Ny bok om Xi Jinpings ekonomiska filosofi
Hur ska utländska företag
förhålla sig till Xikonomi?

Publicerad 2024-01-08

Vad är Xiconomics egentligen? Vad är huvuddragen i president Xi Jinpings ekonomiska politik, xikonomin på svenska om man så vill? Och hur ska olika typer av utländska företag förhålla sig till Kina? I en uppmärksammad bok tacklar den brittiske professorn och sinologen Andrew Cainey sådana frågor utifrån nya infallsvinklar.

Han har även en bakgrund som rådgivare åt utländska företag i Kina. Och han råder dem att planera för en starkt föränderlig framtid i landet.

Bokens titel är: Xiconomics. What China’s Dual Circulation Strategy Means for Global Business.

AV GÖRAN LEIJONHUFVUD, goran.leijonhufvud@gmail.com

Även kinesiska media använder termen xikonomi för den ”ekonomiska filosofi” som Xi Jinping utvecklat sedan han blev Kommunistpartiets ledare 2012. Hans linje beskrivs av partipressen som ”holistisk och inriktad på människorna”. Holistisk betyder då att Xi skulle se samhället som en helhet skild från de ingående beståndsdelarnas egenskaper.

”Fina ord, men vad betyder de egentligen i praktiken”, kommenterar Andrew Cainey i ett samtal om boken nyligen med kolumnisten Christopher Marquis.

Cainey kan också se holistiska inslag i president Xi Jinpings program. ”Det handlar om fördelningen av välfärden och om nationell säkerhet och en starkare roll för ideologi nu”, säger han. Cainey tillägger att Xi som partichef förutom alla andra nyckelposter till och med har tagit makten över tillämpningen av den ekonomiska politiken. Den har tidigare vilat hos respektive premiärminister i regeringen.

Dubbla cirkulationer

Det var på våren 2020 som Xi Jinping lanserade strategin om den dubbla cirkulationen. Ekonomer har länge betraktat världsekonomin som ett flöde som cirkulerar mellan olika ekonomiska aktörer och enheter. Men så här resonerar Xi enligt Andrew Cainey: ”Låt oss dela världen i två delar. Det finns den interna cirkulationen, alltså den inhemska ekonomin, och det finns den externa cirkulationen som äger rum i hela världen.”

Idag kommer världen ut från ett par årtionden av ökande så kallad ”sömlös globalisering” där nationsgränser skulle betyda allt mindre, enligt Andrew Cainey. Nu ser han hur ”alla aktörer såsom företag och nationer inklusive Kina, USA och Europa återigen blir mer medvetna om den dubbla cirkulationen med ’hemma’ och ’hela världen’. Vi är inne i en period av frikoppling, avglobalisering och minskat risktagande”.

Intern cirkulation och stabilitet

När Xi Jinping lanserade sin strategi 2020 var han tydlig med att den interna cirkulationen skulle vara stöttepelaren eller huvudfåran framför den externa. Den inhemska konsumtionen, den teknologiska kapaciteten och självförsörjningen skulle öka – allt i och för sig målsättningar som introducerats till och från tidigare.

Idag går mycket ut på att stärka den nationella säkerheten. Just stabiliteten  är en utgångspunkt som presidenten gillar att klistra på vilken verksamhet det än gäller.

Författaren till boken Xiconomics. What China’s Dual Circulation Strategy Means for Global Business, Andrew Carney.

Samtalet mellan Andrew Cainey och Christopher Marquis mynnar ut i att Xi och hans medhjälpare har stora problem med att få fart på konsumtionen. Och det särskilt på sistone, när tillväxtmotorn hackar i omstarten efter de strikta restriktionerna mot covid-19. Kineserna har blivit mer osäkra på framtiden och fortsätter att spara sina pengar och deras konsumtion ligger på en klart lägre andel av BNP än i andra länder.

Ökad otrygghet

Familjernas ekonomiska otrygghet ökar efter några av Xi Jinpings uttalanden på sistone, påpekar Andrew Cainey. Apropå debatten om att stärka sjukförsäkringarna, vården och pensionerna för den ökande andelen äldre varnar Xi för ”överdrivet välfärdstänkande”. Och apropå den ökande arbetslösheten bland de yngre säger presidenten åt ungdomarna att de får väl flytta ut på landet och chi ku, det vill säga ”äta bitterhet” som tidigare generationer tvingats göra.

Vad gäller den teknologiska utvecklingen verkar partiet enligt Cainey och Marquis kväva många initiativ från större företag för att behålla greppet och den heliga nationella säkerheten. I stället finansierar ledningen till exempel jättelika investeringar centralt uppifrån för att öka produktionen av halvledare. Det är projekt som skapat både korruption och slöseri enligt Cainey.

Det finns flera aspekter på hur den interna cirkulationen implementeras som Andrew Cainey tar upp i boken. Men han ser en en stor tröghet i den inhemska konsumtionen och fläckvis i den teknologiska utvecklingen.

Råd till utländska företag i Kina

Andrew Cainey har varit Kinarådgivare åt företag och regeringar i över två årtionden, bland annat via tankesmedjor som amerikanska Boston Consulting Group och brittiska Royal United Services Institute. Han är också grundare och chef (director) för UK National Committee on China. En period var han rådgivare åt riskkapitalister i Singapore. Han talar och läser kinesiska.

I den nya boken undersöker han och medförfattaren Christiane Prange fyra kategorier av utländska företag med anknytning till Kina:

Sourcers är företag som var med när allt började och många byggde upp försörjningskedjor i Kina med billig arbetskraft för storskalig produktion och export. Ett exempel är Apple som jobbat med taiwanesiska Foxconn som legotillverkare på fastlandet.

Localizers är företag som antingen byggt upp försörjningskedjor eller vill lokalisera sig och blomstra på en konkurrensutsatt marknad som Kina för att där sälja storskaligt. Ett bra exempel är Volkswagen som tidigt kapade åt sig en stor del av den kinesiska bilmarknad som skulle visa sig växa så snabbt.

Ett annat multinationellt storbolag är svensk-brittiska Astra Zeneca som har Kina som sin nästa största marknad efter USA. Bolaget firade sitt 30-årsjubileum i landet i fjol. Vid en ceremoni i Wuxi sade medicinjättens Kinachef Wang Lei, även global vice vd, att Astra Zeneca strävar efter att agera  patriotiskt i Kina och ”bli ett bolag som älskar Kommunistpartiet”.

”En sådan lokalisering väcker frågor”, kommenterar Andrew Cainey. ”Visst kan logiken verka lämplig för att lyckas i Kina, men hur fungerar det internationellt och hur ser huvudkontoret på det?”

Exporters är företag som vill sälja i Kina men av olika skäl inte tillverkar där. Exempel är klassiska modehus och designföretag. De vill inte tillverka i landet av rädsla för kopiering, fast många drabbas ändå av intrång i de immateriella rättigheterna. Amerikanska Medtronics, världsledande inom medicinteknik, har valt att tillverka mycket i Kina, men samtidigt behålla produktionen av sin mest avancerade produkt utanför Kina.

Xi Jinping prioriterar som Andrew Cainey påpekat den interna cirkulationen, det vill säga att i princip ska inhemsk produktion gå före import. Men under den nuvarande ekonomiska krisen lovar Peking ”att utländska bolag som tillverkar i Kina ska behandlas likvärdigt”. Cainey kommenterar att det återstår att se hur det blir med det.

Separators är företag som tittat på Kina men bestämt sig för att det är för komplicerat eller för svårt att anpassa sig. I själva verket kan de vara mer involverade än vad de tror i försörjningskedjor eller ha fler kunder än vad de tror. De borde kanske ta sig en ordentlig funderare enligt Cainey. Han tror att de företag som bara exporterar faktiskt har en nackdel.

Vissa företag återfinns i mer än en kategori, men har oftast mest förankring i någon av dem. Adidas är ett bra exempel. Koncernen har etablerat en stark lokal försäljning på den kinesiska marknaden med kändisar som reklampelare och med en satsning på andra rangens städer. Samtidigt bildar kinesiska försörjningskedjor en inte obetydlig del av Adidas globala organisation. Men Andrew Cainey tror inte att bolaget skulle vinna på att slå ihop de båda verksamhetsgrenarna försäljning och försörjningskedjor i Kina. Han säger att kraven och möjligheterna är så olika i respektive sektor.

Andrew Cainey svarar på vilket råd han skulle vilja ge till ett bolag som funderar på att ge sig in i Kina:

”Allt handlar om förändringar och osäkerhet, nu mer än någonsin. Planera inte för framtiden som om det vore idag eller igår eller för några år sedan. Tänk på olika scenarier utifrån ekonomin, politiken och världsläget.”, svarar Cainey.

”Just nu är det mycket negativitet kring Kina. Helt klart finns det några betydande problem i landet. Det finns scenarier där allt kan bli mycket sämre, men också studsa tillbaka.”

Andrew Cainey slutar med att påminna om den politiska aspekten. Kina riskerar att få en drastiskt sämre ställning i USA om Donald Trump vinner presidentvalet där i år.

Fotnoter

Copyright © 2024 Artikelförfattaren och Sweden-China Trade Council, Vid återgivning ska alltid källan anges. All rights reserved.