Artikelserie om vikten av kunskaper i kinesiska

VAD HÄNDE MED KINESISKAN I SVENSKA SKOLOR? Bilden visar en lektion i kinesiska på Skanstulls gymnasium 1971 med den entusiastiska läraren Cecilia Lindqvist. Hon var pionjären som undervisade även bland annat på Södra Latins gymnasium, också i Stockholm. Där finns det kinesiska språket kvar som tillval, men annars har antalet skolor med den möjligheten minskat kraftigt i hela landet. Sverige riskerar att tappa mark om vi inte kan uppmuntra fler att omfatta språket och kulturen, påpekar sinologer, affärsmän, lärare och andra i en serie artiklar i KinaNytt de närmaste veckorna. Foto: Arne Jönsson / TT/DN

Fler behöver lära sig kinesiska
för att vi ska förstå Kina på djupet

Sverige riskerar att tappa mark om vi inte kan uppmuntra fler att lära sig kinesiska. Med Kinas starka utveckling inom en rad områden gäller det för Sverige, och inte minst, för svenskt näringsliv att ha en bred bas av personer med kunskaper i både språket och kulturen för att kunna analysera utvecklingen. I en serie artiklar låter KinaNytt nyckelpersoner och andra intresserade aktörer tackla frågan.

”För att förstå Kina på djupet behöver fler lära sig det kinesiska språket. Det är viktigare än någonsin tidigare. Viktigt för Sverige i stort och för näringslivet specifikt för att kunna fatta välgrundade, strategiska beslut. Utan personer med god insikt i både språk och kultur står vi oss slätt”, säger Elisabet Söderström, generalsekreterare i Sweden-China Trade Council, SCTC.

Skolverket startade 2012 på regeringens initiativ ett försök att införa kinesiska som tillval på gymnasiet. Men det rann ut i sanden efter några år på grund av bristande intresse från kommuner och skolor. Samtidigt har intresset bland skolungdomar att läsa kinesiska de senaste år minskat rejält.

Artikelserien inleds i morgon med en intervju med Frédéric Cho, vice ordförande i SCTC, och i nästa artikel får vi möta Mats Harborn, chef för Traton China Office. Frédéric och Mats är två starka profiler i näringslivet som själva har djupa kunskaper i kinesiska, men de ser något olika på hur lösningarna i frågan kan se ut.

Två av våra svenska Kinaveteraner i Peking för över 30 år sedan, december 1992: Fr v Mats Harborn, första året som chef för Handelsbankens representationskontor i Peking och Frédéric Cho, som hade jobbet 1988-92. Foto: Privat

I den tredje artikeln möter KinaNytts läsare den högt kvalificerade läraren i kinesiska på en av de få skolor i Skåne som erbjuder språket på schemat. Vi får också träffa de vakna eleverna som valt kinesiska och rektorn på gymnasiet som talar om att “ge ungdomarna en ryggsäck för livet”.

Serien består av sju artiklar. KinaNytts Agneta Engqvist har träffat 12 personer med olika bakgrund som alla blivit inspirerade att lära sig kinesiska
språket och berättar vilken glädje de haft eller har av det.

Fotnot: Cecilia Lindqvist gick bort 89 år gammal 2021. Hon är bland annat berömd i Sverige, Kina och internationellt för standardverk som Tecknens Rike om det kinesiska skriftspråket och Qin om det kinesiska stränginstrumentet guqin. Båda böckerna har lärt hundratusentals kineser mycket om deras egen historia. 

© Artikelförfattaren och Sweden-China Trade Council. Vid återgivning ska alltid källan anges.

Become a member