Kinesiska investeringar i Sverige (2)
Opinionen alltmer kritisk
efter kinesiska kampanjer

Publicerad 2020-05-14

Svenskarnas inställning till kinesiska investeringar var länge mest positiv. Regeringen uppmuntrade kommunerna att vara öppna för investeringar från bland annat Kina. Men från och med 2018 har den offentliga debatten i politiska partier, media och civilsamhället blivit alltmer kritisk till kinesiska uppköp. Politiker och debattörer kräver lagstiftning för att skydda känsliga tillgångar och infrastruktur.

Av AGNETA ENGQVIST, agneta.engqvist@gmail.com 

GÖRAN LEIJONHUFVUD, goran.leijonhufvud@gmail.com

I gårdagens publicering sammanfattade KinaNytt bilden av Kinas förvärv  i Sverige de senaste åren. I dag handlar det om debatten kring de kinesiska investeringarna.

En genomgång av mediebilden kring kinesiska förvärv de senaste åren visar enligt författarna att den kritiska debatten kretsar kring en oro för att Kinas auktoritära statsapparat kan utöva inflytande över kinesiska företag och investerare. Det är en av slutsatserna i undersökningen ”Kinesiska investeringar i Sverige: från framgång till fara?” som publicerades i februari i år.

Undersökningen baseras på material från och med 2017. Kärnan är en analys av över 50 artiklar som diskuterar kinesiska investeringar i Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter och Dagens Industri under 2018 och 2019. För rapporten svarar Viking Bohman, analytiker vid Utrikespolitiska Institutet då undersökningen påbörjades, och Nicola Nymalm, Försvarshögskolan.

Mänskliga rättigheter

De båda forskarna konstaterar också att kritiken mot kinesiska investeringar ibland ”kopplas till den kinesiska statens brott mot de mänskliga rättigheterna”. De skriver dessutom att ”den kinesiska ambassaden i Stockholm bedrivit en propagandakampanj mot Sverige under 2019 som har mötts av negativa reaktioner i svensk media”.

Samtidigt betonar Försvarsberedningens rapport från maj 2019 att det ligger i Sveriges intresse att ”EU och andra länder i största möjliga utsträckning kan nå enighet avseende Kinas maktanspråk, användandet av handel och investeringar för att nå politiska mål, och riskerna med spridning av kinesisk teknologi”.

Xi Jinping har uppmuntrat kinesiska företag att gå utomlands och investera i ny teknologi. Foto: AP/ TT

Sedan 2013 har Kinas president Xi Jinping initierat en offensiv utrikespolitik som ackompanjeras av tvärsäkra påståenden om att Kinas enhetliga politiska system är överlägset de splittrade västerländska demokratierna.

Jacob Wallenberg pekar på problem

Inom näringslivet är tongångarna ofta mindre kritiska. Men Jacob Wallenberg, ordförande för Investor och en ledande röst i affärsvärlden, har pekat på potentiella säkerhetspolitiska problem med kinesiska investeringar och bristen på ekonomisk reciprocitet mellan Kina och västvärlden. I en intervju med Dagens Industri den 27 mars 2018 sade han: ”Vi bör tänka igenom konsekvenserna av att kinesiska företag köper in sig i Sverige”.

Jacob Wallenberg har pekat på bristen av reciprocitet i det ekonomiska utbytet med Kina, liksom risken för säkerhetspolitiska problem. Foto: Elisabet Söderström

Även allmänhetens inställning har svängt. Det visar en  opinionsundersökning från augusti 2019 med ett statistiskt urval på nära 5 000 personer i de fem nordiska länderna. Den publicerades i ett temanummer om kinesiska investeringar i Norden i den norska tidskriften Internasjonal Politikk.

I stort sett har människor i Norden en positiv grundinställning till utländska investeringar, särskilt i Sverige och Danmark och särskilt om det är investeringar från andra EU-länder. Men när det gäller uppköp och satsningar från Kina överväger negativa omdömen.

Debatten de senaste två åren om kinesiska investeringar inom telekom, kritisk infrastruktur och naturresurser ger tydliga utslag i opinionsundersökningen. 67 procent i urvalet uppgav att suveränitet och ”förlust av kontroll över nationella resurser” var huvudorsaken till att de var negativa till investeringar från Kina. Andra faktorer var säkerhetsrisker, korruption, negativa miljöeffekter och dåliga arbetsvillkor.

Lysekil en vattendelare

En vattendelare för den svenska opinionens svängning i negativ riktning var propåerna på hösten 2017 från ett par kinesiska företagare att bygga en jättehamn i Lysekil som utgångspunkt för en rad lokala projekt. I prospektet som de visade kommunstyrelsen uppgav de att den statliga jätten China Communications Construction (CCC) skulle bli totalentreprenör för hamnbygget och även statliga China Merchants Group skulle vara inblandad, enligt initiativtagarna. Det visade sig dock att de inte riktigt hade täckning för sina uppgifter.

Men de omfattande planerna verkade passa in i en strategi för den uppåtgående marina stormakten Kina att kontrollera sjöfarten även i Europa genom att antingen köpa eller skaffa sig ett avgörande inflytande över en rad hamnar. Hursomhelst väckte hela historien en diskussion om både det kommunala självbestämmandet och om den nationella säkerheten i infrastrukturfrågor. (Se KinaNytt den 24 och 25 januari 2018.)

Sverige har för närvarande ingen lagstiftning som säger att staten får granska och stoppa utländska investeringar. Efter en viss fördröjning tillsatte regeringen i augusti 2019 en offentlig utredning. Den ska föreslå ett system för granskning av utländska direktinvesteringar som kan hota Sveriges säkerhet eller allmänna ordning. Utredningen ska vara klar på senhösten 2021.

Viktigt skapa balans

Utredare är Jonas Hallberg, expert på investeringsfrågor vid Kommerskollegium. Han säger: ”Det är viktigt att skapa balans. En granskningsmekanism får inte innebära ett för stort hinder för investeringar, men samtidigt måste det vara möjligt att kunna säga nej till investeringar när det behövs.”

Nu höjs röster för att påskynda arbetet med utredningen. ”Annars riskerar vi att Kina köper upp strategiska segment”, säger till exempel Liberalernas gruppledare i riksdagen Johan Pehrson.

Idylliska och natursköna Lysekil hamnade mitt i en yrvaken säkerhetspolitisk debatt när kinesiska entreprenörer ville bygga en global storhamn där. Foto: W. Carter, Wikimedia Commons

Tidigare har Moderaterna och Sverigedemokraterna öppet förordat tuffare granskning inom telekommunikation för att hantera säkerhetsrisker kring kinesiska Huaweis nätverk i Sverige. Och nu funderar riksdagens utrikesutskott på att föreslå en variant på tillfällig lagstiftning innan den offentliga utredningen blir klar.

Förre Ericssonchefen Sven-Christer Nilsson säger till tidskriften Foreign Policy att EU absolut bör bilda ett särskilt organ som aktivt övervakar förvärv som påverkar den nationella säkerheten, som i USA. ”Annars får vi se kineserna komma med anbud som företagen inte kan säga nej till.”

Färdig EU-förordning

Det finns redan en färdig EU-förordning för granskning av direktinvesteringar från länder utanför EU som träder i kraft i oktober i år. När inflytelserika EU-länder i juni 2017 gick ut med förslaget om en sådan samordnad och tuff granskning var frihandelsnationen Sverige direkt emot. ”Vi tycker det är en protektionistisk åtgärd”, förklarade dåvarande handelsminister Ann Linde. Men nu är vi med på båten.

Därutöver har 14 EU-länder egna reglementen. En viktigt signal är att Tysklands förbundskansler Angela Merkel nyligen meddelade att reglerna mot känsliga förvärv ska skärpas.

Hela frågan har fått ökad aktualitet för många i och med coronakrisen. Den kopplingen görs av liberalen Olle Wästberg, tidigare bland annat statssekreterare i finansdepartementet, och förre socialdemokratiske finansministern Erik Åsbrink i en debattartikel i Dagens Nyheter den 2 april.

De varnar för att svenska företag blir billiga att köpa när aktiekurserna faller kraftigt under pandemin. ”En risk är att auktoritära stater som Kina och Ryssland köper in sig i svenska storföretag för att vinna inflytande i Sverige. Regeringen måste nu skyndsamt vidta åtgärder för att förhindra detta.”

Öppna påverkansförsök

Wästberg och Åsbrink hoppas att den svenska frihandelslinjen ska bestå, men skriver att det finns hot mot denna öppenhet. De hänvisar till vad Säkerhetspolisen skriver i sin årsbok för 2019: ”Vid sidan av det ryska underrättelsehotet har det blivit särskilt tydligt att Kina öppet försöker påverka grundlagsfästa fri- och rättigheter i Sverige.”

När Säpochefen Klas Friberg nyligen presenterade årsboken varnade han också för att ”främmande makt” drar nytta av vår svåra situation under coronakrisen och att vi bland annat kan komma att få se påverkansoperationer och strategiska uppköp. Friberg påminner också om att Kina har lagar som gör att staten kan kräva av alla sina medborgare och företag att de bistår med information även när de är utomlands.

Samtidigt uppger nyhetsbyrån Bloomberg att kinesiska och andra banker sett en snabb ökning av förfrågningar från kinesiska företag, flera av dem statliga, om lämpliga investeringsobjekt i Europa. Men Bloombergs källor vill vara anonyma.

Förslag om statlig fond

Olle Wästberg och Erik Åsbrink anser också att Kina som världens näst största ekonomi har en tydlig strävan att utöva global påverkan genom just ekonomin.

Artikelförfattarna föreslår bland annat att regeringen inrättar en fond som kan gå in och köpa aktieposter i företag som annars skulle hamna i utländsk ägo. Det är ett recept som EU:s kommissionär för konkurrensfrågor, Margarethe Vestager, också rekommenderar för de enskilda EU-länderna.

Kommande artiklar: SCTC:s ordförande och vice ordförande, Thomas Lagerqvist och Frédéric Cho ger sina kritiska kommentarer till den svenska debatten om Kinas investeringar på måndag och tisdag, 18 och 19 maj. 

Källor: se ruta efter gårdagens artikel, 13 maj 2020. 

Copyright © 2024 Artikelförfattarna och Sweden-China Trade Council. Vid återgivning ska alltid källan anges. All rights reserved.