Hongping Zhao om sin livsresa i två världar
Från det Stora Språnget till
villa, Volvo och peace of mind

Publicerad 2024-04-08

”Inget jag gör i livet kommer någonsin att mäta sig med det mina föräldrar gjorde – att låta nyfikenheten ta dem från ett slutet Kina till andra sidan jorden, utan möjlighet till research, och sen sakta men säkert etablera sig i en främmande del av världen, lära sig språket, kulturen och att hantera utanförskapet.”

Så sade svensk-kinesiska Jenny Zhao Insulander till KinaNytt i vår artikel i december. Vi på redaktionen blev nyfikna och sökte upp pappan Hongping Zhao. Han växte upp i ett Kina fjärran från de senaste årtiondenas tillväxtunder. Från hans födelse 1960 präglades landet av hungersnöd och sedan en kaotisk massrörelse.

I hans berättelse passerar det moderna Kinas mäktigaste ledare revy. Nuvarande presidenten Xi Jinping var till och med ett år på samma campus som Hongping Zhao. Samtidigt  påverkade Mao Zedong, Zhou Enlai och Deng Xiaoping hans liv på olika konkreta sätt.

Av AGNETA ENGQVIST, agneta.engqvist@gmail.com

Idag är han svensk medborgare, teknologie doktor och jobbar  på ett svenskt högteknologiskt tillväxtföretag som har en speciell historik i Kina. Hongping Zhao är en av många välutbildade kineser som förstärker vårt näringsliv, eller bidrar på våra universitet – liksom hans fru.

Det är nästan svårt att förstå att en och samma människa gått igenom allt detta. Han har levt nästan halva livet i Kina och under andra halvan har han tagit sig fram i tre nordiska länder. Att han överhuvudtaget kom till Norden var något av en slump. När KinaNytt pratar med denne 64-åring är det slående hur nöjd han är med sitt liv i Sverige.

Född under Stora Språnget

Det var när Kommunistpartiets ordförande Mao Zedongs överoptimistiska ”Stora Språng” förvandlades till den stora hungersnöden som Hongping Zhao föddes i januari 1960. Familjen bodde i provinsen Shanxis huvudstad Taiyuan. Mamman, lille Hongping och de två äldre systrarna skickades ut till en by på landet där det fanns mat. De fick stanna i tre år. Men pappan var kvar i journalistjobbet på Shanxi Dagblad, som är Kommunistpartiets huvudorgan i provinsen.

FAMILJEN ZHAO 1968. Hela familjen i Taiyuan med Hongping, åtta år, till vänster i mitten med de två äldre systrarna, fyra år yngre lillebror samt mamma och pappa. Kulturrevolutionen har gått in på sitt andra år och alla i familjen bär Maomärken. Foto: Privat

Sedan bröt kulturrevolutionen ut på senvåren 1966. Det var Maos nya massrörelse som kom att vara till 1976. Alla som hade någon sorts maktposition skärskådades och riskerade att bli både kritiserade och torterade.

Hongpings far arbetade nära en hög chef som blev angripen. Det gjorde ett starkt intryck på den då sexårige pojken att se hur pappan blev hämtad i hemmet. Hongping Zhao minns fortfarande att han blev borta i 39 dagar, blev kritiserad och fick göra självkritik. Senare skickades han iväg på ett helt år för att studera Maos tänkande ytterligare.

Minns när Mao dog

Hongping Zhao började i den femåriga grundskolan i hemstaden när han var sju år. ”Vi var 40-50 elever i klassen och på högstadiet blev det bråkigt och ibland till och med slagsmål”, minns han. ”Men på ett sätt var skolan lätt under kulturrevolutionens inflytande. Vi hade ju inga hemläxor.” Gymnasiet klarade han sedan av i stadens bästa skola.

”Jag minns när Mao Zedong dog på hösten 1976. Vi samlades alla på skolgården i en stor avskedsceremoni.”

Hongping Zhao och andra ungdomar var mentalt inställda på att bli skickade ut på landsbygden efter skolgången. De unga skulle enligt Mao ”lära av bönderna” så att de inte blev högfärdiga. Detta gällde nästan alla stadsungdomar, ofta för flera år.

Men för Hongping och andra gymnasister kom en öppning. Reformatorn Deng Xiaoping, som slutligen tog över makten efter Mao Zedongs död, såg till att återinföra nationella högskoleprovet 1977 efter tio års paus.

Forcerad hårdpluggning

Nu gällde det för Hongping och andra intresserade att plugga från morgon till kväll i tio månader. De hade gått miste om mycket i skolan. Viktigast var betygen i matematik, fysik, kemi, kinesiska och politik. Engelska kunde också ge några poäng.

Teknikämnena skulle prioriteras. Det hade premiärministern Zhou Enlai slagit fast när han lade fram sin plan för Kinas modernisering efter värsta tumultet under kulturrevolutionen.

”Det var en sådan hajp kring teknologi på den tiden”, säger Hongping Zhao.

Han hade en fördel i studierna tack vare sin hemmiljö. Under kulturrevolutionen kastade eller brände de flesta sina böcker. Men fadern tyckte om att läsa och det fanns många böcker i huset. Han skrev också verklighetsnära kortromaner som en hobby. Dessutom kom det hem en tidning varje dag, alltså den som han jobbade på.

”Min pappa var duktig i skolan. Han visste att sätta värde på utbildning. Via en släkting fick han chansen att lämna bondehemmet. Med häst och vagn tog han sig 16 år gammal till Taiyuan 1947 för jobb och gymnasium. 1948-49 arbetade han för Kommunistpartiet, som höll på att ta över hela landet. Han fick skriva tal och var assistent till en lokal ledare”, berättar Hongping Zhao.

Pappan startade nya tidningar

Innan hans pappa pensionerades fick han genomföra sin idé att starta en kompletterande dagstidning till Shanxi Dagblad. Den fokuserade på den lokala representationen i Taiyuan för de nio mindre systerpartierna till Kommunistpartiet.

”Han kunde inte sitta still. Efter pensioneringen 1992 startade han dessutom en affärstidning som han själv finansierade i det mera öppna klimatet.”

När det så var dags för sonen Hongping Zhao att ta högskoleprovet gick det riktigt bra. Han hamnade bland topp 50 i hela den folkrika provinsen Shanxi och kom in på Kinas ledande tekniska universitet Tsinghua i Peking 1978, 18 år gammal. Tågresan 50 mil nordöst till huvudstaden tog 13 timmar. I dag går den på tre.

Nära Xi Jinping

På Tsinghua har många höga ledare studerat, inte minst landets senaste presidenter Hu Jintao och Xi Jinping. Den senare läste kemiteknik 1975-79 och hans studietid på universitetet överlappade med Hongping Zhaos under ett år. ”Vi var på samma campus men stötte aldrig ihop”, säger han.

RUMSKAMRATER. Hongping Zhao, 23 år, till höger på översta raden, med sina fyra rumskamrater tillika kurskamrater sedan fem år. Bilden är tagen av en ateljéfotograf 1983 när de tog sin kandidatexamen. Rummet på tolv kvadratmeter inrymde våningssängar och två skrivbord. Inget skåp. Kläder och andra tillhörigheter stuvade de under sängarna. Foto: Privat

Ytterligare en toppledare som tog ingenjörsexamen på Tsinghua är förre premiärministern Zhu Rongji. Han är känd som en stor Sverigevän bland många i vårt näringsliv.

”Vi var 40 studenter in och 40 ut i vår årskurs som läste energiteknik. Vi var speciella, mellan 16 och 31 år gamla.”

Studentrum med drama

Hongping Zhao berättar att han bodde i ett rum på tolv kvadratmeter tillsammans med från början fem kurskamrater. Så trångbott var det för nästan alla studenter.

”Det var inte lätt, det var intensivt, ibland drama, men vi hade inte mycket annat val. Därför satt vi ofta på biblioteket och läste tills det stängde klockan 22. En timme senare släcktes all belysning för studenterna.”

De bodde så i fem år, därefter fick en av kamraterna flytta till ett annat rum och det blev lite mer plats.

”Jag är ändå tacksam mot universitetet och vi lärde samtidigt av varandra tack vare våra olika bakgrunder. Det har jag absolut haft nytta av.”

Utbildning och inkvartering var gratis, men maten fick eleverna själva betala. Hongping Zhao fick ett statligt stipendium eller bidrag på 15 yuan per månad reglerat efter familjeinkomst . Det motsvarade då ungefär 15 kronor, men det var mycket pengar på den tiden.

En måltid kostade 10 fen (”ören”). Det gick att få en lyxigare variant: gongbao jiding, kycklingbröst i tärningar med kryddstark sås. Mitt bidrag räckte i stort sett till de tre dagliga måltiderna och till anteckningsböcker”, säger han.

Högtalarna dånade igång

Varje morgon 6.30 dånade högtalarna igång med lite musik följd av riksradions nyhetssändning, landets mest populära radioprogram. Det var väckningen och alla gick upp. Sedan var det toa och tid för motion.

Därefter gällde det att köa för frukosten som öppnade 7.30. ”Vi fick oftast stå och äta alla måltider eftersom platserna inte räckte till, därför att alla kom på en gång”, berättar Hongping Zhao.

Dagarna följde samma schema. Det var till exempel xiuxi, vila efter lunchen, och den var obligatorisk. Mera motion var insprängt mellan föreläsningarna på eftermiddagen. Då ropade högtalarna: ”Tongxuemen Studenter! Gå till idrottsplatsen! Träna din kropp och arbeta för fosterlandet vid god hälsa i femtio år.” Det blev mycket basket och volleyboll för Hongping Zhao.

VÅRDAG PÅ CAMPUS. En vacker dag i maj 1986 strövade Hongping Zhao, nummer två från vänster, och några kamrater omkring på universitetsområdet på Tsinghua. Det är tillräckligt stort för att ha en egen flod som rinner igenom campus. Det är också ganska nära Sommarpalatset. Dit kunde han ibland springa fram och tillbaka – nästan en mil före frukost. Foto: Privat

Först efter fem års studier kunde studenterna på den tiden ta kandidatexamen, vilket Hongping Zhao gjorde 1983. Tre år senare tog han slutexamen med en master i energiteknik, motsvarande civilingenjör.

Då fick han en fast tjänst som lärare i ämnet på Tsinghua och han och Hong Ding, flickvännen från gymnasiet i hemstaden, kunde gifta sig. De var jämnåriga och hade flyttat samtidigt till Peking. Hon studerade både till elektroingenjör och patentingenjör.

Studenterna ockuperade torget

Så kom maj 1989 och tiotusentals av stadens studenter gick man ur huse i östra Peking för att ockupera Himmelska fridens torg. De kom i tiotusental och krävde demokrati och yttrandefrihet. ”Många Pekingbor sa ’ni är så duktiga’ och gav ungdomarna frukt och vatten”, berättar Hongping Zhao

Den 4 juni tog högsta ledningens tålamod slut och armén rensade torget och de centrala gatorna. ”Det blev många döda, men hur många vet ingen”, säger Hongping Zhao. Just den kvällen var han inte själv på torget, eftersom han följde en grupp unga svenskar till flygplatsen.

”Vi lärare och studenterna blev väldigt besvikna över upplösningen. Det var en av anledningarna till att jag ville pröva på studier i utlandet, kanske ett halvår i USA. Dit ville nästan alla forskare och studenter komma på den tiden. Där behövde man inte lära sig ett nytt språk. Därnäst kom Europa i popularitet.”

”Det var en konstig tid och många flydde från Peking efter 4 juni 1989. Själv reste jag hem på sommarlov en månad till Taiyuan. Det var inte så många kvar på universitetet. De lärare som var kvar var beskyddande, de behandlade studenterna lite mjukt”. säger Hongping Zhao.

Ordnade jobb i Finland

Han skulle fylla 30 nästa födelsedag och skulle då ha varit tolv år på Tsinghua. Han ville utomlands ett halvår men hade inga kontakter med USA. ”Jag hade läst engelska i 15 år, men kunde inte prata.”

I stället lyckades han få jobb på konsultbolaget Ekono Oy i Finland. Under sin tid som lärare hade han kommit i kontakt med bolaget, när deras tekniske chef höll föredrag på Tsinghua.

I januari 1990 reste Hongping Zhao med transsibiriska järnvägen till Moskva och vidare med tåg till Helsingfors. Resan tog totalt tio dygn med två dagars uppehåll i Moskva.

Två chocker

Under besöket i Moskva fick han vad han kallar ”sin första chock under resan”. Han förklarar att när de levde i Kina så hade de väldigt lite kontakt med omvärlden, men Sovjetunionen var en förebild. ”Där trodde vi att de hade ett jättebra liv”.

”Därför blev jag jätteförvånad när jag såg att det stora varuhuset GUM var nästan helt tomt på varor. Det fanns bara lite gamla kläder och så jätteglada badbyxor i Hawaiistil. Det var lustigt”, tycker Hongping Zhao

Väl framme i Helsingfors kom ”andra chocken”. Från Kina var han van vid att när det fanns något bra gällde det att passa på att köpa. ”Så när jag skulle köpa bröd första gången i Finland ville jag köpa de fyra-fem fina limpor som jag såg i varuhuset Stockmann. Med mitt vanliga tankesätt ville jag verkligen köpa alla.”

Men hans finländska kolleger hjälpte honom och förklarade att det skulle komma nya fina limpor varenda dag. Hongping Zhao lägger till att kineser fortfarande köper i stora mängder, till exempel ris och matolja. Dessutom hade Kina länge ransoneringar på olika livsmedel.

Allt var spännande 

Redan vid ankomsten till Helsingfors blev han upplivad. ”Allt var spännande och nytt! Rent, snyggt och vackert med mysig och harmonisk design på kontoret. Människorna verkade vänliga, de var välklädda och butikerna var väldigt välordnade.”

Bland sina första intryck nämner han också snö på taken och automater med Coca Cola.

FÖRSTA UTLANDSJOBBET. I januari 1990 installerade sig Hongping Zhao i sitt rum på konsultbolaget Ekono i Helsingfors. Han gillade de ljusa väggarna med bilder. Det var mera gråskala i Kina. Designen var snygg redan i hisslobbyn, tyckte han. Det gjorde intryck på honom att man kunde lämna papper och pärmar framme på bord och hyllor. I Kina skulle skrivborden vara renrakade. Foto: Privat

Kolleger från företaget hämtade honom på stationen och körde honom till en lägenhet i centrum på över 50 kvadratmeter. ”Det var lyxigt”, säger han och kunde minnas åren då han delade tolv kvadratmeter med fem kurskamrater”.

Han hade kontrakt som planeringsingenjör på Ekono Oy, ett globalt företag inom ingenjörsdesign och konsultverksamhet. ”Mitt uppdrag var att göra en sammanställning av systemen för fjärrvärme och kraftvärme i Kina, eftersom Ekono hade tankar på projekt i landet. Min rapport på engelska blev över hundra sidor lång.”

Han kom i kontakt med kaffe och fika och han tyckte att alla på företaget var trevliga. Nu fick han genast börja tala engelska. Redan efter tre månader märkte han att han kunde uttrycka sig mycket bättre. Han började också läsa Financial Times och lyssna på BBC.

Problem som avvikande

Samtidigt som mycket var positivt hade han problem med att han såg avvikande ut. ”När jag tog bussen var jag den enda som såg ut som en främling. Jag ville helst vara anonym. Många frågade när jag skulle resa hem igen. Till slut undvek jag bussen och köpte en begagnad cykel”.

”Om jag saknade något från Kina? Familjen såklart. Men annars var jag så exalterad och nyfiken på maten och allt.”

Från början tänkte ju Hongping Zhao att han skulle återvända till Kina efter sex månader. Men gradvis upptäckte han att det skulle vara fullt möjligt att ha familjen med i Finland. Efter sju månader i Helsingfors anslöt Hongpings fru och nästan ettåriga dottern Jenny från Peking. Han hade bara kunnat hålla kontakten med dem per brev. Att ringa var alldeles för dyrt – 30 kronor per minut.

När uppdraget i Helsingfors var klart efter nio månader ordnade han ett jobb i Malmö som motsvarade hans kvalifikationer.

Tryggare i Malmö

”Det blev mycket bättre för oss när vi kom till Malmö. Det var vi tre, min fru, Jenny och jag. Mitt fokus var på familjen och det kändes lite tryggare när man var fler. Staden var mer mångsidig. Genom vänner i Kina blev vi presenterade för några kineser som visade oss Möllevångstorget. Där kunde vi köpa färska grönsaker och där fanns också kinesiska livsmedelsbutiker.”

”Men 1991 gick byggbranschen i Sverige jättedåligt och jag blev av med jobbet. Då bestämde jag mig för att doktorera. Det fanns relativt få i Kina med en master of science, motsvarande civilingenjörsexamen, som doktorerat och jag hade fortfarande tanken på att återvända till Tsinghua.”

Doktorsexamen var i hamn 1995 efter fyra år på Danmarks tekniske universitet i Lyngby en mil norr om Köpenhamn. Han valde den högskolan därför att de hade en professor med ett team som jobbade med simulering och optimering av fjärrvärmesystem. Hongping Zhaos avhandling utforskar hur sådana system ska köras för att minimera konsumtionen av energi.

”Jo, det var jobbigt att flytta så där mellan Finland, Sverige och Danmark. Men jag hade inte mycket val. Det bara blev så.”

Rum med delat kök

Familjen fick gå igenom provisoriska boenden under tiden i Malmö. Och i Lyngby fick de bara ett rum med delat kök och badrum. ”Det var tufft, men det positiva var att där bodde forskare från flera andra länder som vi kunde umgås med”.

När andra barnet Allan kom 1997, bestämde sig familjen för att stanna i Sverige och inte åka tillbaka till Peking, eftersom det var olagligt att ha mer än ett barn per familj i Kina då.

SEMESTER. Hela Hongping Zhaos första familj vid Parthenon i Aten sommaren 2007 med sonen Allan, dottern Jenny och hustrun Hong Ding. Foto: Privat

Hongping Zhao valde att söka jobb i Sverige eftersom alla i familjen tyckte att det var ett mer öppet samhälle mot invandrare än Danmark och Finland. Och språket var lättare att tillägna sig.

För att få jobb i Sverige kompletterade hans fru Hong Ding med 180 poäng på Lunds tekniska högskola. Hon jobbade i många år på Ericsson och senare Sony Ericsson, som då var den mest eftertraktade arbetsplatsen i Lund. Hon avled dock i lungcancer 2013.

Förstå sina rättigheter

Den största kulturkrocken för Hongping Zhao de första åren i Sverige var att ta initiativ själv och att förstå sina egna rättigheter. Som när sonen Allan föddes hade han ingen aning om rätten till föräldraledighet. Först när sonen var sju-åtta år tog han ut lite ledighet.

Han säger också: ”Just när du tycker att du förstår Sverige, svenskarna och kulturen här, så händer något som är svårt att förstå – som hur man hanterar gangstrar och skjutningar. Jag förstår inte varför polisen och myndigheterna inte är hårdare.”

Till Lund kom familjen 1995. ”En universitetsstad med många studenter och utlänningar, en mycket mer tolerant miljö. Vi har också en ganska tajt kinesisk community med ungefär samma bakgrund och intressen”, säger han.

UTFLYKT I LUND. På lekhumör tillsammans med goda vänner i Kinesiska barn- och föräldraföreningen i Lund. Året var 1999. ”Vi har en tajt community.” Foto: Privat

Idag bor Hongping Zhao i Lomma vid havet nära Lund med sin nya fru Xiaojie Xian, doktor i biomedicin och forskare vid Lunds universitet, samt bonusdottern Tina. ”Vi mår bra där. Lomma har vuxit mycket sedan jag och min tidigare familj flyttade dit 1999.” Hans två vuxna barn Jenny och Allan bor och arbetar i Stockholm.

Zlatan-effekten

Han känner sig inte som en främling längre. ”Det känns bara som att jag är en av alla. Internet har gjort världen mycket mindre. Ingen frågar längre när jag ska resa hem. En annan viktig faktor är Zlatan-effekten. Du kan ha en annan bakgrund och prata svenska med brytning. Men du kan fortfarande vara en av de största svenska medborgarna.”

Sedan december 2006 pendlar han till sitt jobb på säkerhetsbolaget Axis Communications i Lund. Företaget är världsledande både när det gäller teknologi och produkter för video- och kameraövervakning. Kina är för övrigt största marknaden i världen för nätverksvideo. (Se Företagsrutan nedan.)

För intervjun tar han emot i det futuristiska huvudkontoret i Lund högt uppe på en kulle i den expanderande stadsdelen Ideon.

Innan jag får komma in vid receptionen tas automatiskt en stor ansiktsbild på mig, den mest detaljerade jag någonsin sett, inte minsta rynka saknas.

Avskräckande larm

Artig och förekommande visar Hongping Zhao runt bland Axis många produkter och demonstrerar hur de kan användas av företag. KinaNytts medarbetare får själv uppleva hur det börjar larma högt när jag kommer för nära ett område eller en dörr där ingen utomstående har tillträde. Då kan det också tas bilder och larmet går direkt till vaktcentralen – även om ljuden i sig är avskräckande för inkräktaren.

Hongping Zhao är global försäljningsingenjör med ansvar för regionerna norra Asien, Japan och Latinamerika med sammanlagt tio kontor. Därav är sex i Asien: Shanghai, Hongkong, Taipei, Söul, Tokyo och Osaka.

AVTAL KLART I SHANGHAI. Hongping Zhao vid talarstolen sedan Axis skrivit avtal med en distributör i juni 2007. Han var då chef för Kinakontoret. Foto: Privat

”Jobbet är intressant och omväxlande. Varje dag är annorlunda. Vi sex globala försäljningsingenjörer vet inte vilken förfrågan vi kommer att få. Vi svarar för information, verktyg, plattformar, utbildning och uppdatering av tekniska kunskaper. Vi ger också stöd när det efterfrågas.”

Många digitala lösningar

Han säger att det handlar om komplicerade produkter. ”Om det är problem för försäljningsingenjörerna, säljarna eller kunderna på en marknad som jag ansvarar för, då ser jag till att de får rätt resurser. Ofta blir det från vår avdelning för forskning och utveckling med cirka 2 000 anställda, varav runt 1 500 finns i Lund. Idag finns så många digitala lösningar att vi oftast inte behöver resa ut för att hantera problemet.”

Samtidigt säger han att han träffar många intressanta människor på jobbresor, vid utbildningsprogram och på regionala konferenser. ”Jag reser gärna mer och lär mig nya språk.”

Sedan 2016 gör han också den interna podcasten ”Axis Inside”, hittills 73 avsnitt. ”Axis är en platt organisation”, framhåller han. Och påminner om att dottern Jenny också poddar.

Stora svängningar i Kina

Hans arbete som global försäljningsingenjör är också inriktat på den kinesiska marknaden. Där har han upplevt stora svängningar sedan han var chef på huvudkontoret för Kina i Shanghai under december 2006 och hela 2007. Under den tiden jobbade han löpande en vecka i Lund och tre veckor i Shanghai.

Hongping Zhao har besökt Kina nästan varje år i jobbet eller privat från 1995 fram till pandemin. Då ingick det alltid att han träffade kurskamrater från Tsinghua. 39 av 40 lever fortfarande. Senaste återträffen var 2019 i Kina. Nästa gång blir förmodligen 2028, det vill säga 50 år sedan de alla började på Tsinghua.

Tidigare har de haft återträffar i Kalifornien, i Kanada och 2017 i Danmark, Sverige och Finland. Deltagarna noterade att Sverige har avancerad välfärd, energiteknik och återvinning.

Hongping Zhao säger att alla kurskamraterna har det ganska bra med hög rang och bra liv. De flesta är i byggbranschen som gått väldigt bra före den nuvarande krisen. Några är vd. Några är professorer och världsledande inom sin disciplin.

Besökte kinesisk skidort

Kring årsskiftet i januari i år gjorde Hongping Zhao ett privat besök på över två veckor. Först till Peking och Tianjin. Hans nuvarande fru kommer från Tianjin och det var första gången han träffade hennes släktingar där.

”Maten var fantastisk överallt och att träffa släktingarna och vännerna var kul. Det var fyra till fem år sedan mitt senaste besök”.

BRÖDRASAMLING. Lunch i Peking dagen före nyårsafton i fjol. Lillebror Yanping Zhao med sin familj står i mitten med Hongping bakom. Till höger följer en annan släkting med Hongpings fru Xiaojie Xian och bonusdottern Tina. Foto: Privat

Hongping Zhao konstaterar att antalet utlänningar i stadsbilden har minskat drastiskt. ”Och generellt var det färre besökare på köpcentra och shoppinggator. I övrigt går livet vidare och kollektivtrafiken fungerar bra. Att cykla går också bra.”

Efter Tianjin bar det av till nordöstra Kina och skidorten Beidaihu för Hongping Zhao, hans fru och bonusdotter. Hongping lärde sig utförsåkning i Sverige när han var 38 år.

”Det fanns kabinliftar och rika familjer och ungdomar med pengar i Beidaihu. Hälften av alla kineser åkte snowboard jämfört med svenska backar där det är 20-30 procent som åker bräda. Där fanns också kinesiska varianter av McDonalds och Burger King och även japanska Ramen”, berättar han.

SE UPP I BACKEN. Här kommer Hongping Zhao med god kontroll på natursnön i Beidaihu i nordöstra Kina. I mitten av april planerar han att åka skidor i Åre. Foto: Privat

Saknar tidigare dynamiken

Han säger att före covid-19 var alla kineser som han mötte optimistiska och det var ganska bra. ”Men nu var det en helt annan stämning. Många var mycket mer oroliga och bekymrade. Och likadant var det i sociala medier. Folk var oroliga för Kinas dåliga relation till omvärlden och för Kinas ekonomi.”

Han berättar att under tidigare år har han uppskattat så många saker vid sina Kinabesök. Hur han känner pulsen och att folk är så glada. Till och med oljuden från trafiken verkar han ha gillat. Han har tyckt om att resa dit och ”hämta pulsen”.

”Nu är folk inte lika optimistiska och ser inte slutet på läget i Kina den närmaste tiden. Och de från landet har svårt att hitta jobb. Det hörs att ekonomin går trögt och att arbetslösheten är hög. Jag saknar den dynamik som Kina hade för flera år sedan.”

KinaNytt frågar vad Hongping Zhao tror om utsikterna för handel och teknologiskt utbyte mellan Sverige och Kina i dagens läge?

”Jag tror på öppenhet och kontakt. Jag är försiktigt optimistisk om utbytet på lång sikt. Men det kan bli svårt de närmaste åren”, svarar han.

Vilka förutfattade meningar om Kina har han mött under åren? Han säger att dels har ”Made in China” haft dåligt rykte, dels tror han att många svenskar har en bild av ett bondesamhälle och av hårt arbetande och hårt studerande människor i ett diktatursamhälle.

Vilken är den vanligast kulturkrocken mellan svenskar och Kina?

”Svenskar reagerar på den höga ljudnivån och mängden av människor i det kinesiska samhället, på klyftan mellan rika och fattiga och på att maten är viktigare än dryckerna.”

Hongping Zhao har också märkt att många besökare studsar till när kineser uttrycker sig rakt och direkt. “De kan säga att du har blivit fetare nu, att du äter för mycket eller att du är dålig på att spela golf eller något annat.”

Och vilken är den vanligaste kulturkrocken mellan kineser och Sverige?

“Vanliga kineser vet inte mycket om Sverige och det är vanligt att även de blandar ihop Sverige och Schweiz. Svenskar har rykte om sig att värna om sitt privatliv, vara punktliga och ta långa fikaraster. Många kineser tycker att butikerna i Sverige har för korta öppettider.”

Hongping Zhao lägger till att ”familjen inte är lika viktig i Sverige, barnen flyttar ut vid 18 års ålder och de äldre blir inte omhändertagna av sina barn”.

Hälften kines och hälften svensk

Under åren i Sverige har han bytt favoritdrycken Coca Cola till alkoholfritt öl och skaffat sig favoriträtter som Wallenbergare eller rimmad lax med dillstuvad potatis. Men det får också gärna bli bräserat revbensspjäll eller dim sum.

Varje morgon på jobbet fikar han med sitt team, har med sig sin matlåda och äter även lunchen med dem. Han spelar golf och åker skidor och har ett bonusbarn. Känner sig Hongping Zhao som 50 procent kines och 50 procent svensk? ”Jo, det stämmer bra med 50 procent var. Jag är mycket tacksam att Sverige har gett oss möjlighet åtnjuta olika friheter och ha ett lyckligt liv här.”

”Vad har jag fått med mig från Kina? Det är att jobba hårt. I Kina konkurrerade vi alltid mycket med varandra. Jag uppskattar att folk samarbetar i Sverige, att man inte hela tiden behöver tävla med grannar och kolleger.”

Villa och Volvo

”Jag har lärt och lär mig mycket om svenska värderingar och hur samhället fungerar genom barnen. Min dotter Jenny gifte sig 2022 och jag har ett barnbarn sedan i somras. Livet är underbart. Jag räknar med att pensionera mig vid 67 års ålder och ser fram emot att resa, golfa och podda – och mer tid med barnbarn.”

Villa, Volvo och vovve. Det är ett mål för många svenskar. Har det varit så för dig också? ”Ja, vi har villa och Volvo. Vi har inte vovve, men vi har ett barnbarn och peace of mind.”

Personruta

Företagsruta

PODCAST MED GRUNDARNA. Från vänster Keith Bloodworth och Martin Gren samt Hongping Zhao som leder podcasten ”Axis Inside”. Foto: Privat

Säkerhetsföretaget Axis Communications AB i Lund är världsledande på video- och kameraövervakning. Över hela världen kan man se  bolagets kameror på flygplatser, tågstationer, idrottsarenor eller i trafiken, köpgallerior och kontorsbyggnader liksom vid kraftstationer och regeringsbyggnader.

Bolaget har kontor i över 50 länder med cirka 5 000 anställda, varav nära 3 000 finns på huvudkontoret i Lund. Sammantaget når bolaget 179 länder via partners.

Huvudkontoret expanderar med ett nytt logistikcenter och räknar med en fördubbling av antalet anställda i Lund om tio år. Axis är den mest populära arbetsgivaren bland studenterna vid högskolorna i Lund och Malmö, inte bara de tekniska.

Det finns också ett utvecklingskontor i Linköping och i januari meddelade Axis att det dessutom blir ett kontor i Stockholm för avancerad produktutveckling. Där ska det finnas 100 anställda inom några få år.

Kamerorna tillverkas i bland annat Polen, USA, Mexiko, Thailand och Kambodja. Halvledarna kommer till exempel från Taiwan och Sydkorea.

Det var svenskarna Mikael Karlsson och Martin Gren samt britten Keith Bloodworth som grundade Axis 1984. De hade tankar om att ändra hur människor använder och tänker kring digitala apparater. De ville skapa en smartare och säkrare värld, enligt företagets hemsida.

Intäkterna 2023 var 17.4 miljarder kronor, en kraftig ökning och ännu ett rekordår. Sedan 2015 opererar företaget som ett oberoende dotterbolag till Canon Inc. Tre år senare köpte Canon ut Axis från börsen efter en lång strid mot aktivistfonden Elliott om utdelningen per aktie.

Försäljningen i Kina av kameror för övervakning expanderade kraftigt från början av 2000-talet. ”Det var under en period då Kina närmade sig väst och var öppet för affärer på ett helt nytt sätt efter inträdet i världshandelsorganisationen WTO 2001”, säger Hongping Zhao.

Men på hösten 2020 prickades Axis Communications av Amnesty International efter att ha sålt flera tusen övervakningskameror till polisiära enheter i städer som Guilin, Shanghai och Peking. Enligt Amnesty riskerade kamerorna bland annat att användas i massövervakning av utsatta grupper, till exempel uigurerna i Xinjiang.

I sitt svar till Amnesty förnekar Axis inte dessa försäljningar, men framhåller att kamerorna inte var utrustade för igenkänning av ansikten eller för annan biometrisk teknik som kan identifiera personer utifrån deras beteende och rörelser.

Det var inför en diskussion om EUs exportlagstiftning 2020 som frågan om Axis i Kina kom upp. Amnesty International ville se ökat fokus på mänskliga rättigheter i den lagen.

Axis hänvisade också till svårigheter att få full insyn i hur slutanvändarna använder företagets produkter. Efter diskussionerna 2020 och med tanke på marknadens utveckling har Axis slagit in på en ny kurs, enligt Hongping Zhao. Bolaget antog i augusti 2021 en särskild Kinastrategi. Axis ska bara stötta multinationella och övriga utländska bolag som verkar i landet. Samtidigt skalar bolaget ner annan försäljning i Kina utan att helt lämna marknaden.

”Kina är en jättelik marknad med hård konkurrens. Det är världens största marknad för nätverksvideo. Den som vill lyckas där måste se på lång sikt och vara på plats. Det gäller att följa marknaden och inte minst den teknologiska utvecklingen”, säger Hongping Zhao.

Han öppnade själv Axis’ högkvarter för Kina i Shanghai och var chef där under hela 2007. Idag finns tio försäljare som opererar med en distributör.

När KinaNytt frågar Hongping Zhao hur han vill beskriva Axis Communications globala unika erbjudande svarar han: ”Det är en öppen plattform som är lätt att integrera för kundens behov, och det är uppfinningar som till exempel vårt eget halvledarpaket ARTPEC där den tekniska kunskapen ligger.”

”ARTPEC är hjärtat och hjärnan i varje Axis-produkt och grunden för produktionskvaliteten”, säger Hongping Zhao. Han redogör för företagets kärnvärden som ”Act as One” (laganda), ”Always Open” (ett öppet sinne) och ”Think Big” (tänk stort).

Copyright © 2024 Artikelförfattaren och Sweden-China Trade Council. Vid återgivning ska alltid källan anges. All rights reserved.