Andrum i handelskriget men
frågetecken i militärledningen

Samtidigt som Kina tvingas försvara sig till tänderna i Donald Trumps handelskrig vid maratonmöten i Genève och London på temat sällsynta jordarter finns det tecken på spänningar inom den högsta ledningen i Peking.

Där handlar det om inställda möten i kommunistpartiet och om en intensifierad utrensning eller maktkamp bland toppmilitärer i president Xi Jinpings närhet.

ANALYS AV GÖRAN  LEIJONHUFVUD, goran.leijonhufvud@gmail.com

Parallellt med detta har Trumps försvarsminister finkammat Asien. Efter olika svängningar från Trump förordade ministern en robust amerikansk avskräckning för att förhindra att Kina annekterar Taiwan bit för bit så att det blir ett fullbordat faktum.

Handelskrig, jordartsmetaller, utrensning inom försvaret, amerikansk avskräckning. Allt detta har bäring på den strategiska situationen i Östasien.

I flera fall verkar problemen i den kinesiska försvarsledningen handla om korruption – eller så kan det vara praktiskt att klistra den etiketten på någon som fallit i onåd.

Populär kampanj

Xi Jinping har länge vunnit poäng bland kineserna tack vare sitt grundliga arbete mot korruptionen i partiet och samhället. Den kampanjen startade han på hösten 2012 då han vann högsta makten som vald till kommunistpartiets generalsekreterare. Detta ledde automatiskt till att han året därpå även blev landets president och överbefälhavare.

När han 2022 för andra gången blev omvald som partiets generalsekreterare var han redo att börja granska försvarsledningen. Som ordförande i centrala militärutskottet hade Xi Jinping ärvt en del medlemmar som var utnämnda av hans föregångare.

Sedan 2023 har två vice ordföranden i utskottet tvingats avgå efter antydningar om korruption. Xi Jinping har till och med sparkat två försvarsministrar som han själv hade valt ut.

Dessutom blev det nyligen spekulationer kring nuvarande försvarsministern Dong Jun när denne avstod från säkerhetskonferensen Shangri La Dialogue i Singapore. Han var ändå med i fjol och även anmäld i år. Det hela ser ut som ännu ett exempel på skakighet på hög nivå inom försvaret.

Presidentens vapendragare gripen

Uppmärksamheten kring centrala militärutskottet har ökat sedan arresteringen i november i fjol av amiralen Miao Hua, vice ordförande i utskottet och politisk kommissarie, känd informellt som Xi Jinpings agent inom det militära.

Miao Hua blev tills vidare avstängd från sin tjänst. Enligt officiella media är han misstänkt för ”allvarliga brott mot disciplinen”, ofta en omskrivning för korruption. Inför nationella folkkongressens möte i mars i år ströks Miao Hua från listan över medlemmarna i militärutskottet. Fortfarande väntar många kineser fortfarande på närmare förklaringar eller en rättegång.

I april blev även utskottets andre vice ordförande generalen He Weidong arresterad, avskedad och utpekad för allvarliga disciplinära förbrytelser. Också han var ursprungligen känd som en av president Xi Jinpings favoriter.

Granska även nyckelpersoner

Vid ett möte i januari i år med försvarsmaktens inspektörer höll He Weidong ett tal om korruptionen och uppmanade åhörarna att ”hålla en strikt standard samt även granska nyckelpersoner och beslutsamt gå till botten med de långdragna problemen”. Han uppmuntrade också åhörarna att ”fördjupa lojaliteten gentemot generalsekreterare Xi Jinping”.

Tre månader senare fastnade He Weidong alltså själv i näten som andra medarbetare till presidenten lagt ut.

Under maj månad i år uppmärksammade partipressen inte alls som sin vana trogen något reguljärt möte i politbyrån, kommunistpartiets ledande organ. Under tiden har Xi Jinping hållit en låg profil i rapporteringen om den inhemska utveckligen.

Stor kartläggning

Det är analytiker som Katsuji Nakazawa på japanska Nikkei Asia och Bill Bishop med amerikanska nyhetsbrevet Sinocism som kartlagt händelserna från och med maj och även tidigare hur de ledande generalerna försvunnit en efter en.

Oavsett vad som ligger bakom antydningarna om korruption bland höga militärer ser det inte bra ut för Xi Jinping inför allmänheten. Det kan också skada hans rykte som tidigare kämpe mot oegentligheter i partiet eller statsförvaltningen.

Sällsynt möte om sällsynta metaller

Den kinesiska ledningen skaffade sig andrum i handelskriget efter tröga förhandlingar med USA i London i förra veckan. Samtalen mynnade ut i ett avtal, ”a done deal” som Donald Trump älskar att säga. Han låtsades inte om att överenskommelsen egentligen var klar redan för en månad sedan i Genève.

Efter London finns nu i alla fall ett ramverk även om det saknas en del detaljer. Kina släpper sina restriktioner på exporten av 17 sällsynta jordartsmetaller till USA. I gengäld ska kinesiska studenter fortsatt få visum för studier på amerikanska universitet. Det är en fråga som engagerar den yngre generationen kineser.

Dessutom avskaffar USA exportförbudet till Kina på flygplansmotorer och naturgasen etan som används i den petrokemiska industrin.

Höga tullsatser

Trumps tullsatser på kinesisk export ligger på 55 procent medan Kinas tullar på amerikanska varor bara är 10 procent.

Avtalet om jordartsmetallerna gäller inte Europa. EU blir hängande i luften och måste kanske slopa sina 100-procentiga tullar på kinesiska elbilar. Avtalet i London bekräftar att Kina gjort sällsynta jordartsmetaller till ett vapen i handelsförhandlingar.

Taiwan i synfältet

Så fort Donald Trump vunnit presidentvalet kom frågan om Taiwans framtid upp i synfältet. Hur skulle hans administration ställa sig till den självstyrande demokratin på ön som länge fått politiskt stöd och kunnat köpa vapen från tidigare administrationer i Washington.

Samtidigt gör Kinas regering anspråk på ön. På sikt är det en prioriterad fråga för den kinesiska militärens olika vapenslag. President Xi Jinping uppges ha signalerat att de alla bör vara redo att ”befria” Taiwan år 2027, det sista året på hans nuvarande presidentperiod.

När Donald Trump fick frågor om Taiwan under valkampanjen i fjol sade han en gång att ön är så liten, den är inte värd att vi engagerar oss. Han påstod att Taiwan stulit hela teknologin till öns framgångsrika tillverkning av chips från USA.

Surt och positivt i ovala rummet

Mot den bakgrunden var det högintressant när C.C. Wei, vd för världsledande halvledarbolaget TSMC (Taiwan Semiconductor Manufacturing) den 3 mars skyndade sig till Vita Huset och berättade att bolaget planerade investeringar i närtid på 100 miljarder dollar i USA vid sidan av tidigare stora projekt.

Den taiwanesiske gästen fick ett blandat surt och positivt mottagande i ovala rummet. Trump tyckte att TSMC skulle ha byggt anläggningarna i USA från allra första början. Handelsministern Howard Lutnick gratulerade C.C. Wei till att bolaget kom till USA för att undvika tullhöjningarna.

Taiwan har ett stort överskott i handeln med USA. Den amerikanske presidenten satte därför en hög tullsats på 32 procent på taiwanesiska varor, en chock för näringslivet på ön. Han lät sig inte blidkas av Taiwans president Lai Chingte som aviserat stora investeringar i USA inom tech, elektronik, naturgas och petrokemi. Lai Chingte vill också försöka öka importen från USA.

Betala för sitt försvar

Donald Trump har också sagt att Taiwan borde höja sina militärutgifter till 10 procent av BNP och själv betala för sitt försvar. Taiwan har hittills bara budgeterat en höjning från 2,5 till 3 procent av BNP.

Trumps tvivel på Taiwan och hans snabba reträtt som fredsmäklare i Ukraina gjorde att öns invånare började undra om deras viktigaste partner är så mycket att lita på längre. Men nu verkar det som om USA tänker stödja Taiwan i alla fall.

I mars kallade Lai Chingte regeringen i Kina för en ”utländsk fientlig kraft” och räknade upp 17 planerade åtgärder för att bemöta spioneri och påverkansoperationer från fastlandet.

Robust avskräckning

Peking svarade med en av de största av de numera vanliga militära övningarna som omringar ön. Men det kom också en reaktion från amerikanske försvarsministern Pete Hegseth som avslutade ett långt besök i Asien i Tokyo:

 ”Amerika är fullt förpliktigat att upprätthålla en robust, förberedd och trovärdig avskräckning i Indiska oceanen och Stilla Havet, inklusive Taiwansundet”, sade Peter Hegseth.

Samtidigt rapporterade Washington Post om ett internt dokument från Pentagon. Det förklarade att målet är att avskräcka att en kinesisk annektering av Taiwan gradvis kan bli ett fullbordat faktum. På samma gång gäller det att försvara det amerikanska fosterlandet, heter det i dokumentet för att lugna hemmaopinionen i USA. Under sin resa varnade Hegseth också i ett tal för att en kinesisk invasion kan vara nära förestående.

Parallellt ska USA dra sig tillbaka från andra regioner som Mellanöstern och Europa, enligt rapporten i Washington Post. Onekligen ett omvälvande skifte av fokus i världspolitiken.