Rekordstort åtgärdspaket en besvikelse
Expertens råd för att
få fart på ekonomin

Publicerad 2024-11-11

Det ryktades om en riktig raket till åtgärdspaket för Kinas tröga ekonomi. Men beskedet i fredags från folkkongressen i Peking gjorde marknaderna och många kineser besvikna att döma av börserna och andra reaktioner. Nog för att beloppet på motsvarande drygt 9 000 miljarder kronor är på rekordnivå, men pengarna ska portioneras ut lokalt för att rätta till brister och obalans.

De ska alltså inte gå till direkta investeringar utan framför allt åtgärda dåliga gamla banklån i den kraschade fastighetsmarknaden. Denna och andra liknande insatser kritiseras skarpt av en internationellt ledande makroekonomisk expert.

ANALYS AV GÖRAN LEIJONHUFVUD, goran.leijonhufvud@gmail.com

Det är ingen slump att Peking väntade med lanseringen av paketet till två dygn efter utgången av presidentvalet i USA. President Xi Jinping och hans rådgivare avvaktade eventuella nya signaler från vinnaren Donald Trump.

Men nu får de rikta in sig på att Trump, när han väl har installerats den 20 januari, troligen kommer att höja tullarna till 60 procent på kinesiska varor. De möter en USA-president som blir mycket mäktigare än när han satt i Vita huset förra gången 2016-20.

Oklart USA-Taiwan

I ett annat sammanhang har Trump hänvisat till att Taiwan är så litet och Kina så stort, underförstått varför utmana Peking?

Avgående presidenten Joe Biden lovade tidigt under sin period att stödja Taiwan om Kina skulle angripa. Regeringen i Peking betraktar sedan 1949 Taiwan som en utbrytarprovins som ska återförenas med fastlandet, med våld om så behövs. En talesperson för kinesiska utrikesministeriet påminde häromdagen återigen om att USA skrivit under på principen ”ett Kina”.

Taiwan har å andra sidan för närvarande en unik ställning i världspolitiken. Öns bolag kontrollerar nämligen över 60 procent av världsmarknaden för halvledare. Det betyder att både den kinesiska tillverkningsindustrin och den amerikanska konsumtionsmarknaden är beroende av dessa chips. Men häromdagen påstod Donald Trump att Taiwan har stulit halvledarindustrin från USA.

Slår mot Kinas export

De tullhöjningar för Kina som Trump talar om skulle naturligtvis påverka landets exportindustri negativt. Den är en av de få sektorer i ekonomin som går ganska bra.

I detta komplicerade läge ökar trycket på Kinas ledning att återkomma med helt andra åtgärder än vad fredagens paket erbjuder. En talesman för folkkongressen antydde att någonting sådant skulle kunna komma efter årsskiftet.

Det styrande Kommunistpartiet vill gå försiktigt fram för att inte tappa kontrollen när ekonomin inte återhämtat sig efter de hårda restriktionerna under pandemin.

Xi Jinping har betonat att stora räddningspaket inte får äventyra reformer i den ekonomiska strukturen som krävs på längre sikt. Det ska vara kvalitet före kvantitet, har han sagt. Och finansministern Lan Foan talar fortfarande om att målet som vanligt måste vara en balanserad statsbudget.

Förrädisk balans i lågkonjuktur

En del analytiker ställer sig frågande. Richard Koo, chefsekonom på Nomura Research Institute, är mycket bestämd i en kommentar till South China Morning Post:

”När en ekonomi är mitt i en recession är det sista regeringen ska göra att balansera budgeten.” Han säger det mot bakgrund av Japans erfarenheter efter tre årtionden av stiltje. Han var då rådgivare åt regeringen i Tokyo.

Richard Koo, ursprungligen från Taiwan, är känd för att ha skapat begreppet balance sheet recession. Förenklat kan det sägas att trots att Japans centralbank sänkte styrräntan till noll var det få företag som lånade till investeringar. De lånade i stället till att betala de skulder på fasta tillgångar som uppstod vid fastighetskraschen på 1990-talet. De strävade efter jämvikt i företagets balansräkning och medverkade därmed till balance sheet recession. Inga lånepengar kom ut och gjorde nytta, plus minus noll.

I japanska fotspår

Nu anser Richard Koo att Kina hamnat i början av en liknande process. De kinesiska bolagen verkar agera som de japanska, att de i första hand strävar efter jämvikt i balansräkningen. Samtidigt är skillnaden mot Japan att i Kina är det dessutom många fler enskilda bostadsköpare som lånar därför att fastighetskraschen har sänkt värdet på deras bostäder till under värdet på deras låneskuld. Så räntesänkningar under lågkonjunkturen får ingen större effekt på makroekonomin som helhet, enligt Koo.

Kinas ledare är troligen medvetna om Richard Koos bedömning, men verkar nästan lida av beslutsångest. Sedan slutet av september har regeringen visserligen kallat till flera presskonferenser där olika talesmän lagt fram partiella initiativ. Xi Jinping framträder sällan själv för att kommentera krisläget.

Med vissa skattelättnader, sänkta räntor och sänkta krav på bankernas reservkapital köpte myndigheterna lite tid i oktober. De försöker återge medborgarna hopp om ljusare tider så att de kan börja konsumera. Ett resultat var ett plötsligt börsrally men kurserna retirerade tämligen snart.

Slentrian hos bankkontoren

Men Richard Koo, vars fem böcker har översatts i Kina, berättar att han har kunnat följa hur de övervägande statliga bankerna agerar när de på sistone fått order uppifrån att låna ut till riktiga projekt. Bankkontoren vänder sig då av slentrian till de lokala statsägda företagen, säger Koo i en lång intervju med Blockworks Macro på Youtube.

Men de statsägda företagen är trögrörliga och har svårt att få fram bra investeringsobjekt. Så då går de tillbaka till banken och lägger pengarna på hög i ett sparkonto. Alltså samma beteende som japanska privata bolag.

Vill se stora skattesänkningar

Rådet från veteranen Richard Koo är dels att Kinas regering måste skjuta till mera pengar och göra stora skattesänkningar som siktar på att skapa flera jobb, höja lönerna och stimulera efterfrågan i ekonomin.

I en relativt öppen diskussion mellan ledande tjänstemän, lokala ekonomer och utomstående analytiker i Peking har tanken på att ge alla medborgare ett större engångsbelopp kontanter kommit upp för att få fart på hjulen. Men det känns som ett sidospår.

De flesta familjer skulle nog bara fortsätta att spara även det beloppet till pensioner och sjukvård i brist på riktigt bra socialförsäkringar. Kollapsen på fastighetsmarknaden och en svag arbetsmarknad skapar naturligtvis också otrygghet.

Copyright © 2024 Artikelförfattaren och Sweden-China Trade Council. Vid återgivning ska alltid källan anges. All rights reserved.