80 år efter Japans kapitulation
Kina visar musklerna för omvärlden

I morgon onsdag ska Xi Jinping och Kina visa musklerna och fira ”segerdagen”. Det är nämligen 80 år sedan ockupationsmakten Japan kapitulerade i slutet av andra världskriget. President Xi, som också är överbefälhavare och generalsekreterare i det styrande Kommunistpartiet, tar tillfället i akt och kommenderar fram en rekordstor militärparad. 

ANALYS AV GÖRAN LEIJONHUFVUD, goran.leijonhufvud@gmail.com

Förhållandet till Japan har varit särskilt känslosamt. Efter kriget dröjde det till 1972 innan de diplomatiska relationerna återupprättades. Minnet av japanska grymheter går fortfarande i arv hos kinesiska familjer. 

Idag kan det räcka med någon mindre sammanstötning kring en omstridd ögrupp för att den japanska arméns massaker på hundratusentals civila i Nanjing 1937 ska komma upp i sociala medier eller i Kommunistpartiets organ.

Samtidigt finns en stor beundran för japansk popkultur bland unga kineser födda kring sekelskiftet, särskilt inom anime och manga, det vill säga tecknad film och seriemagasin. I år är det förresten rusning bland flickor och kvinnor i Shanghai efter små billiga och gulliga dockfigurer inspirerade av de japanska filmerna och serierna. 

Idag gillar kineser japansk kultur

Antalet kinesiska turister i Japan ökar stadigt efter covid. Det är en ny kategori som kommer efter de stora gruppresorna för shopping tidigare. Nu är det fler enskilda besökare som vill knyta an till den japanska kulturen och konsten som i stora delar är inlånad och vidareutvecklad från Kina sedan 600-talet. 

Idag är Kina Japans största handelspartner, medan Japan är Kinas tredje största. År 2010 gick Kina om Japan som världens näst största ekonomi efter USA. De bilaterala relationerna har förbättrats genom att de båda regeringarna med gemensamma krafter tog sig an Donald Trumps första handelskrig 2017-2021 samt covid-epidemierna.  

Vid paraden i Peking väntas Xi Jinping inte uppehålla sig så mycket vid Japan. Syftet med uppvisningen är att imponera på de egna invånarna, på invånarna i ”utbrytarprovinsen” på ön Taiwan och på länderna kring Stilla havet, inte minst USA vars flotta patrullerar systematiskt i Sydkinesiska havet. 

Vladimir Putin hedersgäst

Bland hedersgästerna på podiet kommer vi att få se den ryske presidenten Vladimir Putin, den nordkoreanske ledaren Kim Jong Un samt presidenterna från Belarus och Iran. I sitt tal på måndagen till dessa och andra regeringschefer sade Xi Jinping att det är dags att enas om en ny multipolär världsordning.

Kina och Indien har inlett ett töväder i sitt spända förhållande och har närmat sig varandra under Donald Trumps försök att chockhöja tullarna för båda. Narendra Modi deltog därför på den multinationella säkerhetskonferensen under helgen, men har ändå lämnat landet före militärparaden.

Xi Jinping har lyckats behålla lugnet i tullkriget. Ju mer Trump trasslar till det kan han hjälpa den kinesiska ekonomin att gå om USA och öka Pekings inflytande i världen. Det kan bli början på en ny era.

Flera ledare från Sydostasien och den så kallade globala södern väntas också vara närvarande vid ceremonin i Peking och därmed stärka bilden av Kina som en supermakt. Globala södern är en term för de flesta länderna söder om ekvatorn, ofta fattigare än länderna norr om ekvatorn.

Donald Trump är förresten inte inbjuden. I början av juli meddelade den stolte presidenten i Ovala rummet att Xi Jinping bjudit in paret Trump på ett statsbesök i Kina. Sedan dess har det varit tyst om sådana planer medan tullkriget eskalerat och Kina hotat att dra in leveranser av sällsynta jordartsmetaller.

Pekingvänliga politiker från Taiwan

Från Taiwan har ett urval relativt Pekingvänliga politiker och underhållare blivit inbjudna. Samtidigt visar  opinionsmätningarna konstant att kring 90 procent av Taiwanborna är emot en återförening med fastlandet. 

USA har länge hjälpt den taiwanesiska regeringen att köpa viktiga vapen.  Samtidigt har amerikanska talesmän låtit Peking förstå att Taiwan troligen skulle få militärt stöd om Kina försöker invadera ön. Men med Donald Trump i Vita Huset är den bilden inte lika tydlig som under företrädaren Joe Biden.

Onsdagens parad kommer att visa upp en del nya vapen som kan användas vid en landstigning på Taiwan. Jämfört med motsvarande parad för tio år sedan har de tre kinesiska vapenslagen gjort stora framsteg och kan matcha USA kring Stilla havet och Indiska oceanen. Räknat i antal fartyg är den kinesiska flottan lika stor som den amerikanska.

Att döma av bilder från förberedelserna lanserar Peking den första drönaren som självständigt kan samverka med ett bemannat jaktplan. En annan nyhet är att visa att Kina kan operera med tre kärnvapenbestyckade enheter på marken, i vatten och i luften samtidigt. För övrigt tackade Peking häromdagen nej till att vara med i förhandlingar med USA och Ryssland om att avveckla kärnvapnen.

Målet är världsklass 2049

Framstegen i militär teknologi hänger ihop med Kinas allt snabbare och bredare högteknologiska utveckling. Xi Jinping har deklarerat att försvarsstyrkorna ska vara helt i världsklass till 2049 då folkrepubliken fyller 100 år. 

Men som president och överbefälhavare har han under de senaste två åren tvingats avskeda en handfull höga officerare och två försvarsministrar, nästan samtliga efter antydningar om korruption. Han hade själv handplockat dem från början.

Samtidigt ser det ut som om ekonomin fortfarande hackar. Som vanligt är det svårt att få fart på den inhemska konsumtionen. Kinesiska familjer vill inte spendera inför en oviss framtid, bristande socialförsäkringar och höga skolavgifter. Inte heller ställer de upp nu när Kommunistpartiet vill att de ska föda tre barn för att rätta till den skeva befolkningspyramiden.

Den ökande ungdomsarbetslösheten och den kraschade överdimensionerade fastighetssektorn är andra huvudvärkar. Nu går det rykten om att centrala statliga företag oavsett behov ska tvingas köpa lägenheter och bostäder. Detta som bidrag med lite kapital till en marknad full av dåliga lån. 

Xi Jinping höll låg profil

Problemen med militären och ekonomin kan ha bidragit till att Xi Jinping under maj och juni i år höll en låg profil och att Kommunistpartiets mäktiga politbyrå ställde in ett möte.

Men den 30 juni antog politbyrån en resolution som enligt den officiella nyhetstexten handlade om ”nya regler för centralkommitténs beslutsfattande, överläggningar och samordnande institutioner”.

Kinakännare har granskat rapporterna om hur lokala partifunktionärer i olika provinser som Shandong, Shanghai och Zhejiang har tolkat politbyråns resolution. Innebörden är bland annat att partiets generalsekreterare (Xi Jinping) måste försöka dela med sig mer av makten och inflytandet. De säger att Xi till exempel har låtit partiet svälja alltför många enheter i den statliga förvaltningen.

Dagen efter politbyråns möte kom nyheten att Ma Xingrui, partichef i den känsliga regionen Xinjiang och en trogen allierad till Xi Jinping, fått avgå. Fler ommöbleringar väntas bland partiets funktionärer i andra regioner och provinser. Men situationen verkar stabiliserad inför segerdagens parad.

Misslyckat möte med EU och Kina

Sommarens tendens i Kinas handels- och utrikespolitik att nedvärdera USA och EU och uppvärdera Afrika, Latinamerika och flera asiatiska länder, den så kallade Globala Södern, fick en bekräftelse under toppmötet mellan Kina och EU den 24-25 juli i Peking. 

Tidpunkten var egentligen vald för att fira 50 år av diplomatiska förbindelser. EU:s toppdelegation klagade på ett rekordhögt handelsunderskott och uppmanade Kina att sluta pumpa sin industri med statliga exportstöd. Men Xi Jinping klagade indirekt på EU:s tullar på kinesiska bilar. Enda trösten för besökarna var att parterna kunde enas om ett gemensamt uttalande om att bekämpa den globala uppvärmningen.   

Läget för utländska företag i Kina påverkas naturligtvis av recessionen i den lokala ekonomin. Nu tillkommer en ny osäkerhet om hur höga tullar som Trump tänker lägga på exporten från Kina. En del företag flyttar till andra länder i regionen eller ser över sina leverantörskedjor. Ord som ”decoupling” och ”derisking” har bollats fram och tillbaka.

Svårare för utländska företag

Ställda inför denna bild svarade rekordhöga 73 procent av medlemmarna i EU-ländernas handelskammare i Kina att det har blivit svårare att göra affärer i landet. Detta enligt den årliga enkäten bland medlemsföretagen. 

”Men de europeiska företagen har inte rusat mot dörren. De flesta av våra medlemmar behåller fortfarande sitt engagemang på den kinesiska marknaden. Bara ett fåtal flyttar och det kommer fortfarande nya företag som etablerar sig tack vare konkurrenskraften i leveranskedjorna”, kommenterade Jens Eskelund som är EU-handelskammarens ordförande.

I en intervju med den statliga kinesiska nyhetsbyrån Nya Kina framhöll Eskelund: ”Framåt hoppas vi få se fler konkreta och specifika åtgärder från den kinesiska regeringen, åtgärder som skapar ömsesidighet i tillgång till marknaden. Det skulle sända en kraftfull signal till internationella företag.”