Flera frågetecken kring rule of law i Hongkong

Publicerad 2017-03-20

Hongkongs före detta regeringschef är fängslad. Sju polismän likaså och 33 000 poliser samlades till protestmöte. Rättegångarna i båda dessa uppmärksammade fall har lett till generande följdfrågor och elakartade reaktioner. Hongkongs nedärvda rättspraxis är ifrågasatt på olika sätt. Hur står det till med rule of law?

Analys av GÖRAN LEIJONHUFVUD

Hongkong tillhör Kina, men använder fortfarande den brittiska rättsordningen som kallas common law. Rätt tillämpat garanterar detta system rule of law, det vill säga rättssäkerhet när lagen styr.

För många utländska företag är just rule of law en anledning till att de är i Hongkong. Ofta kan de jämföra med Kina där kommunistpartiet i praktiken säger åt domstolarna hur de ska agera.

Den grundlag som gäller för Hongkong sedan övergången till kinesiska styre 1997 ger territoriet en viss autonomi och rätt att fortsätta med den forna kolonialmaktens juridiska system i 50 år. Detta är enligt formeln ”ett land två system”.

Hongkongs förra regeringschef, Donald Tvang dömdes nyligen till 20 månaders fängelse för tjänstefel. Foto: TT/AP Photo/Vincent Yu

Många hajade till när Hongkongs förre regeringschef Donald Tsang i februari dömdes till fängelse i 20 månader för tjänstefel. Under sin regeringstid hade han försummat att upplysa om att han förhandlade med ett visst bolag om en bostad, samtidigt som han deltog i regeringsbeslutet om en radiolicens för samma bolag.

En så högt uppsatt person har aldrig tidigare fått krypa i fängelse i Hongkong. KinaNytts läsare kanske kommer ihåg Donald Tsang från hans besök i Sverige 2004. Den stränga domen kan ses som ett bevis på att det juridiska systemet fungerar rättvist och opartiskt, att lagen gäller hög om låg.

Varför dröjde åtalet så länge?

Men flera kommentatorer undrar varför det dröjer så länge med ett åtal mot den sittande regeringschefen Leung Chun-ying för en liknande intressekonflikt som han borde ha deklarerat. De undrar också varför undersökningsledaren i detta fall blivit nedflyttad i rangordningen. Den degraderingen måste ha passerat regeringschefens bord men han förnekar all kännedom.

Den degraderade chefen hör till en av Hongkongs viktigaste institutioner, den oberoende kommissionen mot korruption (ICAC – Independent Commission Against Corruption). Det är ett organ som har fört mången tjänsteman och affärsman till åtal.

Möjligen har den verkställande makten med regeringschefen Leung Chun-ying i spatsen inte respekterat den juridiska makten i just fallet Leung Chun-ying. Och att ärendet drar ut på tiden kan bero på att Hongkong går igenom en känslig period med ett kontroversiellt val av ny regeringschef den 26 mars. Många beslutsfattare sneglar mot centralmakten i Peking och försöker räkna ut vad de kinesiska ledarna vill, både ifråga om valet och ifråga om den kritiserade regeringschefen.

Leung Chun-ying överraskade många när han i december meddelade att han inte vill ta en andra femårsperiod. Han avgår den 1 juli. Det är oklart om han drar sig tillbaka därför att han riskerar åtal för den omtalade intressekonflikten – eller därför att han förlorat Pekings förtroende för hur illa han hanterade paraplyrevolten.

För att återgå till fallet med förre regeringschefen Donald Tsang, så har lokala medier också synpunkter på att ICAC inte kallat David Li, chef för Bank of East Asia, till förhör. Han var i högsta grad aktiv för att underlätta både lägenhetsaffären för Donald Tsang och radiolicensen för det aktuella bolaget, där hans bror sedan blev vd.

Kommissionen försvarar sig med att de inte trodde att David Li skulle vara samarbetsvillig. ICAC uppgav under rättegången att banken utövat starka påtryckningar mot utredarna.

Liten innersta krets med stort indirekt inflytande

När vi nämner David Li har vi nått den inre lilla kretsen av tongivande bankmän och affärsmagnater, ofta med anknytning till fastighetssektorn. Det är denna grupp av ”tycoons” som i praktiken dominerar ekonomin och som med juridiska manipulationer i gråzonen kan öka sina inkomster. De verkar som ett oligopol, ett fåmansvälde, som utövar ett stort indirekt inflytande över den lokala regeringen och politiken. De har också blivit den kinesiska regimens förtrogna och har sina största affärsintressen i Kina.

David Li stod alltså nära förre regeringschefen Donald Tsang som satt 2005–2012. I det strikt regisserade valet av regeringschef om ett par veckor är David Li och hans familj också engagerade i kampanjen för den troliga segraren Carrie Lam, som sägs vara Pekings favorit.

ICAC har länge setts som ett bålverk mot korruption och en garant för rule of law. Men nu knakar det här och var i fogarna när kommissionen mäter sina krafter med förvaltningen och näringslivets pampar.

Paraplyrevolutionen i Hongkong 2014 då demonstranter ockuperade stora delar av centrum under 79 dygn. Foto: iStockphoto

Den andra rättegången som lett till heta ordväxlingar om rättssystemet gällde sju polismän som misshandlade en ensam aktivist under den så kallade paraplyrevolten 2014. Det var då unga demonstranter ockuperade stora delar av centrum under 79 dygn. Aktivisterna krävde att valet av regeringschef 2017 skulle ske enligt principen ”en man en röst”, men de har inte fått sin vilja igenom. Nu sker det i en särskild församling av elektorer som i praktiken kontrolleras av centralregeringen.

Deltagarna i den stora proteströrelsen höll sig i stort sett till principen om icke-våld och civilt motstånd. Men ockupation i sig var ju ett lagbrott och en del aktivister provocerade och förolämpade polisen vid olika tillfällen. Det var en prövning för poliskåren som gick långa pass och hade mycket övertid. Sinnet kan ha runnit över på de sju polismännen bakom misshandeln som skedde i skymundan men ändå fastnade på film.

Reaktionerna på straffen har skapat oro

De sju dömdes till två års fängelse. Därmed är deras karriärer inom kåren troligen över. Även denna dom kan ses som ett tecken på att rule of law fungerar när rättvisan även gäller lagens väktare i de fall där de överträder den. Men reaktionerna på straffen har skapat oro.

Domaren har översköljts av glåpord och hot om våld. Hans angripare har också tagit fasta på att han råkar vara av brittiskt ursprung och har därför gjort rasistiska påhopp.

Utslaget ledde till omfattande protester från poliser mot domaren och ibland mot hela domstolsväsendet. De ser en orättvisa i att de sju kollegerna dömdes till fängelse medan flera aktivister som överträdde lagen under paraplyrevolten ”bara fått lite smisk på fingrarna”. Aktivisterna fick milda domar med några dagars samhällstjänst.

Protesterna i poliskåren kulminerade med ett massmöte i slutet av februari i år. Där deltog 33 000 aktiva eller pensionerade poliser.

En av de deltagande polismännen sade att hans dömda kollegers öde kunde jämföras med judarnas under den nazistiska förföljelsen. Yttrandet ledde till formella protester från tyska och israeliska generalkonsulaten i Hongkong. När en lärare i ett citat som gick runt i många medier hävdade att det snarare var deltagarna i polisens protestmöte som kunde jämföras med nazisoldater, tvingades tyska konsulatet rycka ut med en ny protest.

Andra deltagare i massmötet uttryckte sig mera sansat. En av dem sade: ”Detta är inte protest mot domstolarna eller Hongkongs juridiska system, och det är inte heller ett försök att undergräva rule of law. Det är en djupt känd sympatiyttring för våra kolleger och deras familjer, som vi känner har blivit orättvist behandlade. Deras handlingar kom under en tid av högt spända politiska känslor och stress.”

Ändå är den överspända samtalstonen på många håll, liksom påtryckningarna på domstolarna, också ett test för rättssystemet när polariseringen ökar. Några kommentatorer är oroade över att varken regeringschefen eller justitieministern yttrat sig om hotelserna och villfarelserna.

Däremot har det kommit kommentarer från högt uppsatta jurister i Kina som tycker att det är för många utländska domare verksamma i Hongkongs domstolar – apropå domaren som utmätte hårda straff mot de sju polismännen. ”Domare som inte är etniska kineser kan inte till fullo förstå förhållandet mellan att skydda olika rättigheter och att bevara den allmänna ordningen i Hongkong”, sade professor Tian Feilong vid Beihang University i Peking.

Copyright © 2024 Artikelförfattaren och Sweden-China Trade Council, Vid återgivning ska alltid källan anges. All rights reserved.