Kina efter Covid-åren
Snabba omsvängningar
men skakigt på sikt

Publicerad 2023-01-20

Kina gör plötsliga och snabba helomvändningar på flera plan. Bland annat kommer positiva signaler om öppningar för utländska företag och om en mjukare diplomati, ett vänligare ansikte mot Europa. Det är framför allt det akuta krisläget i ekonomin som tvingar fram stora förändringar. Samtidigt gör de skarpa svängarna i politiken att det kan vara skakigt en längre tid.

ANALYS AV GÖRAN LEIJONHUFVUD, goran.leijonhufvud@gmail.com

Ledningen i Peking började med att riva nolltoleransens murar mot coronaviruset den 7 december. Nedstängningarna slog stora hål i ekonomin med alla oberäkneliga och ofta långvariga avbrott. Värsta exemplet var när Shanghai stängde ner i fyra månader under våren ifjol. Det orsakade stor ekonomisk skada i flera led.

Utländska företag övervägde att flytta när deras upparbetade leveranskedjor gick i baklås. Andra nedstängningar ledde till att bönderna inte köra sin skördar till marknaden, och att turismen och serviceindustrin krympte snabbt.

Europeiska handelskammarens ordförande Joerg Wuttke klagade i september 2022 på att den ekonomiska politiken inte längre var förutsägbar utan drabbad av upprepade nyckfulla skiften.

Nära en präriebrand

På ett humanitärt plan blev inlåsningen av de boende i ett lägenhetshus i Urumqi en gnista som höll på att tända en präriebrand. Ett tiotal boende som var inlåsta omkom när byggnaden brann. Händelsen utlöste massprotester i flera städer över hela landet i slutet av november, inte minst i Shanghai

Tiotusentals människor visade att de var hjärtligt trötta på alla rigorösa restriktioner och kontroller. Några ropade högt att president Xi Jinping borde avgå och kommunistpartiet dra sig tillbaka. Det var en typ av krav som inte hörts offentligt sedan 1989. Många demonstranter höll upp vita A4-papper för att illustrera hur deras yttrandefrihet censurerats på nätet. Det folkliga missnöjet hade redan börjat pysa ut i sociala medier under fjolåret.

Nolltoleransen fungerade under 2020 och 2021 i den meningen att den höll nere dödstalen. Men när viruset muterade till de mer smittsamma varianterna höll inte ramarna längre. Restriktionerna och nedstängningarna blev alltmer absurda.

Över en natt

Partiet reagerade snabbt med stora polisuppbåd mot de öppna gatuprotesterna och nyckelpersonerna kallades till ingående förhör. Samtidigt kom den officiella helomvändningen i attityden mot viruset. Nästan över en natt försvann alla restriktioner. Viruset klassas idag mera som en vanlig förkylning eller influensa som får fritt spelrum i hopp om att bygga upp en flockimmunitet.

Men 20 dagar efter slopandet av restriktionerna uppskattade ansvariga på hälsoministeriet i förtroende att cirka 250 miljoner personer var sjuka i covid. De allra flesta var utan allvarliga symptom, rapporterade Financial Times.

Men den sjukdom som sysselsätter partiledarna idag är tillståndet i ekonomin efter covid-åren. De har börjat skriva ut en del nygamla recept som att återigen lätta på krediterna trots att tidigare skuldberg inte är avverkade, särskilt inte i den blödande fastighetsbranschen.

NYÅRSVIBBAR på Disneyland i Shanghai. Alla får röra sig fritt men många har munskydd kvar. Foto: ChinaImages/Sipa USA/TT

Häromdagen kom regeringens officiella statistik för helåret 2022 med en BNP-tillväxt på 3.0 procent, ned från 8.4 procent året innan. Det är en av de allra sämsta siffrorna någonsin för Folkrepubliken Kina. Fjärde kvartalet stannade för övrigt på nolltillväxt.

Ökat stöd till teknikjättar

Efter det årliga ekonomiska arbetsmötet med partiets centralkommitté i december gick president Xi Jinping ut och lovade att internetjättarna Alibaba och Tencent ska få ökat stöd för att skapa arbetstillfällen och stärka landets ekonomi. Under de senaste två åren har partiledningens attityd mot de högteknologiska bolagen annars varit att försöka bromsa konkurrerande maktspelare som samlar på sig iögonenfallande rikedomar.

Signalerna efter mötet gick också ut på att ge mer stöd och trygghet åt privata små och medelstora företag, som hamnat litegrann i skuggan på senare år då statliga sektorn faktiskt växt till sig igen. Dessutom ska återigen den inhemska konsumtionen uppmuntras, nu för att uppväga svårigheterna för Kinas utrikeshandel under risken för en global recession

Förändringarna och stämningsläget börjar så smått påminna om när landet öppnade upp alltmer i början av 1980-talet. Vissa av lättnaderna idag kom ganska snart efter den stora partikongressen i november i fjol då Xi Jinping i praktiken säkrade sina ledarposter i partiet och staten på livstid.

Flygtrafiken repar sig

Idag välkomnar de utländska handelskamrarna sådant som att flygtrafiken repar sig och att restriktionerna och karantänerna vid inresa är slopade.

Det börjar också dyka upp rubriker i omvärlden om en diplomatisk charmoffensiv från Kinas sida. En viktig markering från regeringen i Peking är att återigen bemanna sitt representationskontor i EU. Det har stått tomt under ett år då parterna grälat om handels- och investeringsfrågor.

Den nyanlände EU-ambassadören Fu Cong säger att den ryska invasionen av Ukraina har skapat en svår geopolitisk ställning för Kina i Europa. Han säger att han vill avpolitisera relationen med EU och är besviken för att Kinas uttalanden om att kriget måste få en fredlig lösning inte kommer fram i mediebilden.

Enligt Financial Times har kinesiska tjänstemän i privata samtal med europeiska diplomater till och med sagt att de vill distansera sig från Ryssland. De påstår att Putin är galen och att Kina inte visste att han skulle anfalla Ukraina, enligt tidningen.

Oro för hinder i EU

I sin första intervju i Bryssel häromdagen säger Fu Cong till South China Morning Post att han är orolig för att allt fler EU-länder lägger ut hinder för kinesiska investeringar. Utan namns nämnande syftar han antagligen även på Sverige.

Hans budskap till dessa länder är att om de vill få ökad tillgång till kinesiska marknaden så kan de ju blåsa liv i (ratificera) det gemensamma investeringsavtalet som hamnat i frysen. Samtidigt säger han att kommunistpartiets kongress visade att Kina generellt sett tänker öppna upp mer.

I den stora ommöbleringen på kinesiska UD har Qin Gang, den kinesiske ambassadören i USA, utsetts till ny utrikesminister. Vid avresan från Washington talade han varmt om sin beundran och tacksamhet gentemot USA och det amerikanska folket.

Vargkrigarna får kliva av

I samma veva har den aktiva falangen av skarpt nationalistiska ”vargkrigare” på kinesiska UD tappat sina betydelsefulla uppdrag och placerats på olika reträttposter i byråkratin på hemmaplan.

De kinesiska ledarna verkar ha insett att vargkrigarnas konfrontativa uppträdande har skadat Kinas rykte i viktiga länder. Det är fråga om stater där Peking vill förbättra handelsutbytet för att stimulera sin sjunkande ekonomi.

Pendelrörelser i historisk tid

Stora pendelrörelser mellan slutet och öppet samhällsklimat som nu har varit en del av folkrepublikens historia sedan 1950-talet. De har även rötter i det kinesiska rikets flertusenåriga arv, om vi får tro historikerna.

En beläst vän plockade en gång fram ett talesätt som beskriver skiftningarna mellan två poler under dynastin Zhou på 1100-talet före vår tideräkning: ”Kung Wen, den kultiverade, sörjde för de skriftlärde; Kung Wu, den krigiske, var mer sträng.” Det är ord som jag hört andra kineser applicera på nutida sammanhang.

Pendelrörelser under folkrepublikens tid

Under en relativt lugn period av uppbyggnad efter revolutionen och maktövertagandet 1949 fick kapitalisterna fortsätta att verka, därefter socialiserades industrin 1956.

Under De hundra blommorna 1956 tillät Mao Zedong utökad yttrandefrihet, men den kampanjen följdes av en arresteringsvåg.

Den storskaliga kollektiviseringen under Stora språnget 1958 följdes av lättnader för hushållen när språnget blev en kraschlandning och en svältkatastrof som krävde tiotals miljoner människoliv. En eftergift, en öppning var att familjerna fick små privata jordlotter och rätt att sälja sina produkter på en fri marknad.

Den extremt vänsterorienterade kulturrevolutionen 1966–1976 stämplade sådant som privata jordlotter och fria marknader som allvarliga kapitalistiska avvikelser. Men kulturrevolutionen följdes av marknadsreformerna och öppningen utåt från 1979 under reformarkitekten Deng Xiaoping.

Studentrörelsen 1989, som slutade i ledarnas motreaktion med en massaker, följdes av politisk och ekonomisk åtstramning, som i sin tur följdes av påskyndad liberalisering av ekonomin med en omfattande privatisering.

Därefter har Xi Jinpings makttillträde 2012 lett till en kraftig åtstramning av yttrandefriheten, efter en tid av ökade möjligheter på internet.

Så kom då ytterligare åtstramning och superkontroll under covid från och med 2020, följt av de begynnande lättnader vi ser idag.

Men vi kan alltså inte utesluta nya pendelrörelser. Fast på söndag firar kineserna nyår, Kaninens år. Då tänker de inte så mycket på sådant.

Copyright © 2024 Artikelförfattaren och Sweden-China Trade Council. Vid återgivning ska alltid källan anges. All rights reserved.