Kinesiska investeringar i Sverige (3)
Okunskap om okunskapen
ger ytliga förslag om Kina

Publicerad 2020-05-18

Detta är tredje artikeln i serien om Kinesiska investeringar i Sverige. De tidigare två var införda 13 och 14 maj i förra veckan. I den fjärde och sista artikeln i morgon 19 maj försöker Frédéric Cho, Kinakonsult och vice ordförande i SCTC, dämpa oron kring kinesiska uppköp och pekar på bra exempel.

”Det finns en okunskap om vad Kina egentligen handlar om. Det finns till och med en okunskap om okunskapen. Det är rent farligt när den finns hos ledande politiker. Den finns också hos många tjänstemän i riksdag, förvaltning och officiella institutioner.” Detta förklarar enligt Thomas Lagerqvist varför det på sistone dykt upp ”okunniga och ytliga förslag” som varnar för kinesiska investeringar.

AV AGNETA ENGQVIST, agneta.engqvist@gmail.com

GÖRAN LEIJONHUFVUD, goran.leijonhufvud@gmail.com

Thomas Lagerqvist är advokat med lång Kinaerfarenhet och ordförande i Sweden-China Trade Council.

Han börjar intervjun med att ta upp svenskarnas förhållande till Ryssland och till Kina: ”Vi har över generationer utvecklat en ”ryssreflex” eftersom vi haft Ryssland i alla dess olika former som en påtaglig risk i vårt närområde. Under lång tid har vi tvingats förhålla oss till effekterna i Sverige på vad som sker där. Denna reflex finns hos alla politiker, i media och till och med hos gemene man. Den bygger på lång erfarenhet som ger oss rimlig träffsäkerhet i bedömningarna.”

”Men detsamma gäller inte Kina. Ändå uttalar sig olika människor, till och med ledande politiker ur alla partier, men det blir inte sällan fel och ofta ytligt och okunnigt om Kina”, säger Thomas Lagerqvist, se bilden nedan.

Det är också den okunskapen som ligger bakom de ökande kraven på investeringsgranskning som mer eller mindre öppet riktas mot Kina i dagsläget, anser han. ”När de flesta inte förstår spelplanen och okunskapen får styra, söker de skydd bakom regler och lagar i stället för att skaffa sig fakta. Ett i och för sig mänskligt beteende. Men då blir det inte heller några effektiva och relevanta lagar, eftersom dessa inte speglar den situation som de ska tillämpas i.“

Vem, varför och hur?

När det gäller att göra investeringar och förvärv framhåller han att det är inget konstigt att efterforska vem, varför och hur innan affären blir av. Det gör ju redan professionella aktörer inom M&A (mergers and acquisitions) baserat på egen kunskap och erfarenhet.

Dessa aktörer ställer redan de relevanta frågorna som lagstiftningen ska syfta till:

VEM är ”ultimate beneficial owner”, det vill säga ”den ägare som har den slutgiltiga nyttjanderätten”?

VARFÖR, i vilket bakomliggande syfte – om något – görs affären?

HUR, det vill säga titta på finansiering och andra relevanta frågor.

“De gör detta eftersom inga affärer är riskfria, alltså handlar det alltid om riskanalys och riskeliminering”, tillägger han.

Balansera frihandel och säkerhet

KinaNytt frågar hur Sverige ska balansera mellan frihandel och skyddet av vår nationella säkerhet. Thomas Lagerqvist slår fast att Sverige är ett av världens mest exportberoende länder.

Fordonsindustrin är den största sektorn i vår export med lastbilar från Scania och Volvo som dragare. Och exporten är grunden för vår välfärd, påpekar Thomas Lagerqvist. Foto: AB Volvo och Scania CV AB

”Exporten utgör hela 50 procent av Sveriges BNP. Det är just exporten som är grunden för vår välfärd. Så det är självklart att Sverige ska fortsätta vara ett uttalat frihandelsland. Det finns helt enkelt inget alternativ när vi har en hemmamarknad på bara drygt 10 miljoner människor.”

”Samtidigt finns det inget motsatsförhållande mellan att vara frihandelsvän och att skydda de delar av vårt näringsliv som tillhandahåller produkter och tjänster som kan bedömas vara del av vår nationella säkerhet. Vår välfärd bygger på att vi som exportberoende land kan utveckla och behålla all den kunskap, erfarenhet och teknologi som gör att det svenska näringslivet kan fortsätta att vara konkurrenskraftigt på en global marknad. Där handlar det ’bara’ om konkurrensskäl”, säger Thomas Lagerqvist.

Vår fortsatta välfärd

Han tillägger: ”Om kunskapen, erfarenheten och teknologin dessutom bedöms vara del av vår nationella säkerhet, så vill vi även av säkerhetsskäl undvika att dessa hamnar i ’fel händer’. På det hela taget handlar det om att vi av båda skälen måste skydda det som är strategiskt viktigt för vår fortsatta välfärd.“

Thomas Lagerqvist tycker att svenska företags internationella affärsutbyte alltid i första hand måste vägledas av våra värderingar om mänskliga fri- och rättigheter, demokrati, rättsstat samt marknadsekonomi.

”Det gäller även i relationerna med Kina som inte sällan sätter EUs och Sveriges värderingar på svåra prov. Sverige och EU står för en öppen västerländsk modell medan Kinas modell bygger på helt andra förutsättningar och en helt annan politisk agenda. Det innebär tyvärr att Kina drar fördelar av vår öppenhet men samtidigt förvägrar västerländska företag samma öppenhet genom att tillämpa olika handels- och etableringshinder på den kinesiska marknaden”, säger han.

Kina i fem punkter

För den som behöver förstå Kina och spelplanen bättre hjälper det att tänka på följande punkter, enligt Thomas Lagerqvist:

• Kina är en enpartistat som styrs auktoritärt av en mindre krets människor i Kommunistpartiet, som inte behöver ta hänsyn till majoritetens önskningar i allmänna val. Genom tillväxt i en blandekonomi legitimerar partiet sitt fortsatta maktinnehav. Partichefen Xi Jinping är i praktiken utsedd på livstid. Han är också president och ÖB.
• Kina är i dag världens största ekonomi (i köpkraftsjusterade termer) och är troligen världens största ekonomi, mätt i dollar, före 2030.
• Landet har också allt större säkerhetspolitiska ambitioner, inte bara i sitt närområde utan även globalt. Det faktum att världens ledande ekonomi förväntas vara en auktoritär stat utmanar våra intressen, värderingar och ytterst den rådande världsordningen.
• Kinas agerande måste också ses mot bakgrund av att detta var en stormakt innan utländska makter angrep och försvagade landet från början av 1800-talet. I ledarnas ögon handlar det nu om att ta tillbaka Kinas rättmätiga plats i världsordningen. Där verkar de ha gott stöd av folkmajoriteten.
• Kina agerar inom ramen för existerande organisationer som FN för att blockera initiativ som riskerar att skada kinesiska intressen eller allierade. Samtidigt skapar Kina nya, parallella organisationer och strukturer som riskerar att försvaga etablerade institutioner som FN, EU och Världsbanken.

Annorlunda värderingar

Thomas Lagerqvist framhåller att vi alltid bör vara noggranna med utländska investeringar från länder som liksom Kina har annorlunda värderingar. ”Men det ska inte med automatik betyda att vi ska stoppa alla sådana investeringar. Vi ska bara använda den väl beprövade erfarenhet som vårt privata svenska näringsliv har när vi gör våra riskanalyser.”

Den svenska SOU-utredaren, Kommerskollegiets Jonas Hallberg, talar om att ett investeringsskydd bara ska bli aktuellt för strategiska företag som hotas av uppköp som inte baseras på marknadsmässiga beslut utan utgör ett hot mot Sveriges säkerhet eller allmänna ordning. Thomas Lagerqvist kommenterar:

”För att utredningen ska bli relevant och användarvänlig, så måste den i första hand utveckla de grundläggande syftena bättre. Vad är ett ”skyddsvärt område”?  Vilka företag i Sverige har verksamhet eller teknologi som har betydelse för säkerhet eller allmän ordning? Och vem gör den bedömningen, näringslivet eller staten? Vilka mekanismer är det man har i åtanke för att skydda de skyddsvärda? Med vilken laglig rätt ska staten kunna stoppa en transaktion och ska kompensation utgå?

Han tycker att det är viktigt att ha is i magen och försöka lägga vår samlade kunskap och erfarenhet bakom arbetet. Det är bättre än att försöka påskynda utredningen som några vill.

”Bolag till reapris”

KinaNytt frågar hur han ser på att flera svenska politiker på sistone varnat för en risk att kinesiska bolag ska utnyttja börsraset under coronakrisen för att köpa skyddsvärda svenska bolag till reapris.

”Det är uttalanden som de här under en pandemi som inte bidrar till något positivt överhuvudtaget. Det är ytligt och med en argumentation som inte övertygar i saklighet och analys. Utspelen är är både okunniga och stundtals motsägelsefulla.”

Han säger att det inte finns några indikationer på att just svenska bolag står inför en uppköpsvåg. ”För övrigt har vi redan mött en våg för några år sedan när den kinesiska regeringen i sin industriplan ’Made in China 2025’ uppmuntrade företagen att söka sig utomlands och förvärva högteknologiska bolag. Då lockades också några aningslösa statligt ägda halvledarbolag göra affärer med Kina utan att ställa sig den sortens frågor som EUs säkerhetsgranskning nu kommer att lära oss att ställa innan en transaktion genomförs.”

Nej tack till fond

Thomas Lagerqvist är övertygad om att framgångsrika svenska bolag är med på någons önskelista redan nu, precis som framgångsrika svenska företag har sikte på andra internationella bolag i samma syfte. ”Det är så förvärvsmarknaden fungerar. Man ligger alltid före i planeringen, annars blir man efter.”

”Men Kinas ekonomi lider av covid-19 och de enda sektorerna som idag tjänar pengar är de digitala jättarna och läkemedelsindustrin, alla andra blöder.”

Ett förslag i debatten är att staten skapar en särskild fond som kan användas för viktiga företag som hotas av uppköp som kan skada den nationella säkerheten. Är det ett bra förslag undrar KinaNytt.

”Absolut inte. Statens och politikernas roll är att sätta upp ramarna för hur näringslivet kan agera. Men de ska absolut inte lägga sig i affärerna. Det finns för många avskräckande exempel på hur fel det det kan bli. Se på PostNord, Nuon och Vattenfall. Konspiratoriskt lagda personer kan nog till och med se förslaget som ett första steg mot en smygsocialisering av delar av näringslivet”, slutar Thomas Lagerqvist.

Detta är tredje artikeln i serien om Kinesiska investeringar i Sverige. De tidigare två var införda den 13 och 14 maj i förra veckan. I den fjärde och sista artikeln i morgon försöker Frédéric Cho, Kinakonsult och vice ordförande i SCTC, dämpa oron kring kinesiska uppköp och pekar på bra exempel.

Källor: se ruta efter artikeln 13 maj 2020.

Copyright © 2024 Artikelförfattarna och Sweden-China Trade Council. Vid återgivning ska alltid källan anges. All rights reserved.