Juliette Lascoux - tillbaka i Shanghai som ny chef för SEB
"Jag får vara med där
viktiga saker händer"

Publicerad 2023-02-13

”Jag ville ha jobbet för att det är spännande att arbeta med SEBs affärer i Kina på plats och särskilt i en tid av enorma förändringar. Det finns ju idag en osäkerhet kring Kinas framtid och plats i världen och jag får vara med där viktiga saker händer.” Så säger Juliette Lascoux, ny chef för SEB i Shanghai. Hon tror på en stark återhämtning i år i den kinesiska ekonomin nu när alla restriktioner mot covid är bortsopade.

Shanghai idag skiljer sig mer än vad hon väntat efter sin stationering där för drygt tio år sedan. ”Luften är renare, levnadskostnaderna högre, människorna allmänt artigare och e-handeln är extremt utvecklad.”

Av AGNETA ENGQVIST, agneta.engqvist@gmail.com

”Efter covid fokuserar Kina hundra procent på ekonomin igen. Vi kommer att se en stark ökning av konsumtionen i första hand. Människor har sparat mycket under pandemin och kommer att vilja spendera igen”, säger Juliette Lascoux.

Till exempel väntas den inhemska turismen och restaurangbesöken öka och bidra till en starkare tillväxt under 2023. Även den svårt krisande fastighetssektorn får en livboj. BNP väntas öka uppemot 6 procent jämfört med 3 procent under 2022.

Juliette Lascoux, född Zhiqun Xue, är en av de många unga och ambitiösa kineser som lämnade hemlandet på 1980-talet för att studera vid utländska universitet. Detta gjorde hon både i Stockholm och i Madison, USA. Därefter har hon varit SEB trogen i hela sin snart 30-åriga yrkeskarriär, det vill säga över halva livet.

Nu tar hon över det största nordiska bankkontoret i Kina med 45 anställda. Därifrån betjänar de 400 företagskunder i landet, i första hand från Sverige, Tyskland och Storbritannien.

Fem fina år förra gången

”Kontoret ligger mig varmt om hjärtat. Jag var med och byggde upp verksamheten under en expansiv period från 2009 till 2014 och de fem åren är bland de bästa i mitt yrkesliv. Vi tog in många nya kunder och lanserade nya bankprodukter. Vi var några få och alla jobbade tätt ihop. Jag fick uppleva en start-up utan en riktig nedsida vad gällde risken för oss anställda.”

Hon ser det nya uppdraget som chef för SEB i Shanghai som ett naturligt nästa steg i sin karriär samtidigt som det sammanfaller med bankens behov. ”Jag känner mig mogen och inspirerad att ta jobbet och ansvaret. Jag har jobbat med ett stort antal länder från Stockholm i många år, nu ser jag fram emot att verka på plats.”

På ett sätt var tidpunkten svår med all osäkerhet kring hur familjen skulle fungera i en tid av kinesisk isolering under pandemin. ”Men jag räknade med att Kina skulle öppna upp efter en så lång nedstängning. Dessutom var banken flexibel med villkoren för boendet och annat när jag inte var beredd att ta med familjen i början.”

Det tog två månader för Juliette Lascoux att få arbetstillstånd från Foreign Expert Bureau i både Shanghai och Peking denna gång. Den processen tog tidigare högst tre veckor. Det var också nytt att ansökningar numera skickas vidare till Peking för granskning av flera myndigheter. Förklaringen som hon fick var att dröjsmålet berodde på restriktioner kring covid.

”Superspännande storstad”

Pandemin spökade också vid försöken att ta sig från Sverige till Kina. Många flyg ställdes in och Juliette Lascoux testade själv positiv för covid. Allt detta bidrog till fördröjningen. Hon utsågs till chef för SEB i Shanghai i juni i fjol men var inte på plats på kontoret förrän den 9 november.

Hon tycker att Shanghai är en superspännande storstad med sina många olika kvarter.

”Den är som en federation av små städer. Staden liknar mer London än Paris. Det är en stad med historia men samtidigt modern. Shanghai är verkligen en affärsvänlig stad med sina många fria handelszoner där företag kan göra affärer på mer fördelaktiga sätt.”

ÄNTLIGEN. Med det ordet beskriver Juliette Lascoux sitt möte med sin 89-åriga mamma på äldreboendet i Nanjing under det kinesiska nyårsfirandet nyligen. På grund av restriktionerna kring covid hade de inte setts på tre år. Foto: Privat

”Shanghaiborna är pragmatiska och öppna för nya idéer. De testar ofta nya sätt att göra affärer och vågar ändra på regler och förenkla  administrativa processer. De är ofta mera nyfikna på västerländsk livsstil och mottagliga för nya saker alltifrån kaffe, lussekatter och ost till brunch och gym.”

Attraktiv infrastruktur

Hon attraheras av både människorna och infrastrukturen. Hon nämner mobilnätverken och alla e-handelsplattformarna, liksom vägarna, broarna och tunnelbanelinjerna som hon tycker är mera moderna och välskötta jämfört med till exempel New York. Men trafikstockningarna gillar hon inte.

Juliette Lascoux talar inte Shanghaidialekten själv men förstår en del. ”Den är alldeles speciell och svår att förstå, men den känns bekant. Pekingdialekten är lättare för den är som standard mandarin.”

FRANSKA SEKTORN. Juliette Lascoux älskar att promenera under platanträden vid de låga husen och ibland ta bilder som denna i de gamla kvarteren kring Yueyang Lu-gatan. Området kallades franska sektorn under Shanghais halvkoloniala tid före 1949. Foto: Juliette Lascoux

HÖSTKÄNSLOR. På höstarna i Sverige kunde Juliette Lascoux längta efter platanlöven som hon vande sig vid på gatorna i Shanghai första vändan där. Foto: Juliette Lascoux

Hon ser sin egen hemstad Nanjing – 30 mil nordväst om Shanghai – som mindre internationell och mera uniform än Shanghai. Samtidigt är Nanjingborna stolta över sitt historiska arv som den forna kejsarstaden och det finns en lång och djup intellektuell tradition. Vissa, särskilt de som jobbar på universitet, hävdar att Nanjing liknar Boston och att Shanghai är mer som New York.

Juliette Lascoux, två år, tillsammans med sin åtta år äldre bror Zhixiong Xue i en fotoatelje i Nanjing 1970. Foto: Privat

”Men Nanjing är också en mindre stad. Det finns tre-fyra första rangens storstäder i Kina som Peking, Shanghai, Shenzhen och Guangzhou (Kanton). Alla andra är lillebror”, lägger hon till. Vad gäller Pekingborna noterar hon att de gärna pratar politik.

Snabb smittspridning

När KinaNytt frågar vad hon är mest orolig för att möta i Kina idag svarar hon:

”Människor som lever i en annan värld och som det inte går att kommunicera med på grund av politisering, nationalism och/eller polarisering.”

Restriktionerna kring covid är borta sedan den 7 december. Därefter gick infektionstalen upp brant och människor var rädda, enligt Juliette Lascoux. Hon beskriver en tom stad under de första dagarna efter att alla spärrar släppt och säger: ”Samhället har blivit polariserat. Somliga tycker fortfarande att staten ska ta ansvar för människor och kontrollera spridningen. Andra jublar över öppningen.”

I fjol var Juliette Lascoux den enda av de anställda på Shanghaikontoret som hade haft covid – som hon fick i Sverige. Men i början av januari i år hade plötsligt 84 procent av de anställda där smittats sedan restriktionerna slopats. Nu är den tröskeln passerad och stämningen på kontoret är gladare och mer avspänd. De anställda ser fram emot att gå tillbaka till det gamla normala livet. Alla kan gå till frisören, restaurangerna är fullsatta igen.

Teater från Taiwan

Nyligen var Juliette Lascoux på teater för att se en åtta timmar lång pjäs inkluderat en paus på 2.5 timmar. Den taiwanesiske författaren och regissören Lai Sheng Chuan vill med pjäsen “uppmuntra åskådarna att gå in i denna historia om att se sig själva tillsammans med andra och låta drömmar blandas”, enligt presentationen från teatern.

Det var cirka 500 personer i salongen och varenda restaurang i den köpgalleria där teatern ligger vara också fullsatt. Nu ser bankchefen fram emot att gå på både teater och museer.

”Men människor är fortfarande rädda för att bli smittade och de flesta bär mask utan att vi på kontoret kräver det. Jag gör det också av respekt för dem som fortfarande är rädda. Så fort jag inte är ensam bär jag mask”, säger hon.

Ekonomin drar igång

Nu när kinesiska nyåret och långledigheten är över räknar Juliette Lascoux med att kundbesöken kommer igång på allvar. ”Och vi kan återigen besöka våra kunders huvudkontor i deras hemländer. Samtidigt kan kunderna förhoppningsvis få igång investeringar i Kina när deras huvudkontor återigen kan besöka verksamheterna här.”

Hon konstaterar att covid och restriktionerna har varit en prövning för de svenska företagen. ”Affärsaktiviteterna stannade upp vid nedstängningarna. Det blev många störningar i leveranskedjorna och produktiviteten gick ner. Allt detta hade också en negativ inverkan på banken.”

Bland de positiva tecken som hon ser nämner hon särskilt fastighetssektorn. ”Den kallas återigen en grundpelare i ekonomin och kinesiska banker uppmuntras nu av regeringen att som tidigare låna ut pengar till så kallade friska bolag i sektorn. Om den kommer igång driver det förmodligen upp efterfrågan på en rad områden som råvaror och materiel för byggena”, säger hon.

Enorm skillnad utan restriktioner

Hon tycker att det är en enorm skillnad sedan inskränkningarna slopats. ”Jag kan gå in på alla ställen utan att först behöva ta fram min hälsokod på mobilen. Jag behöver inte komma ihåg att göra PCR-test varannan eller varje dag. Jag behöver inte vara orolig for att testas positiv och skickas till kollektiv karantän. Jag behöver inte heller lägga upp förråd för hemkarantän.”

MINNE BLOTT. Idag köar ingen längre vid båsen för att ta sina covid-test. Juliette Lascoux tog bilden på Yueyang Lu-gatan efter att restriktionerna slopats.

Redan i de tidiga kontakterna med KinaNytt förutsåg Juliette Lascoux att åtgärderna mot covid skulle upphöra. Hon trodde att det var omöjligt att ha dem i all oändlighet.

”Det hade redan pågått i tre år. Det funkar inte för ekonomin och människorna orkar inte heller. Jag kunde se att de var uttröttade på restriktionerna när jag kom till Shanghai i november.”

”Men jag förutsåg inte att de skulle försvinna redan under 2022. Som de flesta andra trodde jag att de skulle fasas ut efter första kvartalet 2023. Jag var överlycklig förstås.” Nu kan resten av hennes familj börja planera för att ansluta i Shanghai under våren.

Samtidigt har hon själv kunnat resa till Sverige för en intern konferens och för att träffa kunder – utan att behöva oroa sig för att hamna i karantän när hon kommer tillbaka till Shanghai.

Hon förklarar att det dröjer innan kineserna kan flyga utomlands så snart och mycket som de vill. De får köa för pass och visum. Antalet flygningar är ännu långt ifrån normaliserat och flygpriserna är väldigt höga, vilket även påverkar utländska affärsresenärer.

Växte upp i en tid av knapphet

Juliette Lascoux berättar att hon växte upp i 1970-talets Kina med ekonomisk knapphet och ransonering. ”Jag minns alla kuponger som mamma hade för att handla olika basvaror som olja, socker, ris och bomull. Och elavbrott hade vi ofta.”

”Mina föräldrar var universitetsprofessorer. Under kulturrevolutionen (1966-76) skickades de ut på landsbygden under korta perioder på några månader. Jag fick åka med och minns det som en rolig tid. Men pappa som jobbade på ett lantbruksuniversitet var stationerad i en närliggande mindre stad under många år och fick veckopendla.”

SKÅL FÖR KANINENS ÅR på äldreboendet. Till höger sitter Juliette Lascouxs mamma, Yan Oijie, omgiven av den uppspelta personalen på själva kinesiska nyårsafton nyligen. Boendet drivs av den franska vårdkoncernen Orpea. “Jag är så glad att min mamma kan bo på ett tryggt och bekvämt ställe och särskilt under pandemin då ingen kunde besöka henne.” Foto: Privat

Juliette Lascoux kom till Sverige 1988 som stipendiat i ett svenskt-kinesiskt studentutbyte. Då visste hon nästan ingenting om landet förutom att statsminister Olof Palme hade blivit mördad.

Ett administrativt misstag från den kinesiska sidan gjorde att hennes ankomst blev fördröjd. I mellantiden fick hon två års studier på språkuniversitetet i Peking, med bland annat en kurs i svenska. Där fick hon veta att svenskar gillar ärtsoppa och pannkakor. Och att ärtsoppan är så tjock att man äter den med sked istället för att dricka den.

Fanny och Alexander

Eleverna fick också se Ingmar Bergmans film ”Fanny och Alexander” på svenska ambassaden i Peking. ”Jag förstod inte ett ord då. Men vi fick i alla fall se lite av Uppsala. Det var först efter att jag hade bott i Sverige många år och lärt mig svenska som jag började älska filmen.”

I början blev hon förvånad över att mycket var gratis i Sverige som sjukvård och utbildning. Samtidigt var levnadskostnaderna mycket höga. Hon nämner priserna på paprika, färsk ingefära och böcker. Rummet på studenthemmet vid Stockholms universitet var ”supersnyggt och lyxigt med egen dusch”. Mörkret på vintern var det som var svårast att anpassa sig till. Hon saknade vintersolen och maten hemifrån.

STUDENT I SVERIGE. Juliette Lascoux övar sin kalligrafi. Foto: Privat

Hon tyckte det var jobbigt att man alltid måste boka tid, till exempel till läkare eller sjukhus för någon vanlig åkomma. Man kan inte bara gå direkt till ett sjukhus som i Kina.

 “Men idag är skillnaden mindre mellan Sverige och Shanghai”, säger hon.

Osten var en chock

En del kinesiska studenter i Sverige får ont i magen den första tiden eftersom de är inte vana att äta kalla råa sallader till lunch. ”Jag hade inga problem med det, men maten var inte särskilt god i min smak. Vi åt inte mycket sallad utan lagade mat själva. Första gången jag smakade på ost fick jag en chock. Jag hade väntat mig en smörliknande smak. Men nu gillar jag ost”, berättar Juliette Lascoux.

”De svenska lärarna var mycket artiga och snälla. Min svensklärare på universitetet var mycket duktig, men det var också mina svensklärare i Kina.” Hon tycker också att det svåraste är att skriva på svenska, liksom grammatiken eftersom den skiljer sig från den engelska som hon började med redan i tioårsåldern i skolan. Men hon klarade det så kallade rikstestet i svenska efter ett års intensiva studier.

Ekonomiskt var det hårda tider. Juliette Lascoux fick stipendium för tre år, men ville gärna läsa färdigt och ta en fil kand med företagsekonomi och det tog fyra år. ”Vi studenter sommarjobbade och sparade. Men visst hade vi fester och reste till och med utomlands. Bio kunde vi också unna oss ibland.”

Inspirerande studier i USA

Hon besökte bland annat sin åtta år äldre bror Zhixiong Xue som studerade biokemi vid University of California (UCLA) i USA där han senare doktorerade. Idag jobbar han på ett stort amerikanskt bolag.

Juliette Lascoux tyckte det amerikanska studielivet var attraktivt och följde med när maken fick jobb på University of Wisconsin i Madison. Där tog hon sin magisterexamen i nationalekonomi. ”Det var inspirerande med alla engagerade professorer och studiekamrater från så många olika länder. En hel del var briljanta. Det var en mångfald som gjorde det lättare att smälta in i den universitetsvärlden.”

KinaNytt frågar om hon och hennes bror fick inpräntat hur viktigt det är att studera flitigt. ”Ja absolut, men det var en allmän värdering i samhället också. Än idag anser många kineser oavsett familjebakgrund att utbildning är den viktigaste investeringen i livet.”

Det var på studenthemmet i Stockholm som Juliette Lascoux träffade sin make Martin Lascoux som också bodde där. Han hade doktorerat vid Paris universitet som hade ett samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet.

Idag är hon både fransk medborgare sedan 1999 och svensk medborgare sedan 2021. ”Tyvärr tillåter inte Kina dubbla medborgarskap. Jag är inte längre kinesisk medborgare.”

Globaliserad språkfamilj

Familjen Xue Lascoux framstår som ett exempel på vår globaliserade värld. De är nu utspridda i tre städer på två kontinenter och talar fyra språk kors och tvärs sinsemellan när de är samlade.

Juliette Lascoux befinner sig ju i Shanghai, maken fransmannen Martin Lascoux bor i Stockholm men arbetar som genetikprofessor  i Uppsala, sonen Antoine studerar matematik och datorkunskap i Paris och dottern Clarisse går på franska skolans gymnasium i Stockholm.

”Jag och min man pratar engelska med varandra. Min man talar franska med barnen och jag använder en blandning av kinesiska och engelska med dem. När de var små pratade jag svenska med dem också. Idag talar barnen kinesiska på basnivå. Sinsemellan pratar de franska, som jag förstår ganska bra. De gick i fransk skola både i Shanghai när de var små och sedan i Stockholm.”

De använder inte svenska ofta men kan handla och åka kollektivt till exempel.

Västerländskt förnamn

”Jag tog Juliette som mitt västerländska förnamn när jag började på SEB 1995. På den tiden var det vanligt för kineser som jobbade på utländska företag att ha sådana.”

”Jag gjorde det också för underlätta för mig själv eftersom många hade svårt att uttala mitt kinesiska förnamn Zhiqun. Varje gång måste de fråga. Min man kan fortfarande inte uttala det helt rätt heller, han kallar mig för mitt efternamn Xue. En del vänner som känt mig länge använder också det. Jag tycker själv att Juliette ligger nära Zhiqun uttalsmässigt, det var min franska svägerskas förslag.”

Det har hänt att människor tror att det är en fransyska de ska träffa, särskilt när hon bara använder namnet Juliette Lascoux. Vissa tror att jag är adopterad och då är det inte så märkligt. Det är jobbigare i Frankrike eftersom jag inte talar bra franska.”

Ibland när hon ska checka in på hotell och räcker fram sitt franska pass kan hon be en stilla bön om att någon flerspråkig receptionist inte ska börja konversera med henne på franska.

Älskar idén om banking

Såhär förklarar Juliette Lascoux varför hon stannat så länge inom samma bank: ”Jag har haft möjlighet att göra olika jobb inom banken och känner att jag kunnat utvecklas hela tiden. SEB är den mest internationella banken i Sverige. Och den är rätt för mig eftersom jag vill jobba med företag och finansiella institutioner i deras internationella affärer. ”

SEB PÅ KINESISKA MUREN. 2011 gjorde kontoren i Peking och Shanghai en gemensam utflykt till Badaling. Juliette Lascoux sitter i första raden, tredje person från vänster med röda skor. Foto: Privat

Hon älskar idén med banking som ett sätt att fördela samhällets finansiella resurser mellan olika grupper, alltså dels de som har överskott av kapital och dels de som behöver låna som de unga och gamla. Hon säger att pengarna allokeras på ett sätt som skapar nytta och välstånd för människor.

”Jag är intresserad av samhällsekonomiska frågor. Banking ger mig en inblick i många olika sektorer och en djupare förståelse för samhället och världen. Sedan gillar jag sällskapet med många duktiga kolleger och känslan av att vi skapar ett värde tillsammans.”

Fakta om Juliette Zhiqun Xue Lascoux

Fakta om SEB i Shanghai och Asien

Copyright © 2024 Artikelförfattaren och Sweden-China Trade Council. Vid återgivning ska alltid källan anges. All rights reserved.