De nya sidenvägarna skapar debatt
"Vi måste ha ett förhållningssätt
byggt på djupare kunskap"

Publicerad 2018-02-05

I förra veckan publicerade KinaNytt två uppmärksammade artiklar om Kinas Belt and Road Initiative (BRI). En av rubrikerna löd: ”Kina söker ny världsordning där Peking sätter normerna”. En av världens mest kunniga forskare på BRI sammanfattade president Xi Jinpings vision som “en ny storslagen strategi som sätter Kina i världens centrum och utmanar status quo”.

Artiklarna har lett till många kommentarer. Det har också blivit en debatt om hur Sverige ska förhålla sig till Kinas planer på ett globalt nätverk av stora infrastrukturprojekt. Att Kina flyttar fram sina positioner utomlands märks mer och mer. Bara i Sverige investerade Kina förra året för över 11 miljarder kronor. 

I dagens artiklar kommenterar Thomas Lagerqvist, ordförande för Sweden-China Trade Council, hur han ser på BRI och Kina. ”Vi måste ha ett väl genomtänkt förhållningssätt till Kina byggt på djupare kunskaper om vad det är som driver utvecklingen”, säger han. Sweden-China Trade Council (SCTC) är det ledande, oberoende nätverket i Sverige för affärer med och i Kina.

Även Frédéric Cho, vice ordförande i SCTC, redovisar sin syn på Pekings stora initiativ. Han undrar om Kina och världen behöver alla dessa jätteprojekt. Både han och Thomas Lagerqvist är mycket kritiska till de rekommendationer som framförs i en rapport från Utrikespolitiska Institutet om BRI.

På onsdag ger UI-rapportens författare sin syn på Kinas planer och den omtvistade rekommendationen. På torsdag publicerar KinaNytt ytterligare två artiklar om ”ett bälte en väg” som megaprojektet också kallas. Då blir det två helt nya infallsvinklar.

Här kan du läsa de två tidigare artiklarna i serien om de nya sidenvägarna: Kina vill bygga hamn i Lysekil och De nya sidenvägarna BRI

Thomas Lagerqvist:

“Det är svårare att navigera än någonsin”

  Thomas Lagerqvist, ordförande i Sweden-China Trade Council, affärsjurist med Kina som specialitet.

”Nya och tuffare utmaningar väntar. Kina har blivit geopolitiskt kaxigare. Ekonomin blir bara starkare och landet har tydliga ambitioner som en viktig global investerare. Därför måste vi fördjupa Kinakunskaperna, särskilt som nyheterna från Kina inte är odelat positiva”, säger Thomas Lagerqvist.

AV AGNETA ENGQVIST, agneta.engqvist@gmail.com

“Vi måste ha ett väl genomtänkt förhållningssätt till Kina byggt på djupare kunskaper om vad det är som driver utvecklingen”, framhåller SCTC:s ordförande Thomas Lagerqvist, Senior Adviser på Mannheimer Swartling, när han kommenterar KinaNytts artiklar om Belt and Road Initiative (BRI).

Han säger att de djupare kunskaperna behövs, därför att idag är det mycket mer att förhålla sig till. Det är svårare att navigera än någonsin, inte minst eftersom till och med kommunistpartiet självt innehåller tydliga politiska fraktioner med olika agendor.

”Det har i västvärlden funnits en övertro på att Kina på sikt och i takt med den ekonomiska utvecklingen i landet kommer att bli en demokrati. Den som fortsätter att tro så kommer att bli grymt besviken. Inte minst president Xi Jinping har tydliggjort att vad det handlar om är en helt ny form av demokrati som han kallar ’socialistisk, konsultativ demokrati’. Och den blir som Kina vill att den ska bli.”

I ett tal har Xi Jinping sagt: ”Med en yta på mer än 9,6 miljoner kvadratkilometer och med 56 olika etniska grupper, vems modell på demokrati ska vi kopiera?”

Kinesiska förtecken

Thomas Lagerqvist säger att “Kina har på olika sätt funnit sina egna vägar och modeller, alla med ’kinesiska förtecken’. Det är därför kritiskt för AB Sverige att försöka förstå Kina bättre och analysera vad som driver landets utveckling. Detta för att begripa hur Kina mer konkret kan tänkas påverka allt från världsekonomin till regelsystemen för de internationella globala organisationerna, världshandeln och geopolitiken. Det vi redan nu ser kan kanske leda till en ny världsordning. Vem vet?”

Som ordförande i SCTC säger Thomas Lagerqvist: ”Jag vill vara jättetydlig med att vi i styrelsen självklart är medvetna om vikten av att alltid värna om vår integritet och självständighet, inte minst när det gäller vår roll som affärsnätverk och i arbetet med att skapa medlemsvärde.”

Svenska företag möter alla ungefär samma utmaningar i utbytet med Kina. Skillnaden är att de stora svenska företagen klarar dessa utmaningar bättre eftersom de har kritisk massa, förklarar han.

“Men små och medelstora företag behöver ibland att någon bereder vägen för dem på bilateral nivå. Eftersom politikerna generellt sett har för lite kunskap om Kina för att förstå när, hur och i vilka sammanhang de ska kunna bidra med detta stöd så blir det för det mesta bara enstaka vulkanutbrott av aktivitet som inte alltid är relevant för de små och medelstora företagen”, framhåller Thomas Lagerqvist.

Kina-desk som stöd för den politiska analysen

”Det borde därför, åtminstone på regeringskansliet, finnas en 3-4 personer stark ’Kina desk’ som ansvarar för att följa Kinas utveckling och analysera hur utvecklingen kan komma att påverka AB Sverige och som kan utgöra stöd för den politiska analysen. Gruppens arbete måste också kunna synkroniseras med de risk-och möjlighetsanalyser som det svenska affärslivet gör kring Kina. På det sättet kan gruppen agera som dialogpartner när det gäller hur vi i våra olika roller kan arbeta effektivare för AB Sveriges väl och ve”, säger Thomas Lagerqvist.

Han säger samtidigt att när det gäller BRI så har regeringen påbörjat ett arbete som förhoppningsvis ska kunna bidra till att AB Sverige får ett kommersiellt utbyte av de nya sidenvägarna. Men han efterlyser en tydlig Kinastrategi från regeringen.

”Ett strategidokument kan vara viktigt, men det viktigaste är egentligen den strategiska processen eftersom den tvingar fram djupare förståelse för Kina och landets inverkan på svenskt näringsliv hos politikerna. För har regeringen inte en djupare kunskap som är relevant för näringslivets utmaningar när det gäller Kina så riskerar den att prioritera fel. Och då urholkas regeringens styrmedel. Det handlar ju trots allt om AB Sverige, om oss alla och vilket öde vi går till mötes. Ju bättre affärer desto bättre förutsättningar för att bygga det samhälle vi vill ha.”

Tyskland framgångsrika

SCTC:s ordförande berättar hur framgångsrika Tyskland gör: “Varje delegation till Kina förbereder sig minst ett halvår i förväg. Politiker och affärsmän pratar ihop sig under minst tre förberedande möten. Då enas de också om en tydlig agenda för det aktuella besöket, framför allt kring vilka frågor som ska prioriteras. Den som inte deltar i de förberedande mötena får inte följa med. Samma gäller om någon försöker driva en enskild agenda. De spelar alla olika roller, men har en gemensam agenda.”

”De är mycket proffsiga”, säger Thomas Lagerqvist.

”När det gäller BRI så har Sverige spetskompetens även på de små och medelstora företagens nivå inom en rad områden som Kina behöver och där AB Sverige skulle kunna hävda sig under den gamla parollen från Världsutställningen i Shanghai –  ’Spirit of Innovation’.” Mer konkret tänker han närmast på stadsplanering, miljöteknik och finansteknologi.

Farlig okunnighet

Och vad gäller det inställda hamnprojektet i Lysekil tycker han att kommunalrådet Jan-Olof Johansson (S) visade en farlig okunnighet när han förklarade att han inte såg några risker med de kinesiska planerna.

”Som alla affärsmän vet så finns det risker i alla affärstransaktioner. Den som hävdar något annat är naiv. Eftersom det alltid finns risker i alla projekt, inte minst i detta, så måste de inblandade på allvar identifiera riskerna. Därefter gäller det att eliminera dem eller i alla fall begränsa dem.”

Han vänder sig också mot hur det gick till med förstudien. “Som medborgare vill man veta mer. Vilka ingår i gruppen som gör studien? Vilken Kinakompetens har de? Är det lobbygruppen? Det finns ju anledning att tro det, eftersom Lysekil enligt uppgift saknade medel att finansiera förstudien. Det måste finnas en transparens.”

Naiviteten plus bristen på riskanalys, oroar honom. Han jämför kommunalrådet i Lysekil med kommunledningen i Kalmar som för tio år sedan gick rakt in i ett projekt som ganska snart totalhavererade. Bakom låg en äventyrlig kinesisk investerare som drev företaget Fanerdun. Dåvarande Invest Sweden var med och initierade projektet. Naiviteten och riskblindheten spred sig bortom kommunen och drog också in svenska regeringen.

Thomas Lagerqvist har samma kritiska inställning som Frédéric Cho till rapporten av Mikael Weissmann och Elin Rappe. Den handlar om Sverige och BRI och publicerades av Utrikespolitiska Institutet.

Han säger: “Rapporten är inte särskilt användbar, annat än för politiker som skulle vilja använda den som ett slags ’avlatsbrev’ så att de kan lägga skulden på näringslivet för påstått ointresse för BRI. Författarna verkar inte ha talat med representanter från näringslivet som är erkänt kunniga och trovärdiga när det gäller Kina.”

Frédéric Cho:

“Svenska företag är pragmatiska och frågar: what’s in it for me?”

Frédéric Cho, Kinarådgivare med eget konsultbolag och vice ordförande i Sweden-China Trade Council.

Frédéric Cho ser Belt and Road Initiative som ett storstilat utspel från de kinesiska ledarna: ”Rubriken är satt och kartorna ritade. Det är en grandios plan. Men vad ska den leda till för investeringar och affärer som gynnar svenska företag?”

AV AGNETA ENGQVIST, agneta.engqvist@gmail.com

Han säger att det måste gynna båda parter i de berörda länderna. ”Det är bra att kineserna är entusiastiska och vill mycket, men andra länder kan också ha bra lösningar”, säger Frédéric Cho. Han tänker till exempel på att kineserna vill bygga höghastighetsjärnväg mellan Stockholm och Oslo.

På flera punkter är Frédéric Cho kritisk till rapporten från Utrikespolitiska institutet om Sverige och BRI som refererades i KinaNytts artiklar. Regeringen och företagen intar en försiktig hållning av att vänta och se, enligt rapportens författare Mikael Weissmann och Elin Rappe.

Frédéric Cho kommenterar: ”Mitt starka intryck är att svenska företag är pragmatiska och frågar: what´s in it for me? Och får de inte tillfredsställande svar så deltar de inte.”

Viktigt vara proaktiv

Han betonar att det gäller för företagen att vända på alla stenar för att se vilka konkreta projekt som finns och vilka möjligheterna är att komma in i projekten. Det gäller att vara proaktiv här. Men absolut inte ge sig in i något som visar sig brista i transparens och ha oklara regler.

“Samtidigt är det skillnad på storföretag som ABB, Atlas Copco, Scania och Volvo och på mindre företag. De förstnämnda är redan med på bollen när det gäller stora infrastrukturprojekt runt om i världen. De är både erfarna att analysera sannolikheten för att ett projekt ska kunna genomföras och vet hur de kan påverka för att få delta. För mindre företag är allt detta en mycket större utmaning”, säger han.

Frédéric Cho reagerar skarpt mot följande slutsats i rapporten:

”Svenska regeringen och näringslivet borde oroa sig mindre för bristen på transparens och klara regler och bli mycket mer engagerade i BRI. Det finns ett behov att vara proaktiv snarare än reaktiv för att maximera de möjliga fördelarna med BRI.”

Det är förbryllande slutsatser, tycker Frédéric Cho. ”Vilka har de egentligen frågat? Inte mig i alla fall, fastän jag hör till dem som har mest erfarenhet av att jobba med kinesiska investeringar utomlands och till Sverige.”

Han tillägger att ingen av de svenskar som han anser har mest praktisk erfarenhet av Kina och denna typ av projekt verkar ha blivit intervjuade. ”Det är ju A och O vilka de talat med, det avgör innehållet och slutsatserna.”

Rätt Kinakunskap för rätt ändamål

Han uppfattar att författarna av rapporten från Utrikespolitiska Institutet mest tagit intryck av vad den kinesiska sidan uttrycker om att de svenska företagen är för passiva.

”Det gäller att ha rätt Kinakunskap för rätt ändamål. Det är viktigt att i varje enskilt fall ha praktisk erfarenhet av vad som driver Kina, China Inc., de berörda kinesiska aktörerna och vad som påverkar förutsättningarna för olika typer av projekt. Vi borde leva som Konfucius lär: När du vet vad du vet och vet vad du inte vet, det är sann visdom.”

Frédéric Cho säger att allt kommer inte att vara guld som glimmar. Dessutom ligger Sverige inte i Bältets eller Vägens mitt utan i periferin.

Han nämner en del frågetecken kring BRI. Hur kommer USA att reagera? Hur kommer Ryssland att reagera när Kina vill bygga höghastighetsjärnväg genom Centralasien med tåg till Europa? Kan Japan och andra leverantörsländer konkurrera om sådana projekt? Vad händer med små ekonomier som Sri Lanka om Kina tar för sig för mycket?

När det gäller det kinesiska förslaget att bygga en stor containerhamn i Lysekil – som nu är lagt på is – betonar Frédéric Cho vikten av att alltid först göra en grundläggande analys. Finns det ett reellt behov av denna hamn? Kan den leda till överkapacitet på hamnar i Sverige? Annars kan det sluta som med de havererade kinesiska projekten i Älvkarleby och Kalmar.

Han varnar också för att ibland är det mellanhänder som vill tjäna bra på att göra upp en affär innan den egentligen är förankrad hos de tilltänkta stora företagen i Kina.

Sverige ställer högre krav på transparens

Kineserna har än så länge inte lika stor erfarenhet i väst med långsiktiga infrastrukturprojekt som de har i Afrika och Asien, förklarar Frédéric Cho. ”I väst, inklusive Sverige, kommer kineserna att få olika frågor och ställas inför högre krav på transparens från bland andra media och fackföreningar. Det måste vara en tydlig dialog. Om det gäller ett BRI-projekt i väst kommer det att tummas, filas och behöva anpassas.”

Den tidigare artikeln i KinaNytt citerar professor William A. Callahan som skriver att förut brukade vi fråga hur Kina passar in i EU:s politik, nu får vi fråga hur Europa passar in i Kinas BRI.

Frédéric Cho tycker det är en lite väl drastisk slutsats. ”Jag tror att kineserna inser att de måste anpassa sig till EU, till en ny långsiktig, god partner. ”Jag tror att båda parter kommer att tvingas anpassa sig till varandra. Se nu hur det har gått med planerna på djuphamnen i Lysekil.”

Frédéric Cho kan inte förstå varför många i Sverige retat sig på att Geely köpt en viktig aktiepost i AB Volvo. Han syftar på kritiker som spår att förr eller senare kommer Geely att flytta hela sin verksamhet i Sverige till Kina.

Geely har skapat 5 000 jobb i Sverige

”Var är logiken? Geely investerar, bygger ut och anställer ännu fler i Göteborgstrakten. Hittills har över 5 000 jobb skapats. Varför skulle Li Shufu (ägaren) då från ena dagen till den andra flytta allt tillbaka till Kina? Det vore en investerare som uppträdde rent masochistiskt.”

Men en del säger att det kan väl hända om 20-30 år, undrar KinaNytt. Frédéric Cho tycker det är en hypotetisk frågeställning. ”Hur ser världen ut då? Det enkla svaret är att om Sverige fortsätter att visa sig konkurrenskraftigt på ett globalt plan så kommer Volvo att behöva Sverige.”

Han säger att inte alla kinesiska projekt och affärer är så genomtänkta och långsiktiga, men att det är klart att köpet av aktierna i AB Volvo för 35 miljarder kronor måste vara det.

Till slut ställer Frédéric Cho frågan: ”Behöver Kina och världen alla dessa jättestora projekt?”

Copyright © 2024 Artikelförfattaren och Sweden-China Trade Council. Vid återgivning ska alltid källan anges. All rights reserved.