Bertil Moritz grävde sig fram till Kina till slut
Med spetsteknik tog sig
doldisen från Västerås in hos
världens största elbolag

Publicerad 2021-05-10

Med ”självläkande elnät” har Bertil Moritz’ företag vunnit stora framgångar i Kina. Den unika lösningen för att undvika strömavbrott ska till exempel användas vid vinter-OS i Peking nästa år. Den banbrytande produkten Smart Ring bygger bland annat på två av hans över 50 uppfinningar. 

Bertil Moritz med bolaget HM Power i Västerås är medlem i SCTC. Bolaget är väl etablerat i Kina. Själv är han den dolde uppfinnaren, entreprenören och medgrundaren av tolv bolag inom elkraft. Han säger: ”Kineserna vill ha teknik i framkant och de ställer högre krav på elnät än vad vi gör i väst.”

Hans släkt har en särskild koppling till Kina och speciellt Tianjin sedan början av 1900-talet. Som barn hörde Bertil Moritz ofta berättelser därifrån. En dag började han gräva hemma på gårdsplan för att komma ner till Kina. Han säger att ”nu har cirkeln slutit sig” när hans ställverk Smart Ring också är installerat i Tianjin.

AV AGNETA ENGQVIST, agneta.engqvist@gmail.com

Bertil Moritz’ tidigare arbetsgivare ABB har sålt för tiotals miljarder kronor tack vare några av hans uppfinningar, framför allt ett överspänningsskydd som blivit världsstandard. Det är fortfarande en av ABBs spetsprodukter.

Det självläkande elnätet ger som mest bara en kort blinkning istället för ett elavbrott. Tillverkningen av ställverket Smart Ring har HM Power lagt ut på två kinesiska fabriker.

Ena halvan görs i Dongguan och den andra halvan i Foshan, båda i Pärlflodsdeltat i Guangdong – för att försvåra kopiering. Ingen sitter med hela kunskapen. Men nyligen dök det upp något som liknar en kopia, den första under de tio år som detta ställverk funnits.

Bertil Moritz har hållit en låg profil under karriären, trots över 50 uppfinningar och stort kinesiskt genombrott. KinaNytt är först om att presentera den dolde uppfinnaren i en bred intervju. Foto: Privat

”Så vitt vi vet har inget annat västerländskt företag inom elkraft för mellanspänning lyckats slå sig in hos världens största elbolag State Grid China med ny spetsteknik och behållit den positionen”, berättar Bertil Moritz för KinaNytt.

Liten firma i Västerås

”De flesta skulle tycka att det vore dåraktigt av en liten firma i Västerås att tro att vi skulle komma dit där vi är idag.”

Han säger att det finns hundratals tillverkare av elkraftprodukter i Kina. Medan giganterna ABB, Schneider och Siemens successivt har ersatts av inhemska leverantörer har HM Power lyckats öka försäljningen.

Nu lanserar bolaget sin senaste produkt i Kina, kallad Lofa. ”Något sådant har aldrig funnits tidigare. Vi tror att det kan bli en världsprodukt. Lofa kan lokalisera fel på luftledningar till skillnad mot Smart Ring som bara jobbar i kabelnät. Den globala marknaden för luftledningar är mycket större än för kabelnät”, säger Bertil Moritz.

Startat tolv bolag

Efter 25 år inom ABB, varav många som teknisk chef och affärsutvecklare både hemma och utomlands, tog Bertil Moritz det stora steget att starta eget år 2000. Han var då 49 år och hade erfarenhet av elnätföretag i skilda delar av världen.

Han har sedan dess hunnit starta tolv bolag inom elkraftområdet tillsammans med sin kompanjon elkraftingenjören Lars Hjort, som länge var chef för ABB:s svenska avdelning för högspänningsanläggningar. Som ung var Hjort chef för ABB:s fabrik i Falkenberg. Nu svarar han bland annat för ledning, marknadsföring och försäljning i flera av de tolv bolagen i HM Power-gruppen.

Deras första egna bolag var HM Power i Västerås. För hela gruppen har Kinamarknaden varit oerhört viktig, enligt Bertil Moritz:

”Vi har kunnat ta del av de kinesiska myndigheternas mycket mer ambitiösa krav på elnätets standard och tillgänglighet. De är högre än västvärldens och toleransen för strömavbrott är mycket lägre. Samtidigt uppskattar kineserna teknik utifrån som ligger i framkanten och hade stor respekt för svensk teknik och erfarenhet.”

Gått under radarn

Bertil Moritz har alltid hållit en låg profil. ”Gått under radarn” som han själv säger. Få känner till alla hans uppfinningar och hundratals tekniska lösningar inom el och mekanik. KinaNytt är först med att intervjua honom.

Som egen företagare de senaste 20 åren har han och hans kompanjon inte bara låtit tillverka elprodukter i Kina utan också försett landet med ny spetsteknik.

På besök hos det kinesiska partnerbolaget HM Power (Guangdong) i Shunde/Foshan. Bolaget tillverkar bland annat ena halvan av ställverket Smart Ring åt svenska HM Power AB i Västerås. Från vänster: partnerbolagets vd Roger Li, Bertil Moritz, Lars Hjort, partnerbolagets grundare Simon Wu, marknadsföringschefen Jeffery Zhang och bolagets internationella allt i allo Christina Xiong. Foto: HM Power (Guangdong)

Första gången Bertil Moritz besökte landet var 1995. Därefter har han gjort uppåt 30 resor. Efter pandemin räknar han med att fortsätta besöka Kina.

1995 var han inbjuden att hålla föredrag för högsta ledningarna för State Grid China i Peking respektive Shanghai. Med sina 1,1 miljarder abonnenter, två miljoner anställda och 75-80 procent av marknaden i Kina är State Grid som sagt världens största elbolag.

”De största elbolagen i Kina ville alltid höra vad ABB tyckte”, berättar Bertil Moritz. Han var då ABBs teknik- och affärsutvecklingschef inom området högspänning. En högaktuell fråga då var infrastrukturen för Shanghais prioriterade utvecklingszon Pudong.

Förslag för Pudong

Marken i Pudong bestod av 50 meter djup lera. ”Min idé var att här kunde vattenborrning användas, alltså att stora grova elkablar skulle föras in under jord med hjälp av högtrycksvatten och aluminiumstänger. Ett elegant sätt att slippa luftledningar eller att gräva och spränga i marken”, berättar Bertil Moritz. Nu blev det inte så av olika anledningar.

2004, nio år efter första besöket i Kina började nystartade HM Power att tillverka elprodukter i Dongguan för den svenska marknaden.

”Ett kinesiskt bolag där ville starta verksamhet med bara våra produkter. De var väldigt imponerade av västerländsk teknik och blev vårt partnerbolag.”

Den första stora satsningen som egen företagare blev en distansbrytare för hushållen. Nyheten var att elverk kan slå av strömmen på distans för de hushåll som inte sköter sina abonnemang. Det blev en stororder på 500 000 stycken från elbolaget Fortum i Stockholm, idag Ellevio.

Ständiga elavbrott i Guizhou

När Bertil Moritz och Lars Hjort 2009 besökte provinsen Guizhou kom de i kontakt med topparna inom provinsens elkraft genom en svensk affärsman som kände dottern till provinsens förre guvernör. Dessa kinesiska kolleger klagade på ideliga störande strömavbrott. Det motiverade svenskarna att ta fram en teknisk lösning.

”Vi på HM Power beslöt då att utveckla ställverket Smart Ring och satsa på marknaderna i Kina och Sverige. Kinamarknaden var tillräckligt stor för att försvara utvecklingen av ett banbrytande ställverk”, förklarar han.

Ett ställverk består av en grupp av elkraftapparater som kopplar ihop inkommande och utgående ledningar. Det handlar om både kopplingsapparater och skyddsutrustning för distribution av elkraft inom ett geografiskt område.

Attraktivt för vinter-OS

Det tog bara ett och ett halvt år att ta fram Smart Ring. ”Samtidigt kompletterade vi med ’intelligensen’ eller algoritmerna för felindikering från systerbolaget Protrol.”

Det var den felindikatorn som tillsammans med ställverket Smart Ring möjliggjorde vad de kallar det självläkande elnätet. Detta är så attraktivt för arrangörerna av vinter-OS i Peking nästa år att de redan skaffat många av dessa ställverk.

Installation av ett Smart Ring ställverk i bergen flera mil utanför Peking där den alpina skidåkningen ska äga rum vid vinter-OS nästa år. Foto: HM Power (Guangdong)

”Så i stället för att stora områden blir strömlösa i timmar kan vi nu begränsa felen till en blinkning, mindre än 0,2 sekunder”, säger Bertil Moritz.

Genast fick de till försäljning i Kina till hotell, industrier och andra som abonnerar på inmatning av högspänning och vill gardera sig mot avbrott.

”Tekniken var färdig men det krävdes sju år av bevis och hårt arbete för oss efter lanseringen innan State Grid China godkände och började använda den nya tekniken”, säger Bertil Moritz.

”Det var ett långvarigt arbete med fantastiska partner i Kina som gav frukt. Det är bara att säga att trägen vinner.”

Framtidstro

Framtidstron hos kineserna är det som gjort störst intryck på Bertil Moritz. Han är också förtjust i ”deras metodiska byggande av relationer och vänskap, liksom deras oerhörda iver att lära sig nytt, en omättlig nyfikenhet”.

Han upplever att de kineser han träffat alltid varit måna om att skapa vänskap – eller åtminstone en relation, även om det bara är för att få vara med på kontaktlistan i WeChat.

På frågan om denna skicklighet egentligen bara är till för att skaffa information och fördelar, svarar han: ”Nej, det tror jag inte. Men jag har lärt mig att ett lands befolkning har alla tänkbara typer av människor och beteenden.”

Han håller kontakt med några kineser som han räknar som sina vänner. ”Vi har en del utbyte på WeChat och epost utöver rena affärssamtal. Men min tid för sånt är begränsad.”

Den mätta västvärlden

Bertil Moritz tycker att alla kineser han lärt känna har givit mängder av positiva upplevelser. Han jämför med sina arbetsår i Nya Zeeland och USA.

”Det var ju intressant och trevligt på många sätt, men inte samma hunger på framtiden. Skillnaden med Kina och den mätta västvärlden är att kineserna är så ivriga att förbättra och bygga”, säger han.

”Kineserna har visat stor respekt för vårt kunnande i västvärlden, men nu är det många i Kina som anser att de kommit ikapp oss eller till och med förbi. Sedan 2017 har de börjat tala mer om att de själva är ledande inom vissa områden som till exempel ultrahög spänning. I Sverige har vi ledningar med högst 400 000 volt, på vissa håll i världen 800 000, men i Kina finns idag över 1 miljon volt.”

Vad gäller svenskarnas övervägande negativa inställning till Kina idag och om den påverkat honom eller affärskontakterna med kineserna, svarar han:

”Nej, vi har inte märkt det. Vi ser inte i vår verksamhet att detta påverkar relationerna.”

En passion

Bertil Moritz’ hela arbetsliv har präglats av elteknik, tekniska lösningar och uppfinningar. ”Jag sysslar med allt inom mekanik och elektroteknik.”

”Det har varit en passion som tagit upp en stor del av min fritid”,  förklarar han. Hans intresse och begåvning visade sig tidigt. Han fick smak för det och blev uppmuntrad. Men omgivningen kan tycka att uppfinnaren inte är så uppmärksam. Hen tänker på annat.

Hans tidigare arbetsgivare Asea/ABB har ju sålt för åtskilliga miljarder kronor tack vare hans uppfinningar, ofta tillkomna utanför arbetstiden. Hos ABB finns han bara uppmärksammad på några rader i en jubileumsskrift.

Ändå bidrog Bertil Moritz redan efter ett år som nyutexaminerad civilingenjör på Asea till ett genombrott på tågsidan för koncernen. Det var när han sågade en tre centimeter tjock amerikansk konsultrapport där han kunde påvisa att beräkningarna för hållfastheten inte stämde. Det skulle visst gå att köra Aseas lättare tåg på amerikansk räls.

Usla belöningar

”Rapporten var rent protektionistiskt nonsens. Sedan döpte amerikanarna i alla fall Aseas lok till Mighty Mouse”, påminner han om med viss förtjusning.

Fortfarande belönas uppfinnare uselt, tycker Bertil  Moritz:

”Överhuvudtaget, oavsett miljö, utnyttjar världssamfundet uppfinnares besatthet av att hitta lösningar. Betalningen blir sällan med pengar utan upphovsmannen får nöja sig med lyckan att ha skapat något nytt.”

Han tycker att medellösa uppfinnare lämnas åt vargarna och att staten borde ställa upp för uppfinnare i dyra rättsprocesser när de drabbas av patentstöld. ”Det borde vara ett skäligt stöd för en yrkeskategori som faktiskt allt materiellt välstånd i samhället är starkt beroende av”, anser Bertil Moritz.

Men har du inte blivit mångmiljonär eller mer, med allt som du åstadkommit?

”Jovisst har jag tjänat rätt bra med pengar –  men inte som anställd.”

Bertil Moritz förklarar närmare processen med uppfinningar:

”Det gäller att kunna blanda verklighet och teorier och samtidigt kunna hantera kaos och struktur tills det blir en produkt. Man får inte vara rädd för kaoset och känslan att man aldrig får till det.”

Folk förstår inte

”Folk förstår inte hur lång tid det tar att knäcka ett problem och göra något av det. Lofa, som kan lokalisera fel i luftledningar, tog till exempel fem år att få fram .”

Senaste produkten från HM Power är Lofa som Bertil Moritz uppfunnit. Den mäter strömmen på högspänningsledningar. Samtidigt är det den första öppningsbara strömtransformatorn för högspänning någonsin. Foto: HM Power

En förebild för Bertil Moritz är Nikola Tesla, serbisk-amerikanen som lade grunden för modern växelströmsteknik. Han är också pappan till radion och andra uppfinningar som förändrat människors liv.

”Drivkraften, ja själva motorn, för en uppfinnare är nyfikenheten”.

Han har ett särskilt rum i villan hemma i Västerås där han håller till. Sitter där med datorn och papper och penna. Han har också tillgång till en verkstad som tillhör HM Power.

”Jag är ingen karriärmänniska, har aldrig sökt publicitet, helt enkelt inte känt stort behov att berätta för andra. Att hitta en lösning på ett tekniskt problem, att få syn på något som kan bli till en ny uppfinning, är i sig är bekräftelse nog”, säger Bertil Moritz. Han talar också om jantelagen i Sverige, ett land där vi hellre ska tala om våra svagheter än vad vi åstadkommer eller är bra på.

På tal om hans 50-tal uppfinningar samt hans hundratals tekniska lösningar, säger han att egentligen vill han att det bara ska stå ”många tekniska lösningar”.

Ingen pensionering

Bertil Moritz  fyllde 70 år i mars. Men någon tanke på att pensionera sig har han inte. ”Så länge det är roligt vill jag vara med och och skapa och se hur det går. Att uppfinna är en del av ens personlighet. Det är ju samma med konstnärer och författare, inte pensionerar de sig.”

Redan i förskoleåldern i mitten av 1950-talet var han nyfiken. Familjen bodde på prästgården Ekshärad i norra Värmland. När dammsugaren gick sönder och en reparatör kom bad han att få de utbytta delarna att leka med. Hans mamma hejade på honom.

Pappa prästen försåg honom med naturvetenskapliga böcker eftersom han ansåg att både skaparen och skapelsen var ett och samma. Men han var inte praktisk eller teknisk som sin son. Mamman, utbildad läkare, fick ta hand om det praktiska i församlingen.

”Hon såg till att jag fick skrotade grejer och reservdelar. Det var jättespännande.”

När han var nio-tio år hade han en rullbandspelare. ”En dag kom det ett band med kinesiskt tal. När vi barn för första gången fick höra det kinesiska språket storskrattade vi. Det lät helt enkelt komiskt och så annorlunda”, berättar Bertil Moritz. Och förtydligar: ”Kom ihåg, på den tiden fanns inte en enda antydan eller spår i radio med mandarin. Det språket kom aldrig ut i etern.”

Byggde avancerad projektor

En annan upplevelse var när han som barn fick träffa sin gammelmorbror Hans Jensen som varit nära 30 år i Kina och som han hört så mycket talas om. ”Vi fyra syskon tyckte han hade kinesliknande ögon. Vi trodde då som barn att även utseendet påverkades av en långvarig vistelse.”

Som 14-åring fick Bertil Moritz en teckningslärare som deklarerade att ingenjörskonst är lika fint som målarkonst och lät skolbarnen bygga maskiner om de hellre vill det. Det lade också grunden för hans uppfinningsrikedom.

Redan då byggde han en projektor med endast två rörliga delar med samma princip som filmning i hög hastighet, det vill säga tusentals bilder per sekund. När han senare valde linjen teknisk fysik på Kungliga tekniska högskolan visade det sig i fotolabbet att principen redan var tillämpad. Han hade alltså oberoende själv kommit fram till samma sak som tonåring. Då förstod han att han kommit rätt.

Arbetar bredare

Idag arbetar Bertil Moritz bredare än med ”bara” elkraft i Kina och hemma: ”Jag engagerar mig också mycket i det framtida energisystemet som ska vara hållbart.” Han har utvecklat ett havsbaserat vindkraftverk som innehåller minsta möjliga mängd stål.

”Det är nu marknaden kommer. Inom några år kan det här blir en gigantisk global business för tiotusentals miljarder kronor. Jag tror att havsbaserad vindkraft och vätgas kommer att ta första plats vad gäller hållbarhet och minsta kostnad för våra barnbarn.”

Han har alltså inte bara lärt sina barnbarn det kinesiska spelet mahjong utan han tänker också på deras framtid.

Bertil Moritz’ kosmopolitiska släkt

Sedan barnsben har Bertil Moritz varit nyfiken på Kina. Inte konstigt eftersom hans mamma hade sex kusiner där. Berättelserna från andra sidan jordklotet grep tag i den unge pojken. Han till och med försökte gräva sig ner till Kina hemma på gårdsplan i Värmland. Efter en meter insåg han vilken krävande utmaning det var.

Men hur var det med de sex kusinerna? Bertil Moritz’ mamma hade en morbror, Hans Jensen (1888-1979). Han kom i 20-årsåldern till Tianjin. Han hade fått jobb i Tyska skolan i den stora hamnstaden öster om Peking. Hustru Frieda var med och de kom att stanna i 28 år. Parets son Ove föddes där.

Lärarkåren i Tysk-kinesiska mellanskolan 1918. Bertil Moritz’ mammas morbror Hans Jensen är nr 3 från höger i första raden. Foto: Från nuvarande skolans museum

Under en period fanns även tre av Hans Jensens åtta systrar i landet, i provinsen Hunan. De fick fem barn under sin vistelse. Så det blev sex kusiner med anknytning till Kina.

Det var många gånger en dramatisk och orolig tid. 1877 hade nationalistiska grupper angripit tyska handelsmän i Tianjin. Det så kallade boxarupproret några år innan Jensens anlände riktades mot det växande utländska inflytandet. Det vände sig både mot missionärer och mot olika utländska företeelser i allmänhet. Boxarna var särskilt aktiva i trakten av Peking och Tianjin.

Åtta utländska makter

Åtta utländska makter hade delat in staden Tianjin i egna zoner och Hans Jensen kom att sitta fem år i krigsfångenskap. Under tiden höll hans fru ställningarna på skolan och tog hand om sonen. Tyska skolan låg i den tyska enklaven. Byggnaden finns kvar och är idag den största skolan i staden, men inte tysk längre.

Paret Jensen kom ursprungligen från ön Sylt, tidigare dansk senare tysk. Han hade fått en bred utbildning i Tyskland och undervisade i Tianjin på motsvarande mellan- och högstadiet i tyska, naturvetenskap och andra ämnen. Med tiden fick han alltmer ansvar på skolan.

Bertil Moritz har forskat i detta och tror att hans släktingar var i Tianjin 1905-1933 – eller eventuellt förskjutet några år. Fångenskapen kan ha varit från 1918 och framåt, men av vilken nation vet han inte. Men det är känt att vid slutet av första världskriget 1918 tog de allierade segrarmakterna tyska och österrikisk-ungerska soldater som krigsfångar.

Anfall mot skolan

Bertil Moritz hörde också talas om en händelse där antingen japaner eller rebeller anföll skolan. I stället för att svara med väpnat motstånd jobbade Hans Jensen som Gandhi och lyckades genom att använda pacifism rädda alla på skolområdet från att bli slaktade.

Tyska koncessionen upphörde 1917, men tyska skolan fortsatte långt därefter.

När Bertil Moritz för några år sedan ville besöka skolan blev han inte insläppt av vakterna. Men en lärare råkade passera och det visade sig att hon var ansvarig för skolans museum. ”Jag hade inte ens en aning om att det fanns ett museum. Men hon bjöd in mig att se det och jag hittade en del historiska dokument. Det var som en extra vinst på bingolotto”, berättar han.

Bertil Moritz vid porten till den mellanskola i Tianjin som tagit över efter Tyska skolan. Det var där hans mammas morbror Hans Jensen var anställd i 28 år. Ungefär hundra år senare kom Bertil Moritz på besök 2019 i samband med att hans ställverk Smart Ring hade installerats i staden. Han säger: ”Det här är en rätt skojig historia som min mamma hade älskat att få höra om hon hade levt.” Foto: Privat

Bertil Moritz är blygsam om sina egna bedrifter. Men han framhåller gärna släktens kosmopolitiska ådra. Till exempel en färgstark släkting och sjökapten från Sylt som var med om att 1838 grunda Hahndorf, än idag en genuint tysk utpost vid Adelaide i Australien. Vad Hans Jensens tre systrar gjorde i fattiga Hunan har inte gått att få fram.

Fem generationer mahjong

Bertil Moritz mamma fick ett mahjongspel i present av sin kusin Ove som lärde henne spelet. Ett sådant spel finns numera hemma hos Bertil Moritz som i sin tur lärt sina tre döttrar att spela. Idag kan flera av hans åtta barnbarn också spela. Så fem generationer har haft och har fortfarande roligt med det.

Morfar Bertil Moritz spelar mahjong med näst yngsta barnbarnet Ellen, fem år. Foto: Privat

”Det är framför allt den historiska symboliken som lockar. Man bygger ju upp kinesiska muren. Och så finns det drakar och vindar bland de brickor man ska samla på.”

”Barnbarnen tycker det är lite kul att få lära sig tidigare obekanta tecken. Exotiskt helt enkelt”, säger Bertil Moritz.

Han berättar också att kineser brukar blomma upp när han säger att han spelar mahjong: ”De blir alltid förvånade att någon västerlänning kan spela det. Det ger en kontakt med kineser som är överraskande positiv.”

Här är fem exempel på Bertil Moritz’ över 50 uppfinningar:

HM Power-gruppen

Bolag i Sverige

Gruppen hålls ihop genom att Bertil Moritz och hans affärskompanjon elkraftingenjören Lars Hjort äger företagen antingen via egna bolag eller privat.

Bertil Moritz är vd för HM Power AB och ordförande eller styrelsemedlem i flera av bolagen. Totalt är cirka 60 personer anställda i de svenska bolagen.

Det är ingen koncernstruktur. ”Vi försöker skapa kundvärde genom att samarbeta med företag i en gemensam nätverks- och ägarstruktur”, säger Bertil Moritz. Samarbetet sker framför allt i följande bolag som de varit med och grundat:

HM Power AB, Västerås, ägs 50-50 av Bertil Moritz och Lars Hjort. Bedriver ledningskonsultation och affärsverksamhet inom elkraftdistribution samt bygger kontrollutrustningar.

HM Power Lofa AB, Västerås, tillverkar och säljer sensorer och manöverdon till luftledningar.

HM Power Sweden AB, Västerås, tillverkar och säljer Smart Ring ställverk.

HM Power Metering AB, Västerås, säljer avancerade elmätare.

Park & Charge AB, Västerås, säljer lösningar för elbilsladdning.

Nätstations Alliansen AB, Västerås och Falkenberg, bygger nätstationer.

Nätstationer HD AB, Västerås, holdingbolag.

Svenska Kraftmontage AB, Falkenberg, monterar allt inom elkraft.

Svenska Kraftbyggarna AB, Falkenberg, monterar allt inom elkraft.

Mälar Kraftservice AB, Västerås, monterar allt inom elkraft.

Nätstationsfastigheter i Västerås AB, ägare av industrifastighet.

Protrol AB,  Mölndal och Ludvika, utvecklar och säljer jordfelsindikatorer.

Bolag i Kina

Delägt bolag i Kina:
Swedish Asia Link i Dongguan, provinsen Guangdong, har cirka 110 anställda. Mekanisk industri, tillverkar bland annat delar till Smart Ring. Bertil Moritz sitter i styrelsen.

Partnerbolag i Kina:
HM Power (Guangdong) Co Ltd i Shunde, Foshan, baserar sin verksamhet uteslutande på produkter och tekniker från HM Power i Sverige. ”Vi deltar aktivt i marknadsföring och seminarier som vår partner ordnar”, säger Bertil Moritz.

Ett Smart Ring ställverk klart för leverans från HM Power (Guangdong) till skidstadion för OS 2022. Tre av cheferna deltar i en ceremoni inför transporten. På den röda banderollen står det ”Eskort av HM Powers ekovänliga ställverk till Pekings OS”. Foto: HM Power (Guangdong)

Kaifa i Chengdu, Sichuan, leverantör av elmätare. Representeras i Sverige av HM Power Metering.

Personruta

Copyright © 2024 Artikelförfattaren och Sweden-China Trade Council. Vid återgivning ska alltid källan anges. All rights reserved.