Kinesiska investeringar i Sverige (1)
Larm i coronakrisens spår
Lagstiftning påskyndas

Publicerad 2020-05-13

Larmet går. Pandemin urholkar börsvärdena för svenska företag. Då står kinesiska bolag med stor kassa redo att köpa billigt, varnar flera svenska politiker. Även Säpo talar om strategiska uppköp som en säkerhetsrisk under coronakrisen. Allt fler röster höjs för att påskynda den svenska lagstiftningen mot investeringar som kan hota den nationella säkerheten.

Men hur överhängande är egentligen risken för en ny våg av uppköp? Och hur ser det ut med investeringarna från Kina idag? KinaNytt undersöker faktabilden och har följt debatten.

Av AGNETA ENGQVIST, agneta.engqvist@gmail.com

GÖRAN LEIJONHUFVUD, goran.leijonhufvud@gmail.com

Farhågorna för en ny uppköpsvåg från Kina och andra länder kommer samtidigt som svenska regeringen har tillsatt en offentlig utredning för granskning av utländska direktinvesteringar inom skyddsvärda områden. Den ska vara klar på senhösten 2021.

Regeringen motiverar utredningen med att strategiska uppköp eller investeringar i bolag inom kritisk infrastruktur eller känsliga teknologier kan riskera Sveriges säkerhet. Enligt direktiven till utredaren uppstår sådana risker särskilt när den utländska investeraren är statsägd – eller under statlig kontroll genom finansiering eller annat inflytande.

Ibland nämns också naturresurser och finansindustrin som särskilt skyddsvärda områden i den allmänna debatten.

De senaste veckorna har parti efter parti anslutit sig till krav på tillfällig lagstiftning i avvaktan på att den offentliga utredningen ska bli klar om ett och ett halvt år. Utrikesutskottet i riksdagen behandlar därför frågan om provisoriskt skydd mot investeringar med hänvisning till coronakrisen.

Sveriges andel ökar

För närvarande samordnar även EU-länderna sina regler för att granska utländska förvärv. Kinesiska investeringar har minskat i Europa sedan 2016. Samtidigt har Sveriges andel ökat bland EU-länderna.

Från att fokusera på framför allt bilindustrin siktar uppköpen från kinesiska bolag allt mer in sig på konsumentbranschen och på tjänster – områden som är mindre känsliga ur säkerhetssynpunkt. Trots ökad europeisk granskning av teknikrelaterade investeringar ligger IT fortfarande högt upp på inköpslistan.

Allt detta framgår av en färsk gemensam rapport från tankesmedjorna Rhodium Group (USA) och Merics, det vill säga Mercator Institute for China Studies (Tyskland).

De kinesiska direktinvesteringarna i de 28 EU-länderna (före Storbritanniens utträde) minskade med 33 procent på årsbasis under 2019 till 12 miljarder euro, cirka 113 miljarder kronor. Därmed är de tillbaka nere på 2013 års nivå.

Diagrammet följer utvecklingen av Kinas direktinvesteringar från 2012 till 2019 enligt fyra olika beräkningsmodeller. Nedgången från 2016 är tydlig i alla. Källor: PRC Ministry of Commerce (MOFCOM), Bloomberg, State Administration of Foreign Exchange (SAFE, preliminär data). För sammanställningen svarar MERICS.

Hårdare granskning

En del av förklaringen till minskningen är att Peking 2016 tog vissa högprofilerade privata bolag i örat för att de gjort ”överilade och irrationella” stora uppköp utomlands. Regeringen beordrade helt enkelt bolagen att avveckla förvärven ifråga och införde hårdare granskning av kinesiska bolags utlandsinvesteringar. Sedan dess har kinesiska företag blivit mer försiktiga utomlands och det har blivit svårare för dem att få med sig bankerna, som själva har stora problem. Dessutom råder strängare regler för utförsel av valuta.

Ytterligare en trend är att andelen statliga företag bland de kinesiska investerarna i EU fortsatte att krympa. Den andelen var bara 11 procent 2019, den lägsta siffran sedan 2000.

Under fjolåret seglade Sverige upp som tredje största land för kinesiska investeringar bland EU-länderna. Det var till stor del tack vare Evergrandes investering på 830 miljoner euro i biltillverkaren NEVS, före detta Saab. Evergrande är Kinas näst största fastighetsbolag, som storsatsar på att bli ledande på att tillverka fordon som använder nya energikällor.

Norra Europa ökar

Samtidigt gick länderna i norra Europa om ”de tre stora” Tyskland, Storbritannien och Frankrike som största destination för kinesiskt investeringskapital. Till norra Europa räknar rapporten Baltikum, Danmark, Finland, Irland och Sverige.

Författarna till rapporten från Rhodium och Merics tror inte på samma globala investeringsvåg från Kina som efter de två senaste kriserna som drabbat EU. Efter den globala finanskrisen 2008-09 passade statliga och privata kinesiska bolag på att investera i framför allt bolag inom råvaror och energi för landets ekonomiska utveckling. Det sammanföll med att Peking uppmuntrade bolagen att gå ut i världen. Och efter eurokrisen 2012-13 köpte kinesiska intressenter en rad strategiska europeiska tillgångar billigt.

Men en ”opportunistisk shoppingrunda” i samma stil är inte så trolig under eller efter corona, enligt forskarna bakom rapporten. De påminner om att kinesiska bolag generellt har problem med likviditeten idag och att Kinas tillväxt rasade under första kvartalet i år.

EU skärper regelverk

Samtidigt har EU och många av de enskilda länderna reagerat snabbt med stödpaket för sina företag så att de ska kunna komma tillbaka efter Covid-19. Många europeiska länder har också på sistone stärkt de regelverk som ska skydda strategiskt viktiga tillgångar och teknologi. Dessutom kommer EU med skärpta riktlinjer i höst.

Kinesiska investeringar utomlands kommer troligen igång senare under året, men en återgång till toppnivåerna under 2015-16 är inte sannolik, sammanfattar forskarna.

På samma gång framhäver de en ny tendens med kinesiska bolag som börjar samarbeta med europeiska bolag eller universitet om forskning och utveckling. Den utvecklingen beror dels på trender i global ekonomi och innovation, dels på att de kinesiska företagen söker nya vägar när granskningen av direktinvesteringar skärps i Europa. Här måste vaksamheten också skärpas för att försvara strategiska intressen, enligt tankesmedjorna Rhodium och Merics.

Kinesiska investeringar i Sverige

Det finns idag 51 företag i Sverige som bolag i Kina inklusive Hongkong har köpt sedan 2002, enligt en omfattande kartläggning publicerad i november 2019 av Försvarets forskningsinstitut FOI. Det är fler förvärv än vad andra kartläggningar kommit fram till. Genom dessa köp kontrollerar kinesiska bolag även ett hundratal dotterbolag.

Dessutom finns ytterligare 14 företag där kinesiska bolag skaffat minoritetsposter. Av de 65 identifierade bolagen (51+14) har 11 sedan förvärvstillfället gått i konkurs eller fått icke-kinesiska ägare.

Forskarna på FOI har plöjt igenom rader av svenska, kinesiska och andra utländska register och källor, men tror ändå att det finns ett visst mörkertal. Exempelvis anmäler inte alla bolag verklig huvudman till Bolagsverkets register.

De flesta av förvärven har genomförts sedan 2014. Som störst var aktiviteten i Sverige under 2017. De svenska moderbolag som blivit Kinakontrollerade återfinns framför allt inom fem sektorer, nämligen industriella produkter och maskiner, hälsa och bioteknologi, informations- och kommunikationsteknologi (ICT), elektronik samt fordonsindustri.

Samband med kinesisk plan

I närmare hälften av fallen ser FOI-forskarna ett samband mellan vad de förvärvade moderbolagen sysslar med och de teknikområden som den kinesiska regeringen prioriterar i sin industriplan Made in China 2025. Till år 2025 ska Kina ha flyttat en bra bit uppåt i värdeskalan och vara mycket mer oberoende av utländsk högteknologi.

Landets senaste femårsplan 2016-2020 uppmuntrar företagen att investera utomlands och förvärva företag. Målet är att knyta an till globala värdekedjor, skaffa avancerad teknologi och komma över attraktiva varumärken.

Den största kända kinesiska köpeskillingen i Sverige är Zhejiang Geelys förvärv 2018 av en minoritetspost i AB Volvo för uppskattningsvis 32 miljarder kronor. Näst störst är IT-jätten Tencents övertagande 2019 av 9.2 procent i Spotify för 22 miljarder kronor och därefter Zhejiang Geelys förvärv 2010 av Volvo Cars AB för cirka 18 miljarder kronor, enligt FOI-rapporten.

På sistone har även konsumentprodukter och dito tjänster kommit in i bilden, till exempel kläder, smarta klockor, biografer, flera spelutvecklare och som sagt Spotify.

De ackumulerade investeringarna från Kina i Sverige 2000-2019 uppgår till 7.3 miljarder euro eller 79 miljarder kronor, enligt Rhodium Group. Summan motsvarar drygt 1.5 procent av Sveriges bruttonationalprodukt 2019.

Siffran kan också jämföras med de tre europeiska länder som ackumulerat mest kinesiska investeringar sedan år 2000: Storbritannien 50.3 miljarder euro, Tyskland 22.7 miljarder euro och Italien 15.9 miljarder euro.

KinaNytt i morgon: Den intensifierade svenska debatten om Kinas investeringar.

Huvudkällor, klickbara länkar till respektive dokument:

Copyright © 2024 Artikelförfattarna och Sweden-China Trade Council. Vid återgivning ska alltid källan anges. All rights reserved.