Nationaldagsfirande i skuggan av kriser
Ekonomiska orostecken
dämpar återhämtning

Publicerad 2021-10-01

Ekonomin svänger och kränger. I dag fredag blir Folkrepubliken Kina 72 år gammal. Nationaldagen skuggas delvis av akuta kriser inom elförsörjningen och inom fastighets- och kreditbranschen. Samtidigt putsar Peking på sin profil i utrikespolitiken. När det styrande kommunistpartiet fyllde 100 år i somras talade president Xi Jinping om att Kina skulle ha ”en mer älskvärd framtoning”. Vi har nu sett ett par försök i den riktningen.

AV GÖRAN LEIJONHUFVUD, goran.leijonhufvud@gmail.com

Det var fastighetsjätten Evergrandes kollaps med inställda betalningar som utlöste branschens kris. Miljoner små investerare riskerar att se sina bostadsinvesteringar gå upp i rök. Hela sektorn är överbelånad och kedjereaktioner är att vänta.

Några källor uppger att kommunistpartiet tänker låta ett antal stora statsföretag ta över Evergrandes tillgångar. Andra säger att ledarna i Peking är inne på att först låta krisen utvecklas så att alltför lättsinniga investerare inom bank och finans ska få svettas ett tag och lära sig en läxa. Den strategin bygger på att lokala myndigheter samtidigt måste punktmarkera missnöjesyttringar bland vanliga bostadsköpare och i värsta fall reagera med en blandning av påtryckningar och censur.

Samtidigt stärker kommunistpartiet sitt grepp om landets jättar inom högteknologi och internet, bland andra Tencent och Alibaba. På sikt kan detta vara en vändning där hungriga privata bolag blir lika beroende av kommunistpartiet som den resterande planekonomins statliga bolag.

Elkris i flera provinser

Vad gäller elkrisen så säger statliga media att det är den värsta på tio år. 20 av 31 provinser har under hösten tvingats införa olika ransoneringar. Häromdagen slocknade exempelvis alla trafikljus i den stora industristaden Shenyang.

Upphovet till elbristen är en misspassning. Å ena sidan råder en fri marknad för kolet, som är den överläget största energikällan. Å andra sidan är det staten som reglerar priset på el. De stora statliga kraftbolagen säger att priset är för lågt för att de ska producera för fullt. Av olika orsaker har det också blivit brist på kol med högt energivärde. En av de drabbade provinserna är Guangdong med Pärlflodsdeltat där många utländska företag har sin tillverkning.

Orostecknen i ekonomin leder till att Kina goda återhämtning under pandemin nu dämpas. Läget gör också att kineserna väntas göra färre turistresor inom landet under den veckolånga ledigheten kring nationaldagen.

I utrikespolitiken kom Xi Jinping med något av en eftergift i sitt tal till FN:s generalförsamling i september. Han lovade nämligen att sluta bygga kolkraftverk i utvecklingsländerna som en del av Kinas bistånd. Dessa länder ska istället få hjälp att utveckla ”grön energi”. Detta noterades av klimatpolitiker i många länder som kritiserat Kinas breda globala satsning på att exportera kolkraftverk.

Uppskattas av EU

Det är en gest som bland annat uppskattas av EU. Det är möjligt att Peking vill förbättra relationerna med Europa nu när USA bemöter Kina mycket tuffare under Joe Biden än under Donald Trump. Och i och med Angela Merkels avgång som tysk förbundskansler förlorar Kina sin bästa vän i handelspolitiken. Därför kan de kinesiska ledarna fundera på att hitta ett vänligare tonläge gentemot EU. Två av de så kallade vargkrigarna bland Kinas ambassadörer, kända för sina många hårda uttalanden, har lämnat sina poster under året, nämligen Liu Xiaoming i London och nyligen Gui Congyou i Stockholm.

Ganska oväntat kom utväxlingen i förra veckan av gisslan mellan Kina och USA/Kanada. Det kinesiska telekombolaget Huaweis finanschef Meng Wanzhou arresterades i december 2018 av Kanada på USA:s begäran. Hon åtalades för att ha brutit mot sanktionsbestämmelserna mot Iran i en affär. Intill nyligen var hon sedan i husarrest i sin lyxvilla i Vancouver och rättegången drog ut på tiden.

Peking svarade med att gripa två kanadensare som var verksamma i Kina, uppenbarligen som en repressalie. De dömdes så småningom till långa fängelsestraff för spioneri. Anklagelserna har aldrig konkretiserats och rättegångarna var hemliga. Kanadensiska diplomater fick inte tillträde.

Viss islossning

Den samtidiga frigivningen mellan Meng Wanzhou och de båda kanadensarna kom till bland annat till efter ett telefonsamtal mellan USA-presidenten Joe Biden och Xi Jinping den 9 september. Att den högprofilerade Meng Wanzhou kunde flyga tillbaka till Kina efter nästan tre år hälsades av kinesisk press och TV som ett bevis på att Kina var minst lika starkt som USA.

Det senaste tecknet på en viss islossning mellan Kina och USA är en överenskommelse i veckan om regelbundna kontakter mellan de båda stormakternas militärer, bland annat för att försöka minska spänningen i Stilla havet.

Tillsammans med två besök i Kina av Bidens särskilda sändebud i klimatfrågor är detta exempel från båda sidor på försök till mer normala kontakter.

Copyright © 2024 Artikelförfattaren och Sweden-China Trade Council. Vid återgivning ska alltid källan anges. All rights reserved.