Hett om öronen för Joe Biden
Två kriser blossar
upp med Kina

Publicerad 2021-01-25

Utan tvekan blir Kina den svåraste utrikespolitiska utmaningen för Joe Biden. Listan är lång på de skärningspunkter som den nye USA-presidenten ärver. Där finns till att börja med en djupgående handelskonflikt, ideologiska motsättningar kring mänskliga rättigheter som bland annat berör Hongkong och Xinjiang.

Där finns också ökande strategiska spänningar kring Taiwan och Sydkinesiska sjön, liksom en kraftmätning inom teknologi och information.

ANALYS AV GÖRAN LEIJONHUFVUD, goran.leijonhufvud@gmail.com

Av de bilaterala krisfrågorna blossade två upp när Joe Biden knappt hunnit flytta in i Vita huset, nämligen Xinjiang och Taiwan.

Även svenska företag påverkas av de amerikansk-kinesiska motsättningarna på specifika sätt.

Direkt landade en het potatis på Joe Bidens tallrik. Dagen innan han tillträdde blev plötsligt den kinesiska regionen Xinjiang en högprioriterad och extra känslig fråga för Washington. Utrikesdepartementet hade länge grunnat över hur skarpt USA skulle reagera på upprepade rapporter om Pekings förföljelse av uigurerna i den västliga gränsregionen.

Till slut, på sin sista dag i ämbetet, gick den avgående utrikesministern Mike Pompeo ut och deklarerade att det handlar om ett folkmord på den muslimska folkgruppen och ingenting annat.

Även Joe Bidens nominerade utrikesminister, Antony Blinken, höll med om att det pågår ett folkmord i Xinjiang. Dessutom har Joe Biden själv tidigare använt samma term i detta fall. Företrädaren Donald Trump viftade bort sådana resonemang och sade vid två möten med den kinesiske presidenten Xi Jinping att han tyckte det var rätt av Kina att bygga interneringsläger för uigurer.

Vad är folkmord?

Enligt den USA-baserade tyske forskaren Adrian Zenz och enligt flera FN-källor har den kinesiska regeringen alltså upprättat läger för att kontrollera uigurer och andra minoritetsfolk i Xinjiang. Över en miljon uigurer, av elva miljoner, uppges hittills ha skickats till lägren. Utrikesdepartementet i Washington talar om ”en assimilering med tvång och slutlig utplåning av en folkgrupp och dess kultur”.

Folkmord är enligt FN:s konvention gärningar som förövas ”i avsikt att helt eller delvisförinta en nationell, etnisk, rasmässigt bestämd eller religiös grupp såsom sådan”.

Den kinesiska regeringens talespersoner säger att det handlar om yrkesskolor och omskolningsläger mot terrorism. De tillbakavisar anklagelserna om folkmord och säger att uigurerna ökat i antal mellan 2010 och 2018. Samtidigt talar uppgifter inifrån Xinjiang om tvångsaborter, angrepp på moskéer och andra religiösa symboler, samt inskränkningar i undervisningen på uiguriska i skolorna.

Många av lägren är i praktiken fabriker eller jordbruksenheter. Det gör att USA förbjudit import av bomull och tomater från Xinjiang.

Påverkar svenska företag

Hela frågan har lett till nya ömsesidiga sanktioner mellan USA och Kina. I förlängningen av detta har klädkedjan H&M brutit samarbetet med en leverantör av bomull i Xinjiang. Även svenska importörer av ansiktsmasker som skydd mot Corona, som till exempel Kronans Apotek, har ifrågasatts på grund av kopplingar till Xinjiang i leverantörskedjan.

Ett annat exempel på hur förbindelserna mellan Kina och USA även påverkar Sverige är motsättningarna kring telekomleverantören Huawei. De amerikanska myndigheterna, påhejade av Trump, har lett ett korståg mot Huawei och angivit säkerhetsskäl. De trycker på för att Sverige ska följa efter. Bland annat skulle det äventyra vårt samarbete med Nato om vi hade Huawei i våra nät, varnade nyligen USA:s avgående ambassadör Ken Howery i en intervju med Dagens Nyheter.

Om Huawei utestängs från 5G-nätet i Sverige befarar Ericsson repressalier mot bolagets stora verksamhet i Kina. Så kan trådarna löpa i det kalla teknologikriget i globaliseringens tid.

Nytt skede i Taiwanfrågan

Vad  gäller Taiwanfrågan gick även den in i ett nytt skede under Mike Pompeos tid som utrikesminister. Han gav klartecken för att USA ska kunna umgås på en högre nivå med regeringen i Taipei.

Ledarna i Peking betraktar ju Taiwan som en utbrytarprovins sedan slutet av inbördeskriget 1949 då det förlorande nationalistpartiet tog sin tillflykt till ön. Sedan dess är Kinas linje att Taiwan ska återförenas med fastlandet, förr eller senare, med eller utan vapenmakt.

Men ju kraftigare Peking på senare år försökt påminna om den agendan, desto mer har viljan bara ökat hos Taiwans befolkning att behålla status quo med i praktiken självstyre och fria val. Det visar opinionsundersökningarna.

Ett av flera tecken på spänningen är överflygningen både på lördagen och söndagen av kinesiska bombplan och jaktplan i vad regeringen i Taipei sedan tidigare identifierat som sin försvarszon i luften. De militära aktionerna är naturligtvis en signal till den nyinstallerade mannen i Vita huset. Reaktionen kom omedelbart från Joe Bidens administration. Utrikesdepartementet bekräftade USA:s fortsatta ”bergfasta stöd” för att hjälpa Taiwan att försvara sig.

USA skyddsmakt

USA har under Donald Trump uppgraderat förbindelserna med Taiwan på ett sätt som irriterar Peking – och även fortsatt att sälja vapen dit. Så trots att Washington erkänner regeringen i Peking som den enda rättmätiga för Kina, uppträder USA som en inofficiell skyddsmakt för Taiwan.

I en artikel i oktober skrev Joe Biden att Taiwan är en ledande demokrati som USA bör fördjupa sina relationer med. Han påpekade också att USA har kvar sina marina styrkor i området och sina baser i Japan och Sydkorea. ”Vi är en Stillahavsmakt”, deklarerade Biden.

I valkampanjen sade han att han vill samla EU och Storbritannien för att tillsammans kunna sätta tryck på Kina och tvinga Peking ”att spela efter internationella regler”. Det handlar bland annat om handelsfrågorna där han anser Peking i praktiken brutit mot regelverket i världshandelsorganisationen WTO. Samtidigt skapar ju det färska och breda investeringsavtalet mellan EU och Kina en ny ekvation – efter sju år av tröga förhandlingar.

Skäppan full för Biden

Joe Biden väntas inte omedelbart riva upp Donald Trumps kraftiga tullhöjningar i det så kallade handelskriget mot Kina. Han har hursomhelst utsett en intressant handelsrepresentant. Katherine Tai har taiwanesisk familjebakgrund, talar flytande mandarin och har redan en viss erfarenhet av att förhandla med Peking.

Joe Biden har skäppan full med flera kriser på hemmaplan så vi ska nog inte vänta oss stora utrikespolitiska initiativ på ett tag. Ändå bör han relativt snart försöka skapa mera normala kontakter med Peking efter Trumps ryckighet.

Copyright © 2024 Artikelförfattaren och Sweden-China Trade Council. Vid återgivning ska alltid källan anges. All rights reserved.