Kinas nationella folkkongress:
Omstridd lag för utländska bolag
Inget lätt år för Xi Jinping

Publicerad 2019-03-04

En efterlängtad lag för utländska investerare i Kina ska klubbas igenom på nationella folkkongressen som öppnar i Peking i morgon tisdag. Lagförslaget visar att kommunistpartiet fortsätter att öppna upp Kina, säger partiets talesmän. Men utländska företag ser stora brister. Några misstänker att den plötsliga brådskan beror på att Kinas ledare vill blidka härskaren av Vita huset i den akuta handelskonflikten som tär på den kinesiska ekonomin.

ANALYS  AV GÖRAN LEIJONHUFVUD, goran.leijonhufvud@gmail.com

Nationella folkkongressen är alltså Kinas motsvarighet till en riksdag eller ett parlament som stiftar lagar. De 3 000 ledamöterna samlas en gång om året för en tio dagars session. Kommunistpartiet har stort inflytande över vilka som utses till ledamöter och vilken dagordning som ska gälla.

Den föreslagna lagen Foreign Investment Law bakar ihop tre tidigare lagar för olika former av utländska bolag i Kina. Lagförslaget försöker åtgärda några av de största hindren som svenska och andra utländska bolag och investerare möter på den kinesiska marknaden. Det gäller sådant som påtvingade överföringar av teknologi, bristande skydd för immateriella rättigheter som patent, copyright et cetera, och en ojämn spelplan vid offentliga upphandlingar.

Detta är just sådana problem som bland andra USA-presidenten Donald Trump klagat högljutt på, när han anslöt sig till kritiken som även tidigare administrationer i Washington framfört, liksom bolag och regeringar i EU.

Europeiska handelskammaren i Kina kommenterade häromdagen att det är bra att dessa frågor tas upp i den nya lagen. Samtidigt kräver kammaren att många svepande och vaga formuleringar preciseras, annars är det öppet för godtyckliga tolkningar.

En paragraf handlar om att förhindra kinesiska aktörer att tvinga till sig ny teknologi vid affärer med utländska investerare. Handelskammaren vill att detta ska utvidgas till att även gälla organisationer och individer utanför den kinesiska statens sfär.

Europeisk kritik

Mats Harborn är ordförande i Europeiska handelskammaren. Han sammanfattar sin oro i ett uttalande till kammarens digitala nyhetsbrev:

”Vi befarar att arbetet med Foreign Investment Law kommer i kläm mellan den normala proceduren för lagstiftning och förhandlingsbordet med USA, alltså att den blir en del av en lösning för handelskonflikten.”

Mats Harborn påpekar att den normala gången för lagstiftning har påskyndats så att de berörda utländska företagen inte hinner yttra sig om det slutliga förslaget före folkkongressens möte. Han säger också:

”Den här lagen får långtgående följder för alla utländska företag i Kina för överskådlig framtid, så arbetet måste få den tid och uppmärksamhet som en så viktig lag behöver, och den korrekta perioden för konsultation måste respekteras.”

För övrigt är det Europeiska handelskammarens ståndpunkt att det egentligen inte ska behövas särskilda bestämmelser för de utländska företagen i Kina. Alla bolag ska behandlas lika oavsett ägarstruktur och nationalitet, såvida det inte handlar om att skydda den nationella säkerheten, säger kammaren.

Kinas version

Nyhetsbyrån Nya Kina presenterar saken mer positivt: ”Lagförslaget behövs för att hjälpa Kina i ansträngningarna att locka mer utländska investeringar, skydda de utländska investerarnas legitima rättigheter och intressen och skapa ett fördelaktigt affärsklimat.”

Ändå smyger sig alltså misstanken på att tidpunkten för att nu lägga fram den nya lagen har att göra med den akuta handelskonflikten. I slutet av mars åker den kinesiske presidenten Xi Jinping nämligen till Florida för ett informellt toppmöte med Donald Trump i dennes privata palats. Då är meningen att de ska röka fredspipa och skriva under ett nytt avtal eller en deklaration om att slopa de ömsesidiga strafftullarna.

Donald Trump har börjat förbereda opinionen på att en lösning kan vara i sikte efter de senaste förhandlingarna på lägre nivå i Washington. Han har till exempel nämnt framsteg när det gäller immateriella rättigheter. Samtidigt har kinesiska talesmän tonat ner retoriken och undviker att använda uttryck som ”handelskrig” om motsättningarna.

Rädda ansiktet

Båda behöver rädda ansiktet inför hemmaopinionen. Donald Trump vill kunna framstå som en vinnare inför sin väljarbas. Han kan då hänvisa till skrivningarna i det kinesiska lagförslaget, särskilt de som gäller intrång på immateriella rättigheter, påtvingad överföring av teknologi och ojämn spelplan. Även om texten är luddig många gånger så är det just sådana liknande formuleringar som Donald Trump tidigare accepterat vid konflikter med andra länder för att se framgångsrik ut – bara han får sin starkaste väljarbas i Mellanvästern med sig.

För Xi Jinping är det viktigt att avveckla handelskonflikten som börjat slå stora hål i den kinesiska exporten och bromsa tillväxten. Det är nu ett år sedan han i princip skaffade sig total makt vid folkkongressen 2018. Han såg då till att presidenten kan omväljas för ett obegränsat antal perioder, i praktiken på livstid om han vill.

Men det gångna året har inte var helt lyckat för Xi Jinping. Handelskonflikten med USA är ett exempel. Tillväxten bromsar upp även av andra skäl. Konsumtionen minskar samtidigt som statens, bolagens och hushållens skuldbörda ökar. Detta hotar att skapa nya sociala problem.

Lägre tillväxt

Utländska ekonomer förutspår en tillväxt på 6.2 procent i år, ner från 6.6 procent i fjol som redan var den lägsta på 30 år. Till och med den privata sektorn, som varit motorn i tillväxten, börjar få problem och myndigheterna har blivit mer sparsamma med att publicera känslig statistik.

Under det gångna året har det också sipprat ut uppgifter om försiktig kritik mot Xi Jinping inom det politiska etablissemanget mot den hårda politiska åtstramningen och mot den växande ledarkulten.

Internationellt har Kinas hårda ingripanden mot minoritetsfolk som uigurerna och kazakerna i regionen Xinjiang skapat dålig publicitet.

Samtidigt har presidentens ambitiösa strategi för att öka Kinas ekonomiska och politiska inflytande i omvärlden stött på hinder och kritik i ett växande antal länder. Det är alltså fråga om det så kallade ”Belt and Road Initiative” eller BRI eller mera populärt ”de nya sidenvägarna”.

Länder som värjer sig

Nu dyker det upp öppen kritik i länder som Malaysia, Sri Lanka, Papua Nya Guinea och till och med gamla samarbetspartnern Pakistan. Där värjer sig regeringarna och/eller en stark opinion mot vad de uppfattar som en framfusig kinesisk strategi för att ge biståndslån och driva igenom projekt som i längden skapar ett underläge och beroende gentemot Kina.

Samtidigt vänder sig opinionen i länder som Australien, Nya Zeeland, Kanada, Filippinerna och Maldiverna mot kinesisk inblandning i politiken – för att ta de senaste exemplen. På nära håll ser vi också effekterna av en mycket mer aktivistisk kinesisk utrikespolitik. Den har skärpt de öppna motsättningarna mellan Sverige och Kina i frågor om demokrati, mänskliga rättigheter och yttrandefrihet. Det handlar också om två fall där Kina fängslat svenska medborgare i Kina.

Copyright © 2024 Artikelförfattaren och Sweden-China Trade Council. Vid återgivning ska alltid källan anges. All rights reserved.