Kapitalkontroller viktigt verktyg motverka finansiell turbulens  

Publicerad 2017-02-27

I november 2016 infördes ytterligare begränsningar av företags möjlighet att föra ut kapital ur Kina. Begränsningarna gäller både utländska och inhemska företag. Förändringen innebär att både interna lån och utdelningar nu kräver godkännande från lokala myndigheter. Erfarenheten från SEB:s lokala representation är att dessa flöden inte stoppats men att transaktioner nu tar betydligt längre tid. Övervakningen av redan existerande kapitalkontroller har dessutom skärpts och reglerna för bankernas rapportering av kunders transaktioner över gränserna ska stramas åt. Ett annat nytt initiativ är att myndigheterna även börjat begränsa kinesiska företags direktinvesteringar utomlands.

AV ANDREAS JOHNSON, SEB Research & Strategy

Vad är då anledningen till att utöka kapitalkontrollerna som både försvårar för företag och även motverkar Kinas långsiktiga mål att avreglera finansiella marknader och utveckla yuanen till en fritt flytande global valuta? Förklaringen är utflödet av kapital från Kina. Kontrollerna är ett verktyg för att motverka detta och säkra den finansiella stabiliteten. Utflödena sätter nedåtpress på valutan och riskerar att skapa oro på finansiella marknader. Början av 2016 präglades av turbulens på kinesiska marknader som spred sig vidare globalt. Turbulensen orsakades av en kombination av oro kring yuanen och växelkurspolitiken, kapitalutflödena samt risken att Kinas ekonomiska tillväxt stod inför en kraftig inbromsning. Den finansiella turbulensen avtog under våren men kapitalutflödena sköt åter fart under hösten vilket fick myndigheterna att införa nya kapitalkontroller. I januari i år föll valutareserven under 3000 miljarder dollar vilket väckte viss uppståndelse på marknaderna. Kapitalutflödena fortsätter men de nya kapitalkontrollerna har bidragit till att utflödena dämpats senaste tiden. Om utflödena börjar skjuta fart igen finns en risk att kapitalkontrollerna åter utökas.

Utflödena av kapital drivs av flera faktorer vilka kan delas in i fyra huvudgrupper: kinesiska företags amortering av utlandslån, ökad kinesisk aptit på utländsk valuta, ökat intresse för valutasäkring samt minskat intresse i omvärlden att hålla yuantillgångar. Ingen av faktorerna är egentligen något allvarligt problem. Exempelvis är det i grunden positivt att kinesiska företag minskar sin skuldsättning i utländsk valuta. När oro för kinesisk ekonomi sammanfaller med förväntningar om en försvagning av yuanen mot dollarn samverkar dock faktorerna och gör att utflödena skjuter fart. Kapitalutflödena behöver inte betyda att det finns något akut problem i den kinesiska ekonomin och höstens dollarförstärkning var en viktig anledning till att utflödena åter tog fart. Kapitalkontrollerna minskar utflödena och gör det enklare att möta nedåtpressen på yuanens växelkurs.

Kina har ett överskott i bytesbalansen men detta är otillräckligt för att möta kapitalutflödena. Därför använder centralbanken valutareserven till att stödköpa yuan. Det finns därmed ett samband mellan kapitalutflöden, yuanens växelkurs mot dollarn samt valutareserven. Vår bedömning är att kapitalutflödena fortsätter under 2017 och att centralbanken även framöver kommer att använda valutareserven till att stödköpa yuan för att begränsa försvagningen av valutan. Sedan toppen i mitten av 2014 har reserverna minskat med en fjärdedel men ligger ännu långt över kritisk nivå och centralbanken kan fortsätta intervenera för att stötta yuanen under lång tid framöver. Även om valutareserven skulle fortsätta minska i samma relativt snabba takt som de senaste sex månaderna skulle det ta flera år innan reserven börjar närma sig vad IMF menar är en kritisk nivå. Detta bygger dock på att kapitalkontrollerna upprätthålls då de innebär att Kina kan klara sig med en mindre valutareserv än man annars hade gjort. SEB:s prognos är att yuanen försvagas något under 2017 och står i 7,05 mot dollarn vid årets slut.

Önskan om stabilitet inför politisk ommöblering men USA ett osäkert kort

I slutet av 2017 kommer den stora politiska ommöblering som genomförs i Kina vart femte år ske. En stor del av ledarskapet i Kommunistpartiet ska ersättas. Förändringen sker på alla politiska nivåer men det största intresset riktas mot kommunistpartiets högsta politiska ledning, politbyråns ständiga utskott, där president Xi Jinping och premiärminister Li Keqiang innehar två av de sju platserna. Det mesta av det politiska spelet inför förändringen försiggår i det tysta och det är därför svårt att spekulera om utfallet. En generell slutsats kan dock dras. Peking vill ha stabilitet både på finansiella marknader och tillväxtmässigt under 2017 inför det politiska skiftet.

Sannolikt kommer Peking därför att vara försiktigt med att genomföra mer genomgripande ekonomiska reformer. Man vill inte riskera att den stora turbulens på finansiella marknader som orsakades av den dåligt kommunicerade förändringen av valutapolitiken 2015 återkommer. Kapitalkontrollerna kan ses som en del av denna försiktighet och kommer därför sannolikt att ligga kvar under 2017.

Sammantaget pekar det mesta på att 2017 kommer att bli ett relativt odramatiskt år för den kinesiska ekonomin. Ett osäkert kort är dock relationen till USA. Det är tydligt att Trumpadministrationen lägger om handelspolitiken i klart protektionistisk riktning. Än så länge har fokus legat på USA:s handel med Mexiko. Ett uttalat mål är dock att minska USA:s underskott i handelsbalansen. Från den synvinkeln är handeln med Kina ett betydligt större ”problem” då den ger upphov till omkring hälften av det totala underskottet. Det finns därför en risk att USA inför tullar på import från Kina. Kina har dock goda möjligheter att kontra med egna handelshinder och att konflikten eskalerar till ett handelskrig. Detta är en risk som inte går att bortse från men det är inte troligt att ett sådant scenario skulle spelas upp redan under 2017. De senaste signalerna från Trumpadministrationen har dessutom indikerat att man åtminstone inte i närtid kommer att konfrontera Kina vad gäller handels- och valutapolitik.

Andreas Johnson är makroanalytiker på SEB med fokus på tillväxtekonomier. Andreas Johnson har tidigare arbetat på Riksbanken och har även erfarenhet från akademien. Genom KinaNytts gästanalytiker har vi ambitionen att ge våra läsare djupare insikter om den ekonomiska utvecklingen i Kina och dess konsekvenser både nationellt och internationellt. Artikelförfattarens analys är givetvis unik och ger uttryck för respektive analytikers bedömning av den rådande situationen vid artikelns tillkomst.

Copyright © 2024 Artikelförfattaren och Sweden-China Trade Council, Vid återgivning ska alltid källan anges. All rights reserved.