Europeiska bolag i Kina:
Vi blir omsprungna
av innovativa kineser

Publicerad 2018-06-26

Den lokala konkurrensen blir ännu skarpare för europeiska bolag i Kina. Vi blir omsprungna av mer innovativa kinesiska bolag, tycker en majoritet av företagen. Det framgår av den årliga enkäten om affärsklimatet i Kina från Europeiska handelskammaren där.

För första gången rapporterar en majoritet av de europeiska företagen att de upplever att kinesiska bolag är lika innovativa eller ännu mer innovativa än europeiska aktörer. 61 procent av företagen i enkäten svarade så, en ökning med 14 procent på ett år. Över 500 bolag deltog .

AV GÖRAN LEIJONHUFVUD, goran.leijonhufvud@gmail.com

”Det som gör att de lokala bolagen kliver fram är att de försöker möta den växande medelklassens efterfrågan på varor och service med hög kvalitet”, konstaterar rapporten som utarbetats i samarbete med den globala konsultfirman Roland Berger. Enkäten bär titeln ”European Business in China, Business Confidence Survey 2018”.

Konsumtionen svarar för en ökande andel av BNP, nu cirka 60 procent och då blir det viktigt med mer innovativa produkter. Och sett till varifrån tillväxten i BNP kommer så svarar servicesektorn för nästan 60 procent och det driver fram nya affärsmodeller.

När ekonomin mognar frigörs arbetskraft för innovativa projekt. Tillkommer inflytandet från unga kineser som kommer tillbaka från studier i utlandet.

”Europeiska företag som var marknadsledande när de kom in i Kina måste nu skärpa sina innovativa redskap”, enligt rapportens författarteam.

Stora anslag till forskning

Kinas privata och statliga budgetar för forskning och utveckling är nu som andel av BNP på nivå med länder som USA och Tyskland. Men de innovativa framstegen kommer framför allt inom konsument- och servicesektorn – fortfarande mindre inom vetenskapliga upptäckter och ingenjörskonst.

Ökad lokal konkurrens, stigande lönekostnader och minskande optimism om framtida vinster gör att nästan hälften av de europeiska bolagen planerar nedskärningar. Det är en klar ökning jämfört med 2017. Vissa börjar snegla på marknader i Sydöstasien där det är billigare att etablera sig. Men på det stora hela taget är de europeiska bolagen i enkäten fortfarande långsiktigt engagerade i Kina.

Samtidigt bidrog den lokala efterfrågan och Kinas fortsatta höga BNP-tillväxt under fjolåret till stigande vinster för 66 procent av bolagen i enkäten. Särskilt bra resultat visade sektorer som medicinsk utrustning, läkemedel och fordon.

Däremot var vinstutvecklingen i de europeiska företagen i Kina mager i sektorer som IT och telekom, mycket på grund av problem med gamla och nya regelverk.

Den positiva sidan

På den positiva sidan rapporterar också en del företag en del framsteg när det gäller skyddet av immateriella rättigheter – bland annat på grund av att de kinesiska företagen själva vill ha ett sådant skydd när de blir mer högteknologiska. Svaren berättar också om en mer rättvis tillämpning av miljölagarna från myndigheterna gentemot utländska och inhemska bolag.

Men, men, men. Enkätsvaren skvallrar också om vilken tung börda det är att brottas med regelverken därute i verkligheten. Hälften av företagen säger att det gör att det har blivit svårare att göra affärer under det senaste året. Särskilt svårt är det i de största och mest utvecklade städerna som Peking, Shanghai och Tianjin.

Den största svårigheten är att reglerna är svårtolkade, enligt de europeiska bolagen. Många företag gör listan längre och nämner till exempel godtyckliga tillämpningar, marknadsbarriärer och investeringshinder. 64 procent säger att restriktionerna på internet har en negativ ekonomisk påverkan i deras affärer. 23 procent klagar på att hinder på internet gör det omöjligt att söka ordentligt efter information.

Risk att tappa lusten

Denna restriktiva miljö med administrativt krångel och internetproblem slår allra hårdast mot små och medelstora utländska bolag. Det gör att många i framtiden kan tappa lusten för att investera i Kina, varnar handelskammaren.

Europeiska handelskammaren uppmanar också Kina att följa upp de många löften om reformer och öppningar som regeringen kommit med efter president Xi Jinpings tal på Världsekonomiskt forum i januari 2017. Konkret har inte mycket hänt, anser kammaren.

Den tar återigen upp obalansen i villkoren för utländska investeringar inom EU respektive Kina. Under 2017 investerade Kina för 30 miljarder euro i Europa. Samtidigt har de europeiska direktinvesteringarna i Kina inte bara stagnerat. De har börjat minska så att de låg på 8 miljarder euro i fjol. Förhandlingarna om ett gemensamt investeringsavtal måste få upp farten, anser kammaren.

Många företag uttrycker också oro för hur de påverkas av ”Made in China 2025”, som är den kinesiska regeringens stora plan för att gynna högteknologi i den inhemska industrin. De europeiska bolagen befarar att de kan hamna utanför upphandlingarna.

Ladda ner rapporten från Europeiska handelskammaren i Kina här: Business Confidence Survey 2018.

Copyright © 2024 Artikelförfattaren och Sweden-China Trade Council. Vid återgivning ska alltid källan anges. All rights reserved.