”Är det roligt att läsa kinesiska?” undrar rektor Andreas Mattsson när han besöker klassen strax före lektionsstarten. Svaret kommer blixtsnabbt från eleven Philip Soares Olson som uttrycker hur nöjd han är med upplägget: ”Det är ett nytt språk och ett stort språk. Vi är en liten klass. Läraren kan språket och vi har förtroende för honom. Han har varit diplomat och allt möjligt annat.”
KinaNytt har tagit sig till ”skolan mitt i stan”, nämligen Nova gymnasium i Simrishamn på Österlen. När kinesiska har blivit ett alltmer ovanligt ämne i svenska skolor är detta gymnasium värt ett besök för att träffa rektorn, läraren och eleverna som gjort detta val.
Det här är den tredje artikeln i KinaNytt:s serie om vikten av att fler lär sig kinesiska. Nästa vecka publicerar vi den fjärde artikeln där Agneta Engqvist har talat med sinologen som oroar sig för tillväxten av doktorander i kinesiska. Vi kommer senare få bekanta oss med studenterna som också brinner för det kinesiska språket och den kinesiska läraren som bara längtar att hennes resurser ska tas till vara igen. De tidigare artiklarna i serien hittar du här.
Av AGNETA ENGQVIST, agneta.engqvist@gmail.com
Tre av de fem eleverna går på gymnasiets samhällsvetenskapliga program med inriktning på beteendevetenskap och två går på restaurang- och livsmedelsprogrammet. Det är inför de två sista åren på gymnasiet, 2:an och 3:an, som eleverna kan göra individuella tilläggsval. Det är här kinesiskan kom in som nytt ämne höstterminen 2025. Andra väljer andra ämnen som padel eller avancerad engelska eller matematik.
Tre lektionstimmar i veckan har eleverna kinesiska i skolan. De flesta ägnar sedan en eller två timmar hemma åt språket i skrift och tal. KinaNytt var med på en dubbellektion och blev imponerad av vad de kunde efter en månads studier under höstterminen och fick intervjua dem.
Foto: Agneta Engqvist
Elsa Andersson, 18 år,
går i 3:an och ska ta studenten i vår. Hon går yrkesförberedande programmet restaurang och livsmedel. “Jag har fått väldigt positiv feedback från omgivningen för att jag börjat läsa kinesiska.”
Men hennes syster tycker att hon borde ha valt matematik i stället för att kunna gå på högskola. Själv säger hon ”att lära sig ett nytt språk känns som en ny erfarenhet. Det är inte många som får den.” Hon vill absolut åka till Kina och är öppen för att jobba där.
Hon tycker att de kinesiska tecknen är “väldigt konstnärliga” och ser gärna kinesiska och andra asiatiska filmer på fritiden. “De har bra innehåll, det finns en tanke bakom, det är välplanerat”, säger hon. Hon gillar också “asiatisk mat och deras matkultur”.
“Vi i Sverige är rädda för kulturkrockar. Många är rädda för Kina och vågar inte åka dit. Kina är mer än en region. Det är arv, historia i många generationer, mat och många högtider. Att få fler ungdomar att bli intresserade att börja läsa kinesiska är att “Intressera dem för kulturen”, säger Elsa Andersson.
Foto: Agneta Engqvist
Engla Stridsberg, 18 år,
går samma program som Elsa Andersson och ska också ta studenten till våren och vill sedan ”plugga vidare”.
Hon tycker det är inspirerande med lektionerna i kinesiska. “Jag är glad att jag förstår det vi har lärt oss”, säger hon. “Svårast är tonerna att få in dem och bokstaven R. “När hon övar hemma härmar hennes lillebror uttalet. “Han har plockat upp en del ord. Det är lite kul.” Även hennes pappa härmar henne på skämt. Det är bara positivt, enligt Engla.
Hon vill också gärna åka till Kina. “Det är ett fint land”, säger hon och framhåller naturen och städerna. På fritiden tittar hon mest på koreanska och andra asiatiska dramaserier. Hon nämner också Tiktok. Hon tror att fler ungdomar i Sverige skulle bli intresserade att läsa kinesiska om de får se kinesiska filmer och lära mer om kulturen.
Foto: Agneta Engqvist
Philip Soares Olson, 16 år,
“Jag tycker mycket om språk. Jag vill jättegärna lära ett nytt”, deklarerar Philip som går i 2:an på det samhällsvetenskapliga programmet som är högskoleförberedande. “Kinesiska är så kul. Det är så unikt. Jag studerar ett språk som ingen i min omgivning kan, men tonerna i kinesiskan är svåra.” Han och hans klasskamrat Isaac Ohlsson bestämde sig genast när de hörde om möjligheten. “Vi var på direkt.”
Philip Soares Olson tror att fler ungdomar skulle bli intresserade av kinesiska om de känner till Kinas kultur och hur stort och omfattande kinesiska språket är i världen.
“Morsan är fascinerad av att jag läser kinesiska.” Men andra i hans omgivning undrar varför han inte spelar fotboll i stället. Det är ju tusen gånger lättare. Men vad gynnar det mig, svarar han då. “Jag kommer till skolan för att lära mig och jag spelar redan fotboll på fritiden. Jag vill fortsätta med kinesiskan”, deklarerar han.
Foto: Agneta Engqvist
Isaac Ohlsson, 18 år,
är klasskamrat med Philip Soares Olson.
“Det började som ett skoj att Hans (läraren Hans Marmén) skulle starta undervisning i kinesiska. Trodde aldrig att det skulle bli av”, berättar han.
Att läraren varit diplomat är något som gjort ett stort intryck på Isaac Ohlsson. Det är något han själv skulle vilja bidra till. ”Jag vill känna att jag kan uppnå en slags förändring under mitt liv, till exempel att medla mellan Sverige och ett annat land.”
”Kinesiskan är ett unikt språk, intressant och raka motsatsen till svenskan. Det är mycket att ta in.” Han säger att de kinesiska tecknen är svåra liksom pinyin, transkriptionssystemet som omvandlar tecknen till ord med latinska bokstäver, “Men det är viktigt att lära sig språket, inte bara titta på hur samhället ser ut”, säger han.
Språkklassens lingvist, Anton Ström 18 år, går i 3:an på samhällsvetenskapliga programmet och ska ta studenten i vår. Han har tidigare på egen hand studerat slaviska språk till exempel ryska. Han vill inte bli intervjuad men slår fast: “Det är extremt viktigt att separera språket från regimen, hur landet styrs. Bara för att jag ville lära mig ryska betyder det inte att jag gillar Putin. Detsamma med kinesiskan.”
Sedan över ett år tillbaka är Hans Marmén, 58 år, fast anställd som lärare i engelska på Nova-gymnasiet. När han hade arbetat en period på skolan frågade rektorn honom om det fanns någon kompetens som inte togs tillvara ännu. ”Då sa jag halvt på skämt halvt på allvar att det är ju kinesiskan i så fall. Med tanke på hur få skolor i Skåne som erbjuder kinesiska trodde jag kanske inte att det skulle hända i Simrishamn. Därför blev jag väldigt glad när rektor senare frågade om jag ville starta en kurs i kinesiska”, berättar han.
”Min ungdomsdröm var att bli lärare och att bli lärare i kinesiska är en bonus. Men jag hamnade på ett specialspår med kinesiskan som ledde till alla uppdrag som tolk och översättare med egen firma, även som lärare i kinesiska på Lunds universitet.”
Listan på ledande politiker i Sverige och Kina som Hans Marmén träffat i rollen som tolk är imponerande. Han hjälpte även kungen och drottningen när de var på statsbesök i Kina 2006 och träffade presidenten Hu Jintao. Och när Hu Jintao var på återbesök i Sverige året därpå och likaså när den blivande presidenten Xi Jinping var här 2010, vem kallade UD på för de viktiga tolkningarna? Jo, Hans Marmén.
Statsministrarna Göran Persson och Fredrik Reinfeldt har han också tolkat liksom bland andra ministrarna Maud Olofsson, Leif Pagrotsky, Thomas Bodström och Björn Rosengren. Kort sagt har periodvis påfallande mycket av det bilaterala utbytet gått genom Hans Marméns förmedling. Han har också hjälpt svenska företag vid satsningar i Kina.
Men han längtade till lärarrollen och under 2021-22 kompletterade han genom att gå kurser med pedagogisk inriktning vid Lunds universitet, bland annat i engelska och kinesiska. Så han var väl förberedd när han nu fick chansen.
Vad är det positiva i livet som kunskaperna i kinesiska gett dig?
”Språket har öppnat dörren till en helt annan kultur och gett mig upplevelser, erfarenheter, vänner och kollegor som jag aldrig hade haft annars. Det är väldigt värdefullt.”
”Tiden som student på Pekinguniversitetet i början av 90-talet och arbetet på ambassaden de följande åren var nog avgörande för vilken väg livet tog senare. Språket och kulturen lever fortfarande i mig och det är jag oändligt tacksam för. Det är roligt att kunna förmedla dem till unga och nyfikna personer som har livet framför sig”, säger Hans Marmén som veckopendlar mellan bostaden i Malmö och radhuset han hyr i byn Tommarp, utanför Simrishamn.
Andreas Mattsson, 54 år, rektorn för den kommunala gymnasieskolan Nova, förklarar att det var ingen tillfällighet att han upptäckte Hans Marméns kinesiska sida. ”Den framgick i både intervjun och ansökningshandlingarna till tjänsten som lärare i engelska. När det nu finns personal på plats med en sådan kompetens vill man så klart använda sig av den.”
I en intervju med lokaltidningen Ystads Allehanda om den glada nyheten sade han:
”Att eleverna får möjlighet att studera kinesiska är ett sätt att ge dem extra kunskap i sin framtidsryggsäck.” Han sade också:
”Att Kina får en alltmer framträdande roll på världsscenen, såväl inom handel och ekonomi som i geopolitiska frågor, gör också att vi bedömer att kunskaper i kinesiska kan bidra till att våra elever ökar sin konkurrenskraft.”
© Artikelförfattaren och Sweden-China Trade Council. Vid återgivning ska alltid källan anges.