swedish Chamber of Commerce i Kina eller en liknande europeisk organisation” säger Keika Lee avslutningsvis.

Sammanfattningsvis oroar sig de undersökta företagen för den politiska utvecklingen i landet på makronivå, men på mikronivå märks tydligt en ökad effektivitet och transparens i kontakten med kinesiska myndigheter. Hur man som svensk aktör ska förhålla sig till frågor om tillit och transparens i Kina fortsätter således att vara en högaktuell fråga.

Rapporten finns att läsa i sin helhet på Six Year Plans hemsida.