Alla vägar bär till Shenzhen
AI och innovation blomstrar
Centrum för växande megastad

Publicerad 2019-01-17

SHENZHEN. Alla vägar bär till Shenzhen, den främsta symbolen för Kinas tillväxtunder som numera även blomstrar inom innovation och artificiell intelligens. Därför vallfärdar svenska och andra utländska företag till den snart 40-åriga ekonomiska frizonen som är Hongkongs granne. Shenzhen är dessutom knutpunkten för en megastad på 60 miljoner invånare som de kinesiska ledarna lanserar.  

KinaNytts medarbetare har åter besökt metropolen. De har även talat med några av de senaste besökarna från näringslivet och kartlagt frizonens brokiga historia i dagens artikel. I morgon intervjuar de besökare från svenska näringslivet. På måndag berättar de om egna erfarenheter från Shenzhen över flera årtionden.

Av AGNETA ENGQVIST, agneta.engqvist@gmail.com

GÖRAN LEIJONHUFVUD, goran.leijonhufvud@gmail.com

Numera är det många företag och entreprenörer som börjar i Shenzhen i stället för i Peking eller Shanghai när de ska titta på Kina. Även Silicon Valley känner av utmaningen och entreprenörer från amerikanska västkusten söker korsbefruktningar med Shenzhen.

Nyligen tog svenska Novare Leadership Academy 25 seniora ledare som följer ett innovationsprogram till den nya metropolen. Sara Hellsten, partner på akademin och förstagångsbesökare summerar:

“Storleken, den enorma tillväxten, tempot och innovationskraften imponerade. Även om man kan läsa om det, så gör det ett stort intryck att uppleva det på plats.”

Nya Shenzhen med skinande skyskrapor som rymmer både köpgallerior och kontor, och i trafikkarusellen alla mopedbuden som ilsnabbt levererar allt från komponenter och e-handelsvaror till mat. Bilarna är nya modeller och på trottoaren väntar hyrcyklar. I bakgrunden står rader av höga bostadshus. Foto: Agneta Engqvist

En rosa Bentley blev en symbol för en av deltagarna. När lyxbilen dök upp framför Samuli Savo, digitalchef på Stora Enso, tyckte han att det dyra fordonet visade både på framgångssagan och den kreativa attityden hos människorna i staden.

En sömnig avkrok

För 40 år sedan var Shenzhen en sömnig avkrok med 300 000 invånare, mest jordbrukare och fiskare. Det var då den enda gränsstationen mot Hongkong, men vi kunde se att trafiken av tågpassagerare som gick över gränsbron var som en liten rännil jämfört med dagens. Under Mao Zedongs kulturrevolution på 1970-talet gällde det att till varje pris avvärja pestsmittan från det kapitalistiska Hongkong och inskränka utbytet till ett minimum.

Så egentligen är det orättvist mot de dåtida invånarna att använda den vanliga klichén ”sömnig avkrok” eller ”sömnig fiskarby” om deras tillvaro. De hade inget annat val än att fortsätta med sina traditionella näringar och sin isolering. Ingen, absolut ingen, uppmuntrade dem att ta några initiativ.

Men 1980 blev det ändring på det. Mao var borta och den reformvillige Deng Xiaoping hade övertagit rodret. Han fattade beslutet att göra om det fridfulla jordbrukslandskapet till en ekonomisk frizon just på grund av närheten till Hongkong. Det rådet fick han faktiskt av Xi Zhongxun, det vill säga fadern till dagens president Xi Jinping. För Xi den äldre var motivet att hejda den tidens ström av flyktingar till Hongkong från den fattiga provinsen Guangdong – och i stället skapa en ström av investeringar utifrån.

Ett tecken på att projektet efter många turer blivit en succé är den tvist som utbröt i fjol mellan ledarklanerna Xi och Deng om vem som egentligen kan ta åt sig största äran för initiativet.

Förmånliga villkor

Hursomhelst var tanken 1980 att med skattelättnader, billig mark och låga löner locka till sig investeringar från den brittiska kronkolonins frifräsiga kinesiska entreprenörer. Även andra utlandskineser var välkomna att starta fabriker, liksom utländska investerare.

Och Deng Xiaoping och Xi Zhongxun skulle bli mångfaldigt bönhörda – även om Deng kände sig tvungen att gripa in och knuffa på utvecklingen ett par gånger. Allt var ju onekligen ett djärvt steg bara några år efter att Deng jagats av Mao såsom en ”kapitalistisk avvikare” under kulturrevolutionen. Folk var fortfarande försiktiga.

När vi besökte Shenzhen på hösten 1981, alltså året efter att byn blivit en ”särskild ekonomisk zon”, fick vi en intervju på högkvarteret. Mycket var fortfarande provisorier, ledningen satt i ett ganska litet rum i en barracklänga. Där fanns också enkla britsar där de anställda kunde vila middag.

De nya ledarna i zonen talade vitt och brett och med många siffror om jättelika investeringar och stolta planer. Men hur vi än vände och vred på uppgifterna förblev det oklart vad som egentligen var förverkligat, vad som bara var avsiktsförklaringar och vad som var färdiga kontrakt. Men med våra egna ögon kunde vi konstatera att det inte hänt särskilt mycket. Mycket kändes mera som önsketänkande.

American Standard

På det lilla nybyggda hotellet i staden konstaterade vi att handfat och toastol var av märket American Standard. Löjligt nog kändes det faktiskt betydelsefullt som en antydan om en ny pragmatisk öppenhet i affärerna med USA-imperialismen.    

Efter massakern på demonstranter i Peking 1989 gick Kina in i en politisk och ekonomisk kris och även många i frizonen Shenzhen tappade initiativkraft – av försiktighet eller rädsla. Då dök den 88-årige Deng Xiaoping upp på plats i december 1992 och manade till ökad öppenhet och större djärvhet. Det var en signal som fick väldigt många att våga ta initiativ och snart var ekonomin tillbaka på högvarv.

Ännu fler år efteråt träffade vi nyblivna miljonärer i Peking och bönder långt ut i byarna som förklarade hur Dengs yttranden i Shenzhen fått dem att ta det avgörande steget som företagare.

Först blev Shenzhen ”hela världens verkstad” för billig massproduktion i smutsiga omgivningar. Nu är den en avancerad knutpunkt för innovation – och en alltmer uppsnyggad storstad.

Innovated in China

Piratkopiering har varit ett ständigt problem men i dag håller Shenzhen alltså på att växla spår till egen innovation – från enbart ”Made in China” till ”Innovated in China”.

I dag är Shenzhen en metropol med 20 miljoner människor, högt över den officiella siffran på 12,5 miljoner. Sedan länge är den en magnet dit unga människor dras för att skapa sin egen framtid.

Shenzhen är bland mycket annat världsledande inom IT-utveckling, såväl hårdvara som mjukvara. Det är till exempel här som den taiwanesiska koncernen Foxconn tillverkar mobiler till Apple och dess konkurrenter.

Steve Jobs, ikonen som grundade Apple, får som pappdocka locka kunder till ett av de många elektronikvaruhusen. Där kan entreprenörer i startgroparna snabbt hitta komponenter. Foto: Jonathan Leijonhufvud

Det är också härifrån som lokala Huawei utvecklats till att gå om Ericsson som världens största telekombolag. Nu investerar företaget lika mycket i forskning och utveckling som Ericsson och Nokia tillsammans.

Från billiga och dåliga telefoner och piratkopiering av teknik har Huawei uppgraderat systematiskt. Bolagets högkvarter och egna universitet är som en stad i staden med butiker, snabbmatställen, sportklubb, hotell och bostäder för 10 000 anställda.

Rädsla för Huawei

På sistone har Huawei hamnat i skärningspunkten för USA:s handelskrig med Kina. Dottern till bolagets grundare är arresterad i Kanada för att bolaget ska ha brutit mot de amerikanska sanktionerna mot Iran. Dessutom har USA och ytterligare några industriländer i väst sagt nej tack till mobilteknologi från Huawei av rädsla för inbyggd utrustning för spioneri.

Även stadens andra flaggskepp, internetjätten Tencent, har ett uppseendeväckande högkvarter. Bolagets båda höga och arkitektoniskt avancerade kontorstorn är som utropstecken vid gränsfloden mot Hongkong.

Tencent började som spelutvecklare men är idag mest känt som koncernen bakom den mångsidiga mobilappen WeChat som tagit Kina med storm. Idag tävlar Tencent med Facebook om att ha det största börsvärdet bland världens internetbolag – men har fler strängar än Facebook på sin lyra. Nyligen introducerades till exempel Tencent Music på Nasdaq, medan moderbolaget är noterat på Hongkongbörsen.

Ett givet inslag i varje delegationsresa är besöket i elektronikens Mecka Huaqiangbei, världens största elektronikmarknad. Den komponent finns inte som inte går att få fram här. I rader av kontorsskrapor från 1980-talet har elektroniken tagit över de tre första våningarna. Redan bottenvåningen kan vara överväldigande. Vi tar oss fram bland hundratals små stånd, de flesta var och en med en enda specialiserad produkt.

”Mycket är bara skräp men det är bra att mycket av det blir återanvänt i stor skala. Marknaden för begagnat är verkligen stor”, säger en tekniknörd från Peking.

Öppen hårdvara och mjukvara

Nära tunnelbanestationen Liuxiandong huserar Eric Pan och hans omskrivna Seeed Technology Company. Företaget fick en rivstart tack vare gräsrotsfinansiering för en smartphone som levereras i moduler till kunden för 59 USA-dollar. Den produkten bygger på öppen hårdvara och öppen mjukvara som så mycket i Shenzhens it-värld. Då blir det lättare och billigare.

”I dag är det många som ’brygger’ sina apparater hemma ungefär som de brygger sitt eget öl”, enligt Eric Pan. Affärsidén för Seeed är att hjälpa så kallade makers, det vill säga innovatörer som ofta jobbar i liten skala hemma vid köksbordet. I Shenzhen kan inhemska och utländska innovatörer få hjälp med forskning och utveckling, leveranskedjor, verktyg, processer, material och tillverkning – och även distribution.

Eric Pan talar om produktion i gerillastil. Seeed kan tillverka ett 30-tal olika produkter under en dag, ofta i korta serier. Produktionen kan ställas om på en kvart och folk jobbar i små team på tre till fem personer. Det är enkelt och relativt billigt att få tillgång till komponenter och skräddarsydd tillverkning för små eller enstaka beställningar. Ledtiderna blir korta. Man kan få ett specialtillverkat kretskort på ett dygn. I vår del av världen tar det betydligt längre tid.

Starthjälp

Seeed är ett exempel på den – ursäkta tjatet – innovativa och obundna anda som präglar Shenzhen i dag. Naturligtvis finns det också mycket stora företag med veritabel massproduktion. Även dessa jättar har nästan alla börjat själva i någon trång lokal och med hopskrapade pengar.

En del så kallade acceleratorer – det vill säga starthjälpsföretag eller inkubatorer – har lyckats bra genom att knyta ihop utländska startupbolag med lokala partner och få entreprenörerna att lyfta.

Ett av varuhusen i elektronikens Mecka, stadsdelen Huaqiangbei. På bottenvåningen har hundratals småföretagare minimala stånd där i stort sett var och en säljer en speciell produkt. Men några erbjuder skrot som kan bli till nytta. Foto: Jonathan Leijonhufvud

Den mest berömda är HAX som naturligtvis också ligger i elektronikkvarteren i Huaqiangbei. Den kaliforniske entreprenören Cyril Ebersweiler ligger bakom HAX som blivit världens första och största accelerator för startup inom hårdvara.

En annan grupp som söker sig till Shenzhen är forskare från kinesiska universitet som vill göra sina uppfinningar till lönsamma produkter.

Lista på framgångar

Så här kan Shenzhens framgångar sammanfattas enligt journalisten Johan Nylander som släppt introduktionsboken ”Shenzhen Superstars. How China’s smartest city is challenging Silicon Valley”:

+ Frizonen är den fjärde största ekonomin i landet. Bara stadsdelen Nanshan har redan 125 börsnoterade företag värda 400 miljarder USA-dollar. Där är inkomsten per capita högre än i Hongkong.
+ Nästan hälften av Kinas internationella patentansökningar kommer från Shenzhen, enligt tidskriften Economist. Det är fler än vad länder som Storbritannien eller Frankrike lämnar in.
+ 40 procent av ekonomin är innovationsdriven.
+ Shenzhen har världens tredje största containerhamn, fjärde mest trafikerade flygplats, konstruerar världens största tunnelbanenät och bygger fler skyskrapor än hela USA.
+ Vi kan tillägga att Shenzhens ekonomi troligen gick om Hongkongs under 2018.

Få begränsningar

Framgångarna kan bland annat förklaras av att människor i Shenzhen är mera fria. De känner sig inte beroende av nätverk och kontakter på samma sätt som i samhället i övrigt. Staden har relativt få begränsningar i rörelsefrihet, är flexibel när det gäller anställningskontrakt och diskriminerar inte folk utifrån. Det är verkligen en smältdegel och i folkmyllret i tunnelbanan och köpgalleriorna hör vi dialekter från praktiskt taget hela Kina.

Relationerna på arbetsmarknaden är också friare än i övriga Kina. I ett kinesiskt företag brukar all kommunikation och eventuell inspiration komma uppifrån och ner. Inom teknikföretagen uppmuntras de anställda numera att komma med initiativ och kanske till och med kritik, särskilt i frizonen.

Jämfört med Silicon Valley har Shenzhen en fördel eftersom det ligger så nära världens mest avancerade nätverk för tillverkning och distribution. Vi talar om satellitstäderna i Pärlflodsdeltat som har blivit snabbt industrialiserade sedan 1980. Området kallas ofta ”hela världens verkstadsgolv”. Inte konstigt att även en hel del folk från Silicon Valley kommer till Shenzhen för att dra igång forskning och utveckling och ta fram prototyper.

Pärflodsdeltat med Shenzhen bildar också basen i begreppet Greater Bay Area som de kinesiska ledarna nu hårdlanserar. Där ingår elva städer, inklusive Hongkong, Macao, frizonen Zhuhai och Kanton. Ett övertydligt tecken på hur gärna centralregeringen vill knyta Hongkong närmare till fastlandet och Bay Area är den nya rekordlånga bro- och tunnelförbindelsen Hongkong–Zhuhai–Macao.

Nyckelroll för Shenzhen

Det är uppenbart att Shenzhen får en nyckelroll i denna utveckling. Världsbanken har redan utnämnt deltat till världens största megastad med 60 miljoner invånare. Detta nya och vidsträckta urbana kluster kan kombinera Hongkongs finansiella styrka, Shenzhens innovation och provinsen Guangdongs produktionsbas.

Många ser Shenzhens framtida drivkraft i artificiell intelligens med robotar, förarlösa fordon och smarta maskiner. Staden drar till sig alltmer riskkapital och de styrande vill fokusera på AI-innovation. Många företag i zonen har kommit långt på den vägen och testerna med ansiktsigenkänning vid övergångsställena har redan fått global uppmärksamhet. 

Lägg därtill att den senaste fyrbåken på den kinesiska konstkartan är Shenzhen. Vi talar med kulturarbetare som beskriver klimatet här med det gamla talesättet om att ”himlen är hög och kejsaren långt borta”. Det är en påminnelse om hur författare och konstnärer även tidigare i historien sökt sig långt bort från huvudstaden när saker och ting blivit alltför kontrollerade där.

Konsten följer med

Konstnären Zhou Li  är ett exempel på miljön i Shenzhen, där den konstnärliga och den teknologiska kreativiteten utvecklas parallellt – och ibland hand i hand som i några av Zhou Lis verk. Hon sammanfattar en utveckling på ett kvarts sekel när hon säger:

”Konstzonen 798 i Peking har blivit för kommersiell. I Shanghai händer det mycket och den lokala regeringen är engagerad. Men Shenzhen är mest spännande inom dagens kinesiska konst, här är det mest kreativt och man kan slappna av. Det är bättre gallerier och fler originella konstbutiker.”

Med sina djärva offentliga verk och sina stora mättade dukar i akryl har Zhou Li fått ett brett genomslag på hemmaplan i Kina de senaste åren. I april i år kan vi också se hennes verk på White Cube i London.

Zhou Li framför en av hennes typiska stora dukar i akryl. Hon är en av flera konstnärer som uppskattar det relativt avspända kulturklimatet i Shenzhen. Foto: Göran Leijonhufvud

En växande högkonsumerande medelklass i Shenzhen söker också kultur. Ett gammalt fabriksområde har blivit ett konstcentrum och en oas med högt renommé under namnet OCT-Loft. En rad stora och små gallerier samsas med kaféer, restauranger, designbutiker och en förnämlig bokhandel som också är skivantikvariat med ett högkvalitativt internationellt utbud av jazz, rock och pop.

De flesta människor här försöker hålla sig utanför politiken och när Zhou Li undervisar på en konsthögskola ger hon sina elever ett försiktigt råd: ”Blanda er inte för mycket i politiken. Den som gör det blir skör som ett ägg. Försök inte använda politiken för att bli berömd.”

FOTNOT:

I morgon i KinaNytt: läs bland annat om intryck och ambitioner i Shenzhen från den utsände digitala chefen från Stora Enso, ett medlemsföretag i Sweden-China Trade Council. 

Copyright © 2024 Artikelförfattaren och Sweden-China Trade Council, Vid återgivning ska alltid källan anges. All rights reserved.